Alla nyheter

Alla nyheterhttps://www.umu.se/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usSun, 04 Oct 2026 18:12:45 +0200https://www.umu.se/nyheter/darfor-kan-en-matforgiftningsbakterie-orsaka-svara-sarinfektioner_12195665/Därför kan en matförgiftningsbakterie orsaka svåra sårinfektionerNheABC-toxinet från bakterien Bacillus cereus blir särskilt aktivt under de pH-förhållanden som råder i öppna sår. Forskare vid Umeå universitet har visat att toxinet skadar både cellmembran och mitokondrier, cellernas energikraftverk, och hjälper bakterien att etablera sig i sårvävnad.Fri, 02 Oct 2026 14:29:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ny forskning förklarar varför en matförgiftningsbakterie kan orsaka svåra sårinfektioner. Forskargruppen bakom studien. Från vänster: Aftab Nadeem, Abdelbasset Yabrag, Naeem Ullah, Anne Yska och Michael Philips.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Veronica Moscone</span></div></div><p>NheABC-toxinet från bakterien<em> Bacillus cereus</em> blir särskilt aktivt under de pH-förhållanden som råder i öppna sår. Forskare vid Umeå universitet har visat att det skadar både cellmembran och mitokondrier, cellernas energikraftverk, och hjälper bakterien att etablera sig i sårvävnad.</p><p>– Våra resultat stärker bilden av att fynd av sjukdomsframkallande bakterier inom <em>B. cereus</em>-gruppen i djupa eller infekterade sår inte alltid bör avfärdas som ofarlig kontaminering, säger Abdelbasset Yabrag, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och en av studiens två förstaförfattare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Abdelbasset Yabrag är doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Veronica Moscone</span></div></div><p>Bakterier inom <em>B. cereus</em>-gruppen finns nästan överallt i jord, damm och livsmedel och är mest kända för att orsaka matförgiftning. Samma bakteriegrupp kan också ge upphov till allvarliga infektioner utanför tarmen, bland annat i öppna sår. Däremot har det hittills varit oklart vilka faktorer som gör att bakterien kan orsaka dessa skador.</p><p>Forskarna visade att toxinet NheABC bildar små hål i cellmembranen och orsakar omfattande skador på mitokondrierna. Experiment med artificiella membran visade att vissa fetter i mitokondrierna, särskilt kardiolipin, förstärker toxinets skadliga effekter.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Sårmiljön avgör toxinets effekt</h2><p>Det mest överraskande resultatet gällde surhetsgraden. Toxinets skadliga aktivitet var betydligt lägre i sur miljö än vid neutralt och basiskt pH. Kroniska sår kan utveckla en mer basisk miljö, bland annat genom förekomsten av blod, vävnadsvätska och ämnesomsättningsprodukter som ammoniak. Det kan skapa förhållanden som gynnar bakteriers tillväxt och kolonisering. I en musmodell för sårinfektion bidrog NheABC till ökad bakteriekolonisering och en starkare lokal inflammatorisk reaktion.</p><p>Detta skiljer sig från MakA-toxinet hos kolerabakterien Vibrio cholerae, som forskargruppen tidigare har visat aktiveras i sur miljö.</p><p>– Om toxinets aktivitet beror på den omgivande miljön kan det öppna för nya sätt att minska skadorna vid infektioner. Då kan man i framtiden försöka påverka förhållandena i såret, inte bara bakterien i sig, säger Aftab Nadeem, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och studiens seniora författare.</p><p>Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Norges miljö- och biovetenskapliga universitet och Lunds universitet och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Communication and Signaling.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om studien:</h2><p>Forskarna kombinerade flera experimentella modeller, bland annat mänskliga celler odlade i två- och tredimensionella system, laboratorieodlade mini-tarmar, artificiella cellmembran, avancerad mikroskopi och en musmodell för sårinfektion.</p>https://www.umu.se/nyheter/darfor-kan-en-matforgiftningsbakterie-orsaka-svara-sarinfektioner_12195665/https://www.umu.se/nyheter/felaktiga-diagnoser-med-vanliga-blodtrycksmatningar_12195434/Felaktiga diagnoser och missvisande riskbedömning med vanliga blodtrycksmätningarVanliga blodtrycksmätningar i primärvården visar ofta ett högre blodtryck och varierar betydligt mer än mätningar med standardiserad mätteknik. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. Det kan leda till fel diagnos och onödiga uppföljande mätningar, men också en felaktig bild av risken för framtida hjärt-kärlsjukdom.Fri, 02 Oct 2026 08:05:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Blodtrycket är en av vårdens vanligaste mätningar. Samtidigt är det svårt att följa rekommenderad mätteknik fullt ut i en stressig klinisk vardag.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mattias Brunström, docent i epidemiologi och biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Idag görs ofta upprepade mätningar av blodtrycket med tveksam kvalitet. Det kostar onödiga resurser och leder till en fördröjd diagnos, säger Mattias Brunström, docent i epidemiologi och biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><p>Blodtrycket är en av vårdens vanligaste mätningar och ligger till grund för beslut om diagnos och behandling för miljontals människor. Samtidigt är det svårt att följa rekommenderad mätteknik fullt ut i en stressig klinisk vardag. I den aktuella studien jämförde forskarna blodtryck som registrerats vid vanliga besök i primärvården med blodtryck som mätts enligt ett standardiserat protokoll inom Västerbottens hälsoundersökningar. Av dem som bedömdes ha hypertoni, högt blodtryck, vid rutinmätningen hamnade 41% i en lägre blodtryckskategori när blodtrycket mättes standardiserat.</p><p>Rutinmätningar kan alltså bidra till att vissa personer felaktigt klassificeras som att de har högt blodtryck. Den stora variationen innebär samtidigt att personer med ett verkligt förhöjt blodtryck också kan missas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Olivia Gästgivars är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Det stora problemet i Sverige idag är en betydande underdiagnostik och underbehandling av högt blodtryck. Budskapet är därför inte att vi ska mäta eller behandla mindre, utan att vi ska mäta korrekt och behandla rätt personer, säger Olivia Gästgivars, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bättre mätningar ger tydligare bild av risker</h2><p>Den standardiserade mättekniken har också ett betydligt starkare samband med framtida hjärt-kärlsjukdom. I studien kunde forskarna se att standardiserade mätningar förklarade ungefär 40% av framtida hjärt-kärlsjukdom medan mätningar i rutinsjukvården bara kunde förklara ungefär 20%.</p><p>– Skillnaden beror troligtvis på att det blir svårare att skilja på personer med hög respektive låg risk för hjärt-kärlsjukdom när rutinmätningarna klassificerar fel, säger Mattias Brunström.</p><p>Forskarna hoppas att de nya resultaten ska bidra till att blodtrycksmätningarna och diagnostiken av hypertoni blir bättre. Om mätningarna utförs korrekt och värdena blir mer tillförlitliga kan vården behandla rätt patienter och minska antalet vårdkontakter.</p><p>– Gränsen för behandling vid högt blodtryck bygger till stor del på studier där blodtrycket har mätts under noggrant standardiserade förhållanden. Om samma gränsvärden ska användas i rutinsjukvården måste även mätningarna hålla tillräckligt hög kvalitet, säger Olivia Gästgivars.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="05c516c2-29af-4fae-aa89-526ef11c6dd5" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/felaktiga-diagnoser-med-vanliga-blodtrycksmatningar_12195434/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-klattrar-i-thes-varldsranking_12195432/Umeå universitet klättrar i THE:s världsrankingUmeå universitet förbättrar sin placering i årets Times higher education world university rankings, THE. Universitetet placeras i intervallet 351–375, jämfört med intervallet 401–500 förra året. Årets placering är den bästa sedan 2019. Thu, 01 Oct 2026 16:00:31 +0200<p>Den 30 september publicerades THE:s världsrankingsresultat för 2027. Årets ranking omfattar 2 297 lärosäten, jämfört med 2 191 föregående år. </p><p>Umeå universitet ligger i intervallet 351–375. Den exakta placeringen är 363. Förra året låg universitetet på plats 403.