NYHET När Umeå universitet-alumnen tillika gästläraren Arne Müller sommarpratar i P1 blir det fokus på de stora industrisatsningarna och den pågående samhällsomvandlingen i norra Sverige, och dess konsekvenser och baksidor. Den prisbelönta journalisten har skrivit sju granskande böcker, och är en uppskattad gästlärare och föreläsare i olika sammanhang. – Det är jätteroligt att ha det här utbytet med människor i olika forum, säger han.
Arne Müller föddes 1960 i Giessen, Tyskland och kom till Sverige och Norrbotten med sina föräldrar vid fem års ålder. Han växte upp i Messaure, en numera övergiven ort i Jokkmokks kommun vid en vattenkraftsanläggning. Redan då föddes Arnes intresse för de stora industrisatsningarna i norra Sverige.
– Det finns intressanta kopplingar mellan den perioden och dagens situation, och det är något jag också kommer att prata lite om i mitt Sommar. Där smällde man upp väl fungerande samhällen från ingenting när det skulle byggas vattenkraftverk. Så gör man inte i dag – nu bygger man barackbyar där folk bor på knappt tio kvadratmeter var. Detta trots att de nya projekten är nog så stora som vattenkraftsprojekten då, berättar Arne Müller.
Arne Müller, alumn och gästlärare vid Umeå universitet, sommarpratar i Sveriges Radios P1 den 13 augusti.
ImageMattias Ahlm/Sveriges RadioHans föräldrar var biologer och forskade på djur och växter. Ett tag bodde familjen i Abisko och Arne gick gymnasiet i Kiruna. 1976 gick flyttlasset till Umeå och Arne läste ekonomi vid Umeå universitet, med fokus på nationalekonomi och statistik. Efter grundutbildningen jobbade han på SLU i ett par år och påbörjade en forskarutbildning, skrev “rapporter om ditt och datt” som han själv säger, men fann den akademiska världen lite för långsam.
– Då började journalistiken locka, berättar Arne, som hade extrajobbat på Västerbottens-Kurirens sportsidor och 1985 helt sonika stegade in på redaktionen och frågade om han kunde få jobb.
Under 80- och 90-talen arbetade Arne bland annat på VK, tidningen Offensiv och TV4 Botnia i Umeå. Mellan 2001 och 2017 var han journalist på SVT i Umeå, i huvudsak som redaktör för Västerbottensnytt.
2013 kom hans första bok, “Smutsiga miljarder: den svenska gruvboomens baksida”, en miljögranskning om en av Europas största gruvindustrier.
– Jag hade egentligen inte tänkt skriva böcker. Det kommer ut så väldigt många så man måste väl ha mycket på fötterna för att ge ut något i den floden, tänkte jag. Det som fick mig att ändra mig var gruvboomen, som jag hade observerat under tiden på SVT, då nästan all information kom från bolagen själva. Det var en väldigt ensidig bild som gavs. Jag ville ge mig på att sammanfatta de mer problematiska sidorna av gruvverksamheten i ett land som Sverige.
Jag har verkligen varit extremt privilegierad som fått vara ute mycket och prata om böckerna jag har skrivit.
Efter det har det rullat på, och Arne har skrivit ytterligare sex böcker. En gemensam nämnare är kopplingen till norra Sverige, med naturresurser, klimatomställning och regionala klyftor som återkommande teman. För boken “Norrlandsparadoxen”, som visade hur miljardsatsningarna i norra Sverige gav jobb och utdelningar långt från regionen, belönades Arne Müller med Guldspaden, Sveriges finaste pris för grävande journalistik.
2017 blev agendan så fulltecknad att Arne, vid 57 års ålder, sa upp sig från SVT och började arbeta som frilans. Dagarna har sedan dess fyllts av journalistiskt arbete, bokskrivande, kurser för journalister och de många uppskattade föreläsningar han gör i stora som små sammanhang.
– Jag har verkligen varit extremt privilegierad som fått vara ute mycket och prata om böckerna jag har skrivit. Det är väldigt givande att möta publiken och få tusen och en frågor, vilket i sin tur ger impulser att skriva och berätta om fler saker.
