NYHET När flickor råkar ut för svåra livshändelser blir de ofta betraktade som problem. Snarare än att mötas av förståelse inför sina livs- och skolsituationer hamnar deras fel och brister i fokus. Det konstaterar Anneli Nielsen, doktorand vid Genusforskarskolan och institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, i sin avhandling Ett liv i olika världar.
Under fyra år intervjuade Anneli Nielsen tio unga kvinnor mellan 16 och 20 år om olika svåra livshändelser som de varit med om – missbrukande föräldrar, övergrepp, mobbing och utanförskap i skolan. Gemensamt för flera av de unga kvinnorna var att de inte upplevt något stöd från skolan eller någon förståelse för sina problem. Eftersom de inte passade in i skolans normer slutade de gå dit, i ett försök att undkomma misslyckanden och de i många fall stigmatiserande roller de tilldelades eller tvingades spela.
– Den ensidiga uppmärksamheten mot de unga kvinnornas brister och fel och frånvaron av förståelse för deras tillvaro förstärkte en känsla av annorlundaskap och formade ett utanförskap. Från början var utanförskapet påtvingat, men blev till slut självvalt. Skolkandet och självexkluderingen var ett sätt för dem att göra motstånd mot den normstyrda och begränsade tillvaro som formades i deras skola, säger Anneli Nielsen.
Nielsens slutsats är att det är viktigt att alla elever i skolan får chansen att vara som alla andra. Det ska dock inte ske genom att tvinga in alla i samma mall, utan snarare genom att bredda förståelsen av vad som anses vara normalt.
Under sin tid på Genusforskarskolan har Anneli Nielsen ingått i ett tvärvetenskapligt sammanhang där hon mött andra doktorander inom en mängd olika ämnen.
– Det tvärvetenskapliga sammanhanget som Genusforskarskolan utgör har alltid varit intressant och lärorikt att tillhöra. Både när jag presenterat texter och när jag läst andras texter har det tvärvetenskapliga sammanhanget utgjort en utmaning, säger hon.
– Kotakten med Genusforskarskolans alla verksamheter och människor har varit ovärderligt i mitt forskningsarbete. Kurserna som jag läst inom ramen för Genusforskarskolan har alla varit ytterst relevanta för mig, både för mitt arbete men också för mig som person.
Anneli Nielsen har också varit med från starten av det tvärvetenskapliga forskningsnätverket FlickForsk!, som består av forskare med intresse för att undersöka ung femininitet. Förutom värdefulla insikter kring hur det går till när ett nätverk skapas, formas och växer fram menar Anneli Nielsen att det är oerhört givande att vara en del av FlickForsk!:
– Våra möten, seminarier och resor har varit några av de bästa stunderna under min doktorandtid. Under dessa möten har min förståelse för mitt fält vidgats och utvecklats.
Redaktör: Johanna Nordström