</p><p>Uppgången innebär också att Umeå universitet får sin bästa placering i THE:s ranking sedan 2019, då placeringen var 341. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Resultaten har förbättrats inom samtliga områden</h2><p>THE:s världsranking är en internationell ranking som jämför universitet utifrån 17 indikatorer inom fem områden:    </p><ul><li>utbildning  </li><li>forskningsmiljö  </li><li>forskningens kvalitet  </li><li>samverkan med näringslivet  </li><li>internationell utblick   </li></ul><p>Umeå universitets poäng har över tid ökat inom samtliga fem indikatorgrupper.</p><p>I årets ranking får universitetet särskilt höga poäng inom forskningens kvalitet. Även resultaten för samverkan med näringslivet och internationell utblick ligger på en betydligt högre nivå än för ett drygt decennium sedan.</p><p>Bland de svenska lärosätena är Umeå universitet ett av tre som förbättrar sin placering i år. De övriga är Jönköping University och Handelshögskolan i Stockholm. I en nationell jämförelse placerar sig Umeå universitet på nionde plats bland de tretton svenska lärosäten som ingår i årets ranking. </p><p><a title="THE:s webb" href="https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/umea-university">Den som är intresserad av att fördjupa sig i resultaten kan besöka THE:s webb. </a></p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-klattrar-i-thes-varldsranking_12195432/https://www.umu.se/nyheter/ny-publikation-om-larmiljoer-och-undervisning_12195403/Ny publikation om lärmiljöer och undervisningHur kan lärare utveckla sin undervisning i samspel med rummet? Det är en central fråga i ett nytt kapitel som Åse Tieva, föreståndare vid UPL, är medförfattare till i International Handbook of Research on Learning Environments.Thu, 01 Oct 2026 15:15:01 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b34fa7ec-59bf-486b-8668-0aeb64175933" data-contentname="Åse, Learning Lab">{}</div><p>Kapitlet har skrivits tillsammans med Marie Leijon vid Malmö universitet, Magnus Hansson och Anna-Eva Olsson vid Örebro universitet samt Elisabet Malvebo vid Sjöstridsskolan och Malmö universitet.</p><p>Kapitlet bygger vidare på modellen Didactic Spatial Competence (DiSCo), som utvecklats av Leijon, Malvebo och Tieva. Modellen beskriver lärares didaktiska rumsliga kompetens, det vill säga förmågan att planera, genomföra och utveckla undervisning i olika lärmiljöer. Här presenteras ett visuellt verktyg, Room and Activity Diagrams, som hjälper lärare att undersöka sambandet mellan rummets utformning och undervisningens aktiviteter.</p><p>– När vi utvecklar undervisning fokuserar vi ofta på innehåll och pedagogik, men även rummet påverkar vad som blir möjligt att göra tillsammans. I kapitlet visar vi hur lärare kan synliggöra och reflektera över samspelet mellan lärmiljö och pedagogisk praktik, säger Åse Tieva.</p><p><a href="https://link.springer.com/rwe/10.1007/978-981-95-2591-1_23-1">Läs mer om kapitlet "DiSCo in Space: Supporting Teachers' Didactic Spatial Competence"</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="24e90c65-66f7-49f1-bf82-f53378c762f5" data-contentname="Åse Tieva">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ny-publikation-om-larmiljoer-och-undervisning_12195403/https://www.umu.se/nyheter/studenter-utforskade-nya-mojligheter-for-umeas-bebyggda-miljo_12195312/Studenter utforskade nya möjligheter för Umeås bebyggda miljöÅrets Vertical Workshop på Arkitekthögskolan samlade studenter under temat "Common Ground" för att utforska hur Umeås befintliga bebyggda miljö kan anpassas, återanvändas och omvandlas.Thu, 01 Oct 2026 15:31:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/presentation_verticalworkshop263.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/presentation_verticalworkshop263.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/presentation_verticalworkshop263.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/presentation_verticalworkshop263.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/presentation_verticalworkshop263.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/presentation_verticalworkshop263.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Presentation av Vertical Workshop 2026 med temat "Common Ground". </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sven-Erik Hilberer</span></div></div><p>Varje läsår på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet (UMA) inleds med en tematisk workshop. Studenter från årskurs 2–5 på Arkitektprogrammet samt båda årskurserna på masterprogrammet i arkitektur och stadsbyggnad arbetar tillsammans i slumpmässigt sammansatta grupper för att utforska ett gemensamt tema. <a href="/arkitekthogskolan/utbildning/program/vertical-workshop/">Vertical Workshop</a>, som workshopen kallas, har varit en återkommande del av läsåret i mer än 15 år. Genom föreläsningar med inbjudna gäster och samarbeten med externa aktörer knyter workshopen samman arkitekturutbildningen med aktuella samhällsutmaningar och uppmuntrar studenterna att undersöka, diskutera och utveckla förslag kring ett angeläget tema.</p><h3>Common Ground</h3><p>Årets workshop med temat "Common Ground", organiserades av Emelie Aktanius, adjungerad universitetsadjunkt på Arkitekthögskolan. Temat fokuserade på bostäder med överkomliga priser, anpassning, renovering och återbruk, med Umeås befintliga bebyggda miljö som utgångspunkt. Workshopen inkluderade inbjudna gäster från den ideella organisationen <a href="https://houseeurope.org/">House Europe!</a>, fastighetsutvecklaren Balticgruppen, det lokala offentlig-privata partnerskapsforumet <a href="https://abcumea.se/">ABC Umeå</a> och det visuella forskningsprojektet <a href="https://www.msdm.org.uk/project/house-flow">house_flow</a>, samt utställningssamarbeten med Avion Shopping och det kommunala kulturhuset Väven.</p><p>Vi träffade Emelie i slutet av den intensiva workshopveckan och bad henne berätta mer om temat.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/portratt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/portratt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/portratt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/portratt2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/portratt2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fa32b1ba0f8b47fd9f0a1671e9153c0d/portratt2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Emelie Aktanius, adjungerad universitetsadjunkt och koordinator för årets Vertical Workshop på Arkitekthögskolan</p></div></div><p>– I en värld som står inför akuta och sammanlänkade utmaningar blir det allt viktigare att mötas, både mellan individer och mellan olika sektorer. Med HouseEurope!s perspektiv på bostäder med överkomliga priser, anpassning, renovering och återbruk som utgångspunkt ville vi utforska hur Umeås befintliga bebyggda miljö kan läsas, värderas och omvandlas. Vi bad studenterna undersöka vad som driver förändring i staden, identifiera dess förmåga till anpassning och utforska vilka strategier, material och nya användningsområden som kan bidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar omvandling, berättar Emelie.</p><p>Under bara tre dagar utforskade studenterna hur staden ständigt förändras och vad som driver dessa förändringar.</p><p>– En grupp undersökte hur mindre energiförbättringar av fönster skulle kunna skapa nya relationer mellan privat och offentlig miljö. Arbetet utvecklades i samarbete med forskning vid UMA och ABC Umeå: Scalable Processes for Reuse in the Construction. En annan grupp utforskade hur outnyttjade ytor i stora detaljhandelslokaler skulle kunna rymma bostäder, i samarbete med Avion Shopping. En tredje grupp tittade på hur flytt av hus skulle kunna skapa nya scenarier för stadens förtätning, tillsammans med house_flow och professor Tonia Carless, och en fjärde grupp jobbade med att kartlägga omvandling i staden genom fyra olika teman: demolition/adaptation/relocation/vacancy och att förstå vilka krafter(människor/miljö/politik, etc) som omvandlar den, fortsätter Emelie.</p><p>Studentgruppernas arbete resulterade i kartor, GIF:ar, ritningar och modeller som delades på UMA:s Instagram och visades på det kommunala kulturhuset Väven i centrala Umeå samt på köpcentrumet Avion i de södra delarna av staden. Där väckte de samtal både bland vänner och mellan människor som inte kände varandra.