– Nu i vår har jag varit och pratat i två små byar längs Ångermanälven och dess biflöden; Näsåker och Edsele. I Edsele planeras ett projekt där man ska hugga ned 600 hektar skog för att bygga en enorm solpark. Då blir det väldigt konkret vad denna gröna omställning kan innebära, och den kommer nära människorna. Det blir ofta intressanta och bra diskussioner.
Arne är också mångårig gästlärare på Umeå universitets journalistutbildning, och har föreläst i flera olika forskningssammanhang.
– Det har varit intressant att prata i universitetsmiljön, där det finns människor med extremt djupa kunskaper om delområden av det jag jobbar med. Det ger mig mycket tips på saker att läsa mer om. Just blandningen av olika forum att tala i är rolig, säger Arne.
Steget kan tyckas långt från ekonomistudierna vid Umeå universitet till det han gör i dag, men faktum är att flertalet av Arnes böcker på ett eller annat sätt bottnar i ekonomiska frågor.
– I mitt journalistiska arbete har jag haft mycket hjälp av både nationalekonomin och statistiken som jag studerade, säger han.
Arnes senaste bok, “Norrsken – drömmen om den gröna industrin”, släpptes 2023 och kretsar kring de stora industriprojekt med koppling till klimatomställningen som har presenterats i norra Sverige. Inte minst dess baksidor: de enorma elbehoven och stora mängder metaller som satsningarna kräver, till exempel. Och håller löftena om stora minskningar av klimatutsläpp? Samt, kommer industrierna att innebära det lyft åt norra Sverige som man pratar om?
– I Norr- och Västerbotten räknar man på att det ska investeras 1400 miljarder kronor på ungefär 20 år. Skalan är enorm. Det finns möjligheter att ge en del knuffar framåt för klimatomställningen, men det finns å andra sidan väldiga risker. Se satsningar som Northvolt i Skellefteå, och de stora problem som finns med exempelvis bostadsförsörjning, samhällsservice, kompetensförsörjning i offentliga sektorn, växande regionala klyftor och inte självklara vinster i klimatomställningen.
Med de inte självklara miljövinsterna syftar Arne till exempel de enorma uttag av bland annat mineraler som behövs från naturen för att skapa alla så kallade gröna batterier som nu efterfrågas. En utveckling som sker explosionsartat, men det är högst oklart om det finns tillräckligt med material att utvinna för alla som vill ha.
– Ska man genomföra det här som vi nu ser i en global skala, då kommer man verkligen att köra in i väggen resursmässigt. Det är vid det här laget så mycket forskning som visar att de ändliga resurserna verkligen är ändliga. Och för en del av de här ämnena närmar vi nu oss en punkt där det inte går att pressa fram så mycket mer – och gör man det blir konsekvenserna stora för miljön.
Många fyndigheter finns också i länder där de arbetsrättsliga förhållandena är tveksamma, eller i ökenområden där utvinningen kräver enorma mängder vatten.
– Så kan man fortsätta på ämne efter ämne, berättar Arne.
Kopplingen till norra Sverige är genomgående i Arne Müllers böcker, med återkommande teman som naturresurser, klimatomställning och regionala klyftor.
ImageJohnér bildbyrå AB/Lars ThulinI februari kom samtalet med frågan om han ville sommarprata i P1. Efter vad Arne beskriver som ett dygns vånda och funderingar tackade han ja. Hans program kommer att handla just om de stora industrisatsningarnas effekter på samhällsutvecklingen i norr, liksom problematiken kring el- och metallbehoven.
– Jag vill visa att med dagens förutsättningar finns det rätt stora risker för att det ska gnissla rejält i samhällsmaskineriet på de platser där dessa industrier etableras, säger Arne.
Men att sitta i ett eget Sommar i P1 och konstatera att läget är nattsvart och allt är kört, det är han inte helt sugen på heller. Så det kommer att bli några goda exempel också. Några glimtar om honom själv, inte minst om uppväxten i Messaure, kommer att serveras liksom en inblick i arbetet med böckerna.
Hans program sänds den 13 augusti, och förutom att bänka sig vid radion den aktuella dagen är hans augustiplaner många. I sommarstugan i Örträsk spenderar han och frun mycket tid.
– I augusti är jag ute mycket och plockar bär. Jag har blivit en allt mer fanatisk bärplockare med åren. Jag tycker också att det är en bra förevändning för att vara ute i skogen, säger Arne Müller.