NYHET Antibiotikaresistens är ett stort och ökande världshälsoproblem, modern sjukvård är beroende av antibiotika som fungerar. Forskare över hela världen arbetar för att få fram nya sätt att bekämpa farliga bakterier. En av dem är kemisten Fredrik Almqvist vid Umeå universitet.
Fredrik Almqvist, professor vid Kemiska institutionen. Ställföreträdande prefekt.
BildMattias Pettersson18–24 november pågår den internationella antibiotikaveckan. Fredrik Almqvist är professor i kemi vid Umeå universitet och forskar om antibiotikaresistens.
– Antibiotikaresistens är ett enormt problem och det är så mångfacetterat eftersom infektioner som behöver antibiotika kan vara allt från att man har klamydia – som inte är dödligt, men som man vill behandla – till att man får en mördarbakterie där man utan behandling kan dö inom några timmar. Antibiotikaresistens är ett enormt problem som är viktigt att uppmärksamma.
– Jag och min forskargrupp arbetar med några olika koncept. Dels försöker vi ”avväpna” antibiotikaresistenta bakterier som inte är dödliga för att motverka antibiotikaresistens-trycket, det vill säga problemet med att användning av antibiotika gör att resistensen ökar över tid. När det gäller de snabba, dödliga infektionerna gäller det snarare att få fart på den antibiotika som finns och hjälpa den att bli ännu mer effektiv.
– Bakterier har funnits mycket längre än människan och är experter på att anpassa sig till olika situationer och miljöer för att kunna växa – som är det enda de vill. Resistens är ofta något som bakterier bär på, det vill säga att någon bakterie har en fördel på något sätt. Utsätts de då för antibiotika som dödar den övriga omgivningen så får den resistenta bakterien en enorm fördel och kan växa till sig ännu mer och föra resistensen vidare. Resistensen kan också spridas via virus som kan föra med sig genmaterial till andra bakterier.
– Antibiotika är enormt viktigt för oss eftersom den behövs i all modern sjukvård. Utan den kan vi inte utföra kirurgi, sätta implantat, vi kan inte använda katetrar och så vidare. Inte heller har vi möjlighet att behandla med de cancerpreparat som finns idag eftersom antibiotika behövs då immunförsvaret går ner.
– Just nu så är det definitivt bakterierna som har övertaget eftersom problemet med antibiotikaresistens fortsätter att öka. Det är ett kritiskt läge och WHO har listat antibiotikaresistens tillsammans med klimathotet som det just nu största hotet.
– Det kommer snarare vara ett ständigt pågående slag då det inte är något man en gång för alla vinner och det visste man redan när penicillinet kom. Jag är naturligtvis en optimist så jag vill ju tro att vi kommer forska fram många smarta och bra lösningar för att, som enda lösning, förskjuta problemet framåt.
– Som privatperson finns det framförallt två saker man kan göra. Det första är hygien, helt enkelt att tvätta händer och vara noga med hygienen. Det andra är att välja mat som är producerad utan antibiotika. Ca 70 procent av användningen av antibiotika används för matproduktion och den siffran måste minska, det är alla forskare överens om. Sedan behöver man vara ödmjuk inför att alla inte har möjlighet till det valet. Men vi som kan äta mat producerad utan antibiotika bör försöka göra det, tycker jag.
Mer om World Antibiotic Awareness Week från Världshälsoorganisationen (WHO)
Infektion av bakterien Mycobacterium tuberculosis orsakar cirka nio miljoner nya fall av tuberkulos varje år.
Turning the tide of antimicrobial resistance.