</p><p>– Det jag tar med mig är hur studenternas arbete fick människor att prata om framtiden för sin egen stad. På Avion var det flera som sa att de gärna skulle vilja bo i köpcentrumet. På Väven tyckte besökare att en anpassning av fönstren längs Storgatan skulle kunna göra gatan mer levande och tryggare, särskilt under årets mörkare månader. Människor kunde relatera förslagen till sina egna liv, och vissa kunde föreställa sig att själva delta i dessa omvandlingar om de fick möjlighet. Att höra att Umeåborna är nyfikna på och hoppfulla inför studenternas idéer tyder på att det finns ett intresse för hållbar omvandling. Det visar också potentialen i att föra samman studenternas kreativitet med invånarnas kunskap och ambitioner, säger Emelie.</p><p>När vårt samtal går mot sitt slut reflekterar Emelie över potentialen i konceptet med Vertical Workshop.</p><p>– Det korta formatet, tillsammans med studenternas vilja att göra intryck på externa samarbetspartners, skapar utrymme för lekfulla och djärva förslag. Det kan annars vara svårt i en värld som präglas av kriser och oro över vad som är rätt. När studenter, samarbetspartners och invånare ser förslagen som tidiga koncept finns en gemensam öppenhet inför det vi ännu inte förstår. Det skapar utrymme för respektfulla samtal där vi tillsammans kan tänka kritiskt kring vår stad.</p>https://www.umu.se/nyheter/studenter-utforskade-nya-mojligheter-for-umeas-bebyggda-miljo_12195312/https://www.umu.se/nyheter/fri-forskning-viktigt-inom-utbildningsvetenskap_12195273/Fri forskning viktigt inom utbildningsvetenskapVetenskapsrådet besökte nyligen Umeå universitet för att presentera ett utkast av forskningsöversikten inom utbildningsvetenskap. Thu, 01 Oct 2026 10:43:42 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pernilla Nilsson, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för utbildningsvetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Fri forskning är viktig eftersom utbildning är komplext och en stor variation av områden behöver belysas</p><p><strong>Per-Åke Rosvall</strong>, professor i pedagogiskt arbete, säger att vart fjärde år skriver regeringen en forskningsproposition. Propositionen anger förslag på befintliga och nya forskningssatsningar och budget.<br> <br>– Och inför regeringens arbete med forskningspropositionen, skriver Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer forskningsöversikter, för att ge regeringen underlag för att skriva propositionen, säger Per-Åke Rosvall.<br> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Dan Porsfelt, Koordinator för utbildningsvetenskap och sekreterare i Utbildningsvetenskapliga kommittén på Vetenskapsrådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>– Därför var <strong>Pernilla Nilsson</strong> och <strong>Dan Porsfelt</strong> från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté (UVK) på besök för att presentera ett utkast av forskningsöversikten inom utbildningsvetenskap. Förutom i Umeå kommer Pernilla och Dan även att presentera utkastet vid Stockholms, Lunds, Göteborgs och Linköpings universitet.</p><h3>Varför är den här typen av möten och utbyten med VR viktiga?</h3><p>– Dessa möten är viktiga för UVK för att samla information om vad som är viktigt vid respektive lärosäte. I utkastet presenteras till exempel förslag på satsningar, vilka det är viktigt att få återkoppling på. Det är också viktigt att forskare vid Umeå universitet får lyfta de områden som är viktiga för dem.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a2b65a37f27417a886d4c92c89323d1/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Per-Åke Rosvall, professor i pedagogiskt arbete, Institutionen för estetiska ämnen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><h3>Vad har ni fått med er från dagens diskussioner?</h3><p>– Vid mötet framkom flera synpunkter på hur underlag och statistik kunde förtydligas. Dessutom kom förslag på hur rekommendationer för satsningar kunde omformuleras för att bli mer inkluderande och täcka flera forskningsinriktningar.</p><h3>Vilka möjligheter och utmaningar ser ni framåt inom utbildningsvetenskap?</h3><p>– En utmaning för utbildningsvetenskap är att forskningsanslag över tid har blivit mer riktade. Ett exempel är att det varit stora satsningar på forskarskolor, vilket är bra, men finansieringen av forskning för forskare tidigt i karriären motsvarar just nu inte antalet disputerade från forskarskolorna.</p><p>Per-Åke Rosvall säger vidare att om UVK friare kunde påverka hur forskningsmedlen skulle användas, så skulle det gå att varva forskarskolor med etableringsbidrag för att få tydligare karriärvägar för forskare.</p><p>– Ett annat exempel är att regeringens forskningssatsningar är öronmärkta för ett visst område, vilket gör att andel fri forskning minskar. Fri forskning är viktig eftersom utbildning är komplext och en stor variation av områden behöver belysas.  </p>https://www.umu.se/nyheter/fri-forskning-viktigt-inom-utbildningsvetenskap_12195273/https://www.umu.se/nyheter/komplikationer-kan-paverka-viktnedgang-efter-gastric-bypass_12195252/Komplikationer kan påverka viktnedgång efter gastric bypassGastric bypass-operationer har visat sig ge effektiv viktnedgång vid obesitas. Men komplikationer efter operationen kan få betydelse för vikten på lång sikt, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.Wed, 30 Sep 2026 14:09:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jeff Wennerlund är med. dr. vid Institutionen för diagnostik och intervention samt överläkare vid Kirurgiskt centrum Södra Lappland, Lycksele sjukhus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Clister / Umeå universitet</span></div></div><p>– En sällsynt men problematisk komplikation efter gastric bypass är att det blir sår i kopplingen mellan magsäcken och tunntarmen. Patienter som drabbas av det kan få sämre viktnedgång efter operationen, säger Jeff Wennerlund som nyligen disputerat vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Tillståndet behandlas med syradämpande mediciner, och en del kliniker använder också sådana mediciner i förebyggande syfte vid gastric bypass. Avhandlingen visar dock att det inte minskar risken för komplikationer. Det är istället andra faktorer, till exempel rökning och diabetes, som har större betydelse. Det fanns också ett samband mellan att vara född utanför Sverige och en ökad risk för komplikationer i samband med gastric bypass, men det beror främst på skillnader i levnadsvanor och andra bakomliggande faktorer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Viktigt att vara fysiskt aktiv</h2><p>Den som går ner i vikt efter en gastric bypass-operation behöver också fortsätta vara fysiskt aktiv. Många av deltagarna i studien upplevde att deras fysiska förmåga blev bättre efter operationen och att fysisk aktivitet blev mer givande.</p><p>– Efter gastric bypass och viktnedgång tappar man inte bara fett utan även muskler. Vi kunde se att styrkan i bukväggen var ungefär samma som före operationen, medan styrkan i lårmuskeln minskade. Men deltagarna uppgav också att tiden som de var måttligt fysiskt aktiva ökade, och att de kände att de fått en helt annan frihet och ett nytt liv efter operationen, säger Jeff Wennerlund.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="618d2a86-9c57-441d-b187-8dd7f0059cd0" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/komplikationer-kan-paverka-viktnedgang-efter-gastric-bypass_12195252/https://www.umu.se/nyheter/ny-ai-forskning-starker-integritetsskyddet-inom-halso-och-sjukvarden_12193614/Ny AI-forskning stärker integritetsskyddet inom hälso- och sjukvårdenAI gör det möjligt att söka och koppla samman information från olika databaser. Detta väcker dock frågor om patientsäkerhet och integritet. Hur kan känsliga uppgifter användas utan att riskera att mer information än nödvändigt avslöjas? – Min forskning visar hur ett system för datahantering kan utvecklas för att följa GDPR, hantera olika nivåer av behörigheter och samtidigt ge snabb tillgång till kritisk information i nödsituationer, säger Divya Baura, nybliven doktor vid Umeå universitet.Wed, 30 Sep 2026 13:44:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d5396bece09b4798a3faaa03b6a2e4dd/divya_bahra_foto_copy.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5396bece09b4798a3faaa03b6a2e4dd/divya_bahra_foto_copy.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5396bece09b4798a3faaa03b6a2e4dd/divya_bahra_foto_copy.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d5396bece09b4798a3faaa03b6a2e4dd/divya_bahra_foto_copy.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5396bece09b4798a3faaa03b6a2e4dd/divya_bahra_foto_copy.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5396bece09b4798a3faaa03b6a2e4dd/divya_bahra_foto_copy.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Integritet handlar inte bara om vem som kan se en uppgift. Det handlar också om vilka slutsatser som kan dras när olika uppgifter kombineras, menar Divya Baura, ny doktor vid Institutionen för datavetenskap. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Artificiell intelligens används i allt större utsträckning inom svensk hälso- och sjukvård. Den nya tekniken kan bidra till bättre diagnostik och behandling, effektivisera system och stärka forskningen. Samtidigt medför AI också nya risker.</p><p>– I takt med att det blir enklare att använda och kombinera information uppstår nya integritetsutmaningar, särskilt inom vården där informationen ofta är mycket känslig, säger <a href="~/link/49521517bcc749169f104771a45f4b38.aspx">Divya Baura</a>, nybliven doktor vid <a href="~/link/f1ccf1d251be4f538a13df854f18fb07.aspx">Institutionen för datavetenskap</a>. I sin forskning har hon undersökt hur hälsodata kan användas utan att känslig information exponeras. </p><p>– Hälsodata är värdefulla. Läkare behöver informationen för att behandla patienter. Forskare behöver den för att förstå sjukdomar och utveckla bättre behandlingar, och sjukhus behöver den för att förbättra sin verksamhet, säger Divya Baura.</p><p>Lösningen är därför inte att låsa in all information och begränsa dess användning. Utmaningen är i stället att göra data användbara samtidigt som människors integritet skyddas.</p><p>Den spännande forskningen utgår från hälso- och sjukvården, men metoderna kan möjliggör användning även inom andra områden.</p><h3>Från teori till verklighet</h3><p>En viktig drivkraft bakom hennes forskning har varit att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Divya Baura har undersökt hur etablerade integritetsskyddande metoder fungerar i så kallade virtuella kunskapsgrafer. Det handlar om ett avancerat "lager" mellan användare och de databaser där informationen finns lagrad.</p><p>–  I en sjukhusmiljö kan tekniken hjälpa både människor och AI-system att hitta, förstå och koppla samman information från flera datakällor, utan att den behöver flyttas till en ny databas, förklarar Divya.</p><p>Inom området finns redan starka teoretiska modeller. Divya Baura ville förstå hur väl dessa modeller fungerar i praktiken. </p><p>– Jag ville undersöka om metoderna fungerar i verkliga system, om de uppfyller kraven i GDPR och om de kan hantera olika behörighetsnivåer och de nödsituationer som ofta uppstår inom vården, säger Divya Baura.</p><h3>Fyra delar i forskningen</h3><p>Hennes forskning består av fyra huvudsakliga delar: För det första implementerade Divya Baura metoden i en öppen källkodsplattform för virtuella kunskapsgrafer i syfte att undersöka hur den fungerar i praktiken.</p><p>För det andra studerade hon hur integritetsregler kan användas för att uppfylla dataskyddskrav, såsom de som anges i GDPR, med hjälp av verkliga vårddata och etablerade standarder för hälsoinformation.</p><p>För det tredje utökade Divya Baura metoden för att ta hänsyn till olika användarroller.</p><p>– En läkare, en forskare och en administratör kan behöva använda samma data, men de behöver inte ha tillgång till samma information eller kunna dra samma slutsatser från den, förklarar Divya.</p><p>Slutligen undersökte hon hur systemet kan hantera nödsituationer. Inom vården finns det tillfällen då ett alltför strikt integritetsskydd i sig kan bli ett problem.</p><p>– Om en patient till exempel kommer in medvetslös kan en läkare behöva omedelbar tillgång till information om allergier eller medicinering.</p><p>För att hantera detta utvecklade Divya en särskild mekanism som möjliggör tillfällig åtkomst i nödsituationer samtidigt som all användning övervakas och dokumenteras.</p><h3> AI kräver nya sätt att skydda integriteten</h3><p>En viktig insikt från hennes forskning är att integritet inte bara handlar om att skydda enskildas information. Det verkliga problemet kan uppstå när flera olika uppgifter kombineras.</p><p>– Vi rör oss mot system där människor kan ställa frågor med vanligt språk, och där AI automatiskt hämtar och kombinerar information från många olika källor, säger Divya Baura. I en sådan miljö räcker det inte att enbart kontrollera vem som får öppna en viss databas eller fil. Vi måste också ta hänsyn till vilka slutsatser som kan dras utifrån den information som systemet har tillgång till, säger doktor Baura.</p><p>Hon ser sin forskning som ett steg mot att besvara dessa frågor. Den allra viktigaste slutsatsen är att integritet inte bara handlar om vem som kan se dina uppgifter. Det handlar också om vad som kan utläsas när olika uppgifter kombineras. </p><p>– Integritet handlar om mer än en enskild uppgift. Den beror på sammanhanget, vilken information som kombineras och vilka slutsatser som kan dras av den, avslutar doktor Baura.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-ai-forskning-starker-integritetsskyddet-inom-halso-och-sjukvarden_12193614/https://www.umu.se/nyheter/premiaren-for-umus-stora-bytardag-lockade-manga-deltagare_12195086/Stort intresse för premiären av UMUs stora bytardagUMUs stora bytardag 2026 lockade många studenter och medarbetare att byta kläder och böcker med varandra. Genom att göra återbruk enkelt och tillgängligt på universitetsområdet fick omkring 100 plagg och böcker nya ägare. Det stora intresset väcker hopp om fler bytardagar i framtiden.Tue, 29 Sep 2026 15:46:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01180-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01180-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01180-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01180-23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01180-23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01180-23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Under dagen bytte omkring 100 plagg och böcker ägare när studenter och medarbetare samlades för UMUs stora bytardag 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elsa Bjurman</span></div></div><p>I Samhällsvetarhuset samlades studenter och medarbetare för Umeå universitets första officiella kläd- och bokbytardag. Deltagarna lämnade in kläder och böcker dagen före arrangemanget och fick biljetter som sedan kunde användas för att välja nya favoriter.</p><p>– Vi är väldigt glada över det stora intresset. Det var fantastiskt roligt att se så många hitta ett nytt plagg eller en ny berättelse att ta med sig hem. Det som någon annan inte längre behövde fick nytt värde hos någon annan, säger Elsa Bjurman, projektledare för universitetets arbete med ett hälsosamt campus.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samarbetet bakom dagen</h2><p>Dagen arrangerades av Umeå universitet tillsammans med Umeå studentkår och Umeå naturvetar- och teknologkår (NTK), med stöd av Nordic Congress och Akademiska Hus, som en del av SEE hållbarhetsvecka.</p><p>För Sanna Andretzky från Umeå studentkår var det självklart att engagera sig i arrangörsgruppen.</p><p>- Vi på Umeå studentkår tycker att hållbarhet är otroligt viktigt. Vi märker också att det är en viktig fråga för många av våra medlemmar och kårföreningar. Eftersom vi företräder dem vill vi att verksamheten ska spegla deras värderingar, säger Sanna, Vice kårordförande och ansvarig för näringslivs- och medlemsfrågor på Umeå Studentkår.</p><p>För NTK var bytardagen ett välkommet initiativ som låg nära organisationens engagemang för hållbarhetsfrågor.</p><p>– Vi har sett att det finns ett intresse för bytardagar bland studenterna, så det var roligt att få vara med och göra detta möjligt. Förhoppningen är att det här kan bli starten på fler liknande arrangemang tillsammans med universitetet och de andra studentkårerna, säger Frida Långström, eventansvarig för NTK</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01171-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01171-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01171-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01171-23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01171-23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/160d37ec09204f31a55aa01e7d3187e2/dsc01171-23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Efter bytardagen togs överblivna kläder om hand av Lotta Lundstedt för att få nytt liv genom remake.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elsa Bjurman</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Lunchföreläsning om hållbart mode</h2><p>När klockan slog lunch bjöd Young UTRI in till en föreläsning om hållbart mode med Lotta Lundstedt, lektor vid Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.</p><p>– Vi vill gärna bidra till fler möten och samtal kring dessa frågor. Därför såg vi bytardagen som ett perfekt tillfälle att dela kunskap om hållbart mode, säger Hilde Weiser, ordförande i Young UTRI.</p><p>Under föreläsningen lyfte Lotta både möjligheterna och utmaningarna med cirkulära klädsystem och väckte frågor om hur vi kan förlänga livslängden på våra kläder, minska resursanvändningen och tänka om kring vår relation till de plagg vi redan äger.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En framåtblick</h2><p>Under dagens gång uttrycktes en önskan om fler bytardagar och personer som missat inlämningen av kläder och böcker visade intresse för att delta nästa gång.</p><p>– Vi fick en sådan positiv respons. Det kan ibland vara långt för studenter att åka till secondhand och andra återbruk som tar hand om gamla kläder och böcker. Det var därför otroligt roligt att kunna ta återbruket till studenterna, säger Sanna Andretzky.</p><p>För arrangörerna handlar det nu om att ta vara på erfarenheterna från årets premiär.</p><p>– Vi ska först utvärdera i arbetsgruppen vad som fungerade bra och vad som kan göras bättre. Men vi uppfattar det som en lyckad aktivitet och något vi definitivt vill göra igen, kårerna och universitetet tillsammans, säger Sanna avslutningsvis.</p>https://www.umu.se/nyheter/premiaren-for-umus-stora-bytardag-lockade-manga-deltagare_12195086/https://www.umu.se/nyheter/nya-testamentet-aktualiserar-fragor-om-sprak-historia-och-tro_12195051/Nya testamentet aktualiserar frågor om språk, historia och troDen första svenska översättningen av Nya testamentet från 1526 kom att forma det svenska skriftspråket i flera hundra år. Nu, nästan 500 år senare, har en ny översättning presenterats. Genom att mer ordagrant följa den grekiska grundtexten än tidigare utgåvor är ambitionen att komma närmare originalets innebörd, men valet innebär också nya språkliga utmaningar. Tue, 29 Sep 2026 08:05:27 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6d789c91fa28420fa6564dd54a6cca43/adobestock_7104166682.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6d789c91fa28420fa6564dd54a6cca43/adobestock_7104166682.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6d789c91fa28420fa6564dd54a6cca43/adobestock_7104166682.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6d789c91fa28420fa6564dd54a6cca43/adobestock_7104166682.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6d789c91fa28420fa6564dd54a6cca43/adobestock_7104166682.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6d789c91fa28420fa6564dd54a6cca43/adobestock_7104166682.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En hand håller i ett kors. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Genrebild från Adobe stock]</span></div></div><p>– En av fördelarna med 2026 års översättning är att översättarna lutar sig mer mot källspråket, grekiska. Vi får till exempel <em>trofasthet</em> i stället för <em>tro</em> och <em>kött</em> i stället för <em>människa</em> vilket gör att texten stämmer bättre överens med den grekiska originaltexten. Att använda svenska ord som bättre motsvarar grekiskans grundord ger texten liv men andra saker kan bli problematiska, säger Jonas Carlquist, professor i nordiska språk vid Institutionen för språkstudier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bibeln formade det svenska skriftspråket</h2><p>När Nya testamentet trycks på svenska 1526 får det en enorm betydelse för utvecklingen av det svenska skriftspråket. I översättningen etableras bland annat bokstäverna<em> å</em>, <em>ä</em> och <em>ö</em> i tryck, samtidigt som flera tyska lånord introduceras. Ord som <em>ansikte</em>, <em>barmhärtighet</em> och <em>bliva</em> blir en del av svenskan och lever kvar än i dag. Inför den första fullständiga översättningen av hela Bibeln, Gustav Vasas bibel 1541, genomgår dock språket en omfattande bearbetning, framför allt rensar man bort flera tyska lånord och konstruktioner även om många blir kvar.</p><p class="quote-center">Att använda svenska ord som bättre motsvarar grekiskans grundord ger texten liv men andra saker kan bli problematiska.</p><p>År 1618 utkommer Gustaf II Adolfs bibel – med ny typografi och versordning men själva texterna förblir i stort sett oförändrade. Detsamma gäller Karl XII:s bibel från 1703, som förblir Svenska kyrkans officiella bibel fram till 1917. Det som förändras i dessa biblar är framför allt stavningen som blir mer modern.</p><p>– Karl XII:s bibel trycktes i stora upplagor genom Svenska Bibelsällskapets försorg. Den såldes billigt och delades även ut till fattiga. Eftersom Sverige dessutom hade kyrkogångsplikt fram till början av 1800-talet kom bibelspråket under flera hundra år att prägla många svenskars möte med skriftspråket.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Balansgång mellan originaltext och modernt språk</h2><p>Genom historien har nya bibelöversättningar försökt göra texten mer tillgänglig för samtidens läsare. Det har bland annat inneburit kortare meningar, enklare ordformer och ett mer vardagligt språk. Äldre former som <em>hava</em> har ersatts av <em>ha</em>, och många långa och komplicerade formuleringar har förenklats. Samtidigt har strävan att modernisera språket ofta mött kritik.</p><p class="quote-center">Varje ny översättning har försökt föra texten närmare folket, och nästan varje gång har den fått kritik för det.</p><p>– Varje ny översättning har försökt föra texten närmare folket, och nästan varje gång har den fått kritik för det. I 1981 års utgåva var kritiken att översättningen var för riktad mot målspråket, det vill säga svenskan. Många troende upplevde att språket var för vardagligt.</p><p>Nya testamentet 2026 har eftersträvat att ligga närmare källspråket, grekiskan, än vad 1981 års översättning gjorde vilket dock har medfört andra problem, menar Jonas.</p><p>– Framför allt att man velat ligga nära den grekiska grundtexten har gjort att prepositions- och pronomenanvändningen blir omständlig och i vissa fall kan texten upplevas som ålderdomlig. När man översätter en text måste man fråga sig vad det är man vill. Är det att komma så nära originaltexten som möjligt eller är det att förmedla andemeningen? Det är en balansgång och inte ett arbete man får beröm för omedelbart.  </p>https://www.umu.se/nyheter/nya-testamentet-aktualiserar-fragor-om-sprak-historia-och-tro_12195051/https://www.umu.se/nyheter/forsoning-viktigt-nar-barn-med-diabetes-blir-vuxna_12194964/Försoning viktigt när barn med diabetes blir vuxnaTyp 1-diabetes är en sjukdom som ställer krav på komplex egenvård. När det händer mycket i livet, under så kallade övergångar, blir patienter med typ 1-diabetes extra sårbara. En ny avhandling vid Umeå universitet har undersökt vilket stöd som behövs för patienter, anhöriga och vårdpersonal i samband med att diabetespatienter går från barn- till vuxenmottagning.Mon, 28 Sep 2026 11:30:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Att försonas med insikten att man lever med en livslång sjukdom är viktigt för den existensiella och känslomässiga hälsan för patienter med diabetes typ 1.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Suriyawut Suriya</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sara Olsson, Institutionen för omvårdnad.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara Olsson</span></div></div><p>– Det händer många saker samtidigt i livet för en ung vuxen. Har man typ 1-diabetes kan man känna sig överväldigad av hur sjukdomen påverkar livet och många unga får sämre blodsockerkontroll under perioden mellan 18–29 år, säger Sara Olsson, nyligen disputerad vid Institutionen för omvårdnad.</p><p>Överföringen från barn- till vuxenmottagning innebär nya rutiner och förväntningar. Det är viktigt att ta hänsyn till detta i stödet som erbjuds efteråt, utöver de direkt diabetesrelaterade delarna. Föräldrar kan också behöva stöd i samband med övergången till vuxenmottagning, och det nationella kunskapsstöd som finns kring överföring skulle behöva utvecklas för att även fokusera på de ungas känslomässiga och existensiella hälsa, säger Sara Olsson.</p><p>– För många är det komplicerat att försonas med sjukdomen, att landa i känslan av att de kan växa och frodas i livet och nå sin fulla potential trots att de lever med en livslång sjukdom. Diabetessjuksköterskor skulle kunna stärka unga och deras föräldrar genom att ge stöd och fokusera på hopp och på framtiden, säger Sara Olsson.</p><p>Avhandlingen innehåller också en skiss på ett rådgivningsstöd ämnat för diabetessjuksköterskor där begripliga och brobyggande vårdstrukturer, guidning av unga vuxna i självständighetsutveckling, flexibelt och personcentrerat bemötande med fokus på försoning och existentiella delar av livet beskrivs som centrala.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="60af79e1-b766-4c4e-b37c-1f172d5f6568" data-contentname="Om avhandlingen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forsoning-viktigt-nar-barn-med-diabetes-blir-vuxna_12194964/https://www.umu.se/nyheter/prisas-for-forskning-om-djup-hjarnstimulering_12194656/Prisas för forskning om djup hjärnstimuleringMarwan Hariz, adjungerad professor i funktionell neurokirurgi vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet, får Svenska Läkaresällskapets Ingvarpris 2026 för sin forskning om djup hjärnstimulering. Hans forskning har bland annat bidragit till att förbättra behandling och livskvalitet för patienter med Parkinsons sjukdom och andra rörelserubbningar.Fri, 25 Sep 2026 16:43:32 +0200<p>Svenska Läkaresällskapet skriver i sin motivering bland annat att "Marwan Hariz belönas för sina banbrytande insatser inom funktionell och stereotaktisk neurokirurgi, med särskilt fokus på behandling av Parkinsons sjukdom och andra rörelserubbningar. Genom mångårig forskning om och utveckling av deep brain stimulation (DBS), har han bidragit till att förbättra behandlingen och livskvaliteten för patienter världen över."</p><p>Djup hjärnstimulering, eller DBS, innebär att hjärnan stimuleras med elektriska impulser från en liten elektrod som placeras inne i hjärnan. Impulserna styrs från en pacemaker som opereras in nedanför nyckelbenet. DBS används bland annat för att minska skakningar hos personer som lider av Parkinsons sjukdom eller andra rörelserubbningar, men kan också användas vid psykiatriska tillstånd som OCD eller Tourettes syndrom.</p><p><a href="~/link/186a798ed0c9415f86940d12283d0b9b.aspx">Läs mer om DBS-forskning vid Umeå universitet</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bfc394ff-a373-4e14-9ebb-f56fc4bf1d9d" data-contentname="Om priset">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/prisas-for-forskning-om-djup-hjarnstimulering_12194656/https://www.umu.se/nyheter/umeas-friidrottsmiljo-utvecklar-framtidens-friidrottare_12194569/Umeås friidrottsmiljö utvecklar framtidens friidrottareI Umeå finns en unik tränings- och utvecklingsmiljö för friidrottare, där aktiva kan utvecklas från gymnasieåren till universitetsnivå inom en gemensam elitidrottsmiljö. Vid Friidrottens kompetenscentrum (FKC) får studenter möjlighet att kombinera studier vid Umeå universitet med en fortsatt satsning på elitidrott.Fri, 25 Sep 2026 11:02:53 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ed48c51b60ff4102b2d932b0d3980f5a/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed48c51b60ff4102b2d932b0d3980f5a/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed48c51b60ff4102b2d932b0d3980f5a/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ed48c51b60ff4102b2d932b0d3980f5a/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed48c51b60ff4102b2d932b0d3980f5a/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed48c51b60ff4102b2d932b0d3980f5a/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Albin Silén, Finnkampen 2025</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jan Bäck</span></div></div><p>När friidrottare som tränar i Umeå når framgångar på nationella och internationella arenor är det ofta deras hemmaföreningar som syns i resultatlistor och medierapportering. Bakom många av prestationerna finns också en långsiktig idrottsmiljö, där träning, studier och vardagsliv kan kombineras under många år.</p><p>En viktig del av den miljön är Friidrottens kompetenscentrum (FKC) vid Idrottshögskolan i Umeå. FKC är ett samarbete mellan Svenska Friidrottsförbundet, Umeå kommun och Umeå universitet. Verksamheten ger elitaktiva friidrottare möjlighet att kombinera universitetsstudier med en fortsatt satsning på hög nivå.</p><p>– När våra aktiva når framgångar representerar de sina föreningar, vilket de naturligtvis ska göra. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att många av dem har sin dagliga tränings- och studiemiljö här i Umeå. Det är här de bor, tränar och utvecklas under stora delar av sin karriär, säger Jan Bäck, verksamhetsansvarig för FKC och tränare vid Riksfriidrottsgymnasiet (RIG) i Umeå.</p><h3>FKC skapar förutsättningar för fortsatt utveckling</h3><p>För flera av de elitidrottsstudenter som antas till FKC börjar satsningen långt innan de påbörjar sina universitetsstudier. Riksfriidrottsgymnasiet i Umeå erbjuder ungdomar från hela Sverige möjlighet att kombinera gymnasiestudier med målinriktad friidrottsträning med sikte på nationell och internationell elitnivå.  </p><p>För många blir FKC en naturlig del av den fortsatta utvecklingen. Efter gymnasiet väljer de att stanna kvar i Umeå för att kombinera universitetsstudier med en fortsatt satsning på friidrott. Genom tillgång till samma träningsanläggningar och ett nära samarbete mellan tränare och stödresurser skapas goda förutsättningar för långsiktig utveckling inom både idrott och utbildning.</p><p>– Kontinuiteten är en av Umeås största styrkor. Många aktiva kan utvecklas i samma miljö under sex till tio år. Det skapar trygghet och ger oss möjlighet att arbeta långsiktigt, säger Jan Bäck.</p><h3>En träningsbas för svensk friidrott</h3><p>Tillsammans skapar RIG och FKC en nationell utvecklingsmiljö som lockar friidrottare från hela landet. I dag finns elever och studenter från 16 olika friidrottsföreningar representerade inom verksamheterna, vilket gör Umeå till en viktig nationell mötesplats för talang- och elitutveckling inom svensk friidrott.</p><p>Alva Åkesson och Albin Silén är två av de friidrottare som valt att fortsätta sin satsning i FKC efter tiden på RIG.</p><p>– Det som framför allt fick mig att vilja stanna kvar i Umeå var relationen till min tränare. Vi byggde upp ett fantastiskt samarbete under gymnasiet som jag ville fortsätta utveckla. Jag trivs med träningsupplägget och känner att Jan Bäck är den som kan ge mig de bästa förutsättningarna för att utvecklas som friidrottare. Samtidigt erbjuder universitetet ett fantastiskt stöd och stora möjligheter till anpassning, vilket är otroligt värdefullt när man kombinerar elitidrott och studier, säger Alva Åkesson, som läser Idrottsvetenskapliga programmet.</p><p>För Alva har möjligheten att stanna kvar i samma miljö skapat trygghet i övergången från gymnasiet till universitetet.</p><p>– När mycket annat är nytt med studierna känns det tryggt att vara kvar i samma träningsmiljö, med samma tränare och människor omkring sig, säger hon.</p><p>Även Albin Silén lyfter kontinuiteten som en viktig faktor.</p><p>– Jag kände att jag hade hittat en bra plattform i Umeå och att träningsmöjligheterna var sådana som jag ville fortsätta ha tillgång till. Detsamma gällde samarbetet med min tränare. Det var tryggt att känna att jag kunde bygga vidare på det jag påbörjat under gymnasiet i stället för att börja om i en helt ny miljö, säger han.</p><h3>Stöd för dubbla karriärer</h3><p>För att antas till FKC krävs att studenten uppfyller Svenska Friidrottsförbundets kriterier för elitidrottare och samtidigt studerar vid Umeå universitet eller SLU Umeå. Under läsåret 2026–2027 är 12 studenter antagna till träningsgruppen.</p><p>Både Alva och Albin lyfter den kompetens som finns inom verksamheten som en av FKC:s stora styrkor. De betonar också värdet av det stöd som erbjuds genom Idrottshögskolans prestationsteam samt den stöttning och de möjligheter till anpassning som universitetet och lärarna erbjuder för att underlätta kombinationen av elitidrott och studier.</p><p>– Det har varit värdefullt att kunna anpassa studierna utifrån träningen. Samtidigt har det underlättat att inte både studierna och idrottsmiljön varit nya vid starten på universitetet. Då har det blivit lättare att fokusera på både skolan och idrotten, säger Albin som studerar på Masterprogrammet i samhällsplanering och hållbarhet.</p><p>Albin betonar samtidigt att satsningen på en dubbel karriär ställer krav på eget ansvar och god planering för att få studier, idrott och fritid att fungera tillsammans.</p><h3>Umeå universitet stöttar elitidrottsstudenter</h3><p>Umeå universitet är ett av landets Riksidrottsuniversitet. Genom anpassade studier och riktade stödinsatser ges elitidrottare möjlighet att kombinera elitidrott och högre utbildning på ett hållbart och långsiktigt sätt.</p><p>– Vi arbetar för att utveckla stödet till elitidrottare som studerar vid Umeå universitet. Målet är att varje student ska kunna genomföra sin dubbla karriär på ett hållbart sätt, säger Pernilla Eriksson, områdeschef för Idrottshögskolan och projektledare för Riksidrottsuniversitet Umeå.</p><p>Samarbetet mellan RIG och FKC ger friidrottare goda möjligheter att fortsätta sin satsning från gymnasieåren vidare till universitetsnivå inom samma utvecklingsmiljö. Den röda tråden genom utbildning, träning och stödverksamhet stärker förutsättningarna för att utvecklas både som student och elitidrottare.</p>https://www.umu.se/nyheter/umeas-friidrottsmiljo-utvecklar-framtidens-friidrottare_12194569/https://www.umu.se/nyheter/att-skriva-en-klanning-att-sy-en-text_12194539/Att skriva en klänning, att sy en textDen 1-2 oktober hålls ett symposium Umeå universitet om litterära kläder, språkdräkter och tygspår i kulturen.Fri, 25 Sep 2026 09:39:01 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/att_sy_en_klanning2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/att_sy_en_klanning2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/att_sy_en_klanning2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/att_sy_en_klanning2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/att_sy_en_klanning2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/att_sy_en_klanning2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div></div><p class="quote-center">Orden text och textil är syskon, båda kommer från latinets 'textus' med betydelsen väva eller sammanfoga</p><p>Kan man skriva en klänning? Och omvänt: går det att sy en text? Frågorna ställs av arrangören av symposiet, <strong>Annelie Bränström-Öhman</strong>, professor i litteraturvetenskap.</p><p>Hon säger vidare att vissa författare klär på sina romanfigurer med omsorgsfullt valda kläder, snitt och tygkvaliteter. Andra låter dem gå klädda i luft och hemlighet.</p><p>– När böcker emellanåt blir film, teater eller musikal får kostymörer tänka sömmar mellan raderna, trådrakt eller på skrådden och skapa en "kostymintrig" – där de litterära kläderna får en ny och materiell design. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/203a4c4485504988bc910ef2187b6420/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>– Inom forskningen är tyg, sömnad, kläder och stil ett mångförgrenat och tvärvetenskapligt fält där litteraturhistoriker, etnologer, filosofer, textil- och designforskare korsar varandras vägar.</p><p>Annelie Bränström-Öhman menar att orden text och textil är syskon är alltså ingen slump, båda kommer från latinets "textus" med betydelsen väva eller sammanfoga.</p><p>– Det är just en sådan sammanvävning som symposiet <em>Att skriva en klänning, att sy en text</em> vill åstadkomma: en mötesplats mellan skönlitterära författare, forskare, textilkonstnärer, kostymörer och andra klänningsintresserade och handarbetsglada läsare, som närsynt eller vidsynt följer kulturens många tygspår.</p>https://www.umu.se/nyheter/att-skriva-en-klanning-att-sy-en-text_12194539/https://www.umu.se/nyheter/abortfragan-i-fokus-svenska-reformer-och-internationell-aktivism_12194506/Abortfrågan i fokus: svenska reformer och internationell aktivismDen 28 september uppmärksammas rätten till säker, laglig och fri abort världen över. En ny abortlag är också en av de första frågorna som den nyvalda svenska riksdagen ska fatta beslut om. Vid Umeå universitet pågår forskning om hur aktivistorganisationer runtom i världen arbetar för att förbättra tillgången till abortvård.Mon, 28 Sep 2026 10:58:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Isabel Goicolea är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vår forskning undersöker inte bara arbetet för ny lagstiftning, utan också de praktiska stödnätverk som hjälper människor att få tillgång till abort när juridiska, sociala eller geografiska hinder står i vägen, säger Isabel Goicolea, professor i folkhälsa vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><p>Kampanjen ”September 28” uppstod i Latinamerika och Karibien som en del av feministiska gruppers krav på att avkriminalisera abort, säkerställa tillgång till säker abortvård till rimlig kostnad samt motverka stigmatisering och diskriminering av personer som väljer att göra abort. I dag är det ett globalt initiativ som omfattar 85 länder.</p><p>– De latinamerikanska feministiska rörelserna är ett tydligt exempel på solidaritet och aktivism för säker, laglig och fri abort, både genom direkt stöd till personer som behöver abort och genom påverkansarbete. Mobiliseringen har lett till progressiva reformer av abortlagstiftningen i länder som Argentina, Colombia och Mexiko, säger Isabel Goicolea.</p><p>Hon påpekar samtidigt att det fortfarande finns många länder i regionen med restriktiv lagstiftning och att förändringar i det politiska landskapet kan få stor betydelse för aborträtten.</p><p>– Det är osäkert hur hållbara de juridiska framsteg som gjorts i många länder är, med tanke på framväxten av högerextrema regeringar och fundamentalistiska grupper. Sådana grupper utgör också ett hot mot de aktivistorganisationer som ger praktiskt stöd till personer som behöver abort, säger Isabel Goicolea.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Europeiska initiativ möter andra utmaningar</h2><p>Feministiska kollektiv och aktivistgrupper runt om i Europa möter andra typer av utmaningar i arbetet för att stärka rätten till god abortvård. Länder som Malta och Polen har strikt lagstiftning medan andra länder begränsar tillgången genom exempelvis samvetsfrihet inom vården. Begränsad tillgång till abortvård för vissa grupper, till exempel papperslösa migranter, är också ett problem i många europeiska länder.</p><p>– Precis som i Nord- och Sydamerika innebär framväxten av högerextrema och fundamentalistiska grupper i Europa ett hot mot reproduktiv rättvisa, inklusive tillgången till säker abort, säger Isabel Goicolea.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Reformer för stärkt aborträtt på gång i Sverige</h2><p>Sverige har nyligen föreslagit ett grundlagsskydd för aborträtten samt reformer av abortlagen från 1974. Reformerna skulle innebära att abortvården i högre grad anpassas till dagens medicinska kunskapsläge, bland annat genom den utbredda användningen av medicinsk abort, där en större del av vården ska kunna genomföras i hemmet. Detta kan vara särskilt betydelsefullt för personer som bor i landsbygds- och glesbygdsområden där tillgången till specialistkliniker är mer begränsad. Riksdagen väntas rösta om propositionen i höst och förändringarna väntas träda i kraft 2027.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ida Linander är docent i folkhälsa och lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ida Linander</span></div></div><p>– Den nya lagen innebär en bättre anpassning både till medicinsk evidens och till människors faktiska livsvillkor. Möjligheten till vård i hemmet är viktig för en mer jämlik vård oavsett bostadsort, men i vilken utsträckning det kommer hjälpa kommer att bero på hur lagen tillämpas, säger Ida Linander, docent i folkhälsa vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Juridisk terminologi väcker debatt</h2><p>Den statliga utredning som låg till grund för förslaget rekommenderade att ordet ”kvinna” skulle ersättas med formuleringen ”den som är gravid”, för att tydliggöra att lagen omfattar alla som kan bli gravida, oavsett juridiskt kön eller könsidentitet. Regeringen valde dock att inte gå vidare med den delen av förslaget i propositionen, utan behåller ordet ”kvinna”. Detta är nu en av de frågor där det råder oenighet i riksdagen.</p><p>– Utifrån min egen forskning om transpersoners tillgång till vård vill jag tillägga att inkluderande juridiskt språk kan vara viktigt. Om lagstiftningen endast nämner ”kvinnor” osynliggörs transmän och icke-binära personer som kan bli gravida, vilket kan få konsekvenser för deras möjligheter att få tillgång till abort, säger Ida Linander.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2064d08c-2c5b-4179-92dc-379fb7d379b4" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/abortfragan-i-fokus-svenska-reformer-och-internationell-aktivism_12194506/https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-tar-hem-pris-med-bett_12194453/Umeåforskare tar hem pris med bettJan Oscarsson, forskare inom odontologi vid Umeå universitet, och kollegor vid Karolinska Institutet har i ett samarbete tilldelats IADR/AADOCR William J. Gies Award i kategorin biologisk forskning. Priset går till de bästa artiklarna i Journal of Dental Research från föregående år.Thu, 24 Sep 2026 13:36:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jan Oscarsson, forskare på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det känns hedersamt och inspirerande</p><p>– Det känns hedersamt och inspirerande att forskningen vi gör uppmärksammas på detta sätt, säger Jan Oscarsson, forskare på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><p>Den prisbelönta artikeln, <em>Aggregatibacter aphrophilus T6SS Effectors in Host–Bacterial Interactions</em>, visar hur bakterier i munhålan konkurrerar med varandra och påverkar kroppens egna celler. Resultaten ger ökad förståelse för de bakteriella processer som ligger bakom sjukdomar i tandens stödjevävnader och kan på sikt bidra till nya sätt att förebygga eller behandla tandlossning.</p><p>Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Karolinska Institutet.</p><p>Utmärkelsen består av ett pris på 1 000 amerikanska dollar och en plakett.</p><p>Priset är uppkallat efter William J. Gies, grundaren av tidskriften Journal of Dental Research, och delas ut årligen till de bästa vetenskapliga artiklarna som publicerats i tidskriften.</p><p><a href="http://Länk till den vetenskapliga artikeln https//journals.sagepub.com/doi/10.1177/00220345251337745" target="_blank" rel="noopener">Läs Jan Oscarssons vetenskapliga publikation</a></p>https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-tar-hem-pris-med-bett_12194453/https://www.umu.se/nyheter/besok-av-gastprofessor-lisbet-skregelid_12194176/Besök av gästprofessor Lisbet SkregelidInstitutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen har nyligen haft besök av professor Lisbet Skregelid från Universitetet i Agder, Norge. I sin forskning intresserar sig Skregelid för hur möten med konst kan skapa erfarenheter i skola, lärarutbildning och samhället och hur konst kan öppna upp för nya sätt att förstå och erfara världen.Thu, 24 Sep 2026 12:56:12 +0200<p>Skregelid har delat med sig av sin forskning på institutionens högre seminarium och i ett webbinarium inom forskarmiljön för bild och slöjd i skolan (BOSS), samt i en doktorandkurs. Utöver detta har Skregelid även hållit i en workshop i samarbete med Bildmuseet. Lärare och forskare från institutionen, Bildmuseets pedagogiska personal och bildlärarstudenter fick möjlighet att möta konstverk och reflektera över konstbaserade och sinnliga metoder i konstförmedling.</p><p>Frida Marklund, som har varit med och planerat dagarna, reflekterar:</p><p class="quote-center">Det har varit väldigt inspirerande att ta del av Skregelids erfarenheter och perspektiv</p><p>”Det finns likheter i hur våra lärosäten samarbetar med ett konstmuseum i lärarutbildningen. Vi har i många år samverkat med Bildmuseet, dels i en konstpraktik som våra bildlärarstudenter genomför på museet, dels med en kurs i konstpedagogik. Därför är det intressant att se vilka aktiviteter deras studenter får göra i utbildningen, men även att få teoretiska ingångar till konstförmedling och konstnärliga metoder i relation till utbildning och bildning.”</p>https://www.umu.se/nyheter/besok-av-gastprofessor-lisbet-skregelid_12194176/https://www.umu.se/nyheter/nya-lastillfallen-inom-ai-for-larande_12194440/Nya lästillfällen inom AI för lärandeVad innebär AI för vårt sätt att tänka, skapa och lära? I höst bjuder satsningen AI för lärande in till gemensam läsning och samtal genom en ny läsecirkel och ett fristående litteraturseminarium.Thu, 01 Oct 2026 11:28:58 +0200<p>Det är inte användning av enskilda verktyg som står i centrum, utan större frågor om hur AI kan påverka kunskap, lärande och akademiskt arbete. Deltagarna får möjlighet att pröva sina tankar tillsammans med andra och möta olika perspektiv.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Läsecirkel med plats för nyfikenhet och tvivel</h2><p>Hur kan vi förstå AI som teknik, samarbetspartner och konkurrent? Den 6 oktober startar läsecirkeln <em>How to think on AI</em>, där poddar, föreläsningar, akademiska texter och skönlitteratur öppnar för samtal om AI:s roll inom akademin. Frågorna sträcker sig från kunskap och kreativitet till etik och teknikens koppling till naturresurser.</p><p>Här behöver deltagarna varken ha förkunskaper eller en färdig ståndpunkt. Nyfikenhet och intresse för frågorna räcker och både studenter och medarbetare är välkomna. Gruppen följs åt under fyra sammanhängande träffar, med tid att fördjupa resonemang och låta nya frågor ta form. Vid en av träffarna möts deltagare från läsecirklar vid andra lärosäten, denna gång digitalt.</p><p>Tillfällena är avsedda att ge utrymme för gemensam reflektion och fördjupade samtal om AI:s betydelse för högre utbildning. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Litteraturseminarium om AI och vårt tänkande</h2><p>För den som vill delta vid ett enstaka tillfälle hålls litteraturseminariet <em>Thinking – Fast, Slow and Artificial </em>den 27 oktober. Här står mänskligt resonerande i centrum: Hur påverkas vårt eget tänkande när vi tar hjälp av AI, och vad kan det innebära för undervisning och studenters lärande?</p><p>Shaw och Nates (2026) preprint <em>Thinking – Fast, Slow and Artificial: How AI is Reshaping Human Reasoning and the Rise of Cognitive Surrender</em> ger utgångspunkt för en kritisk diskussion tillsammans med kollegor. Deltagarna kan läsa hela texten eller välja delar som väcker särskilt intresse och ta med egna frågor till samtalet. Seminariet hålls på engelska via Zoom.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">AI för lärande</h2><p>Båda aktiviteterna ingår i <em>AI för lärande</em>, Umeå universitets satsning på kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande om AI. De olika tillfällena vill ge tid att stanna upp vid frågor som väcks i studier, undervisning och forskning. Anmälan sker via länkarna nedan.</p>https://www.umu.se/nyheter/nya-lastillfallen-inom-ai-for-larande_12194440/https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-snabbanalyserar-valet-och-valrorelsen-2026_12194377/Umeåforskare snabbanalyserar valet och valrörelsen 2026Vad säger forskningen om årets val och valrörelse? I år medverkar flera Umeåforskare i valanalysen Snabbtänkt som ger en mängd olika perspektiv på frågor kopplat till politik och demokrati.Thu, 24 Sep 2026 11:04:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/ima184824.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/ima184824.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/ima184824.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/ima184824.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/ima184824.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/ima184824.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Flera forskare från Umeå universitet analyserar valet i korta populärvetenskapliga artiklar i rapporten Snabbtänkt 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér Bildbyrå AB</span></div></div><p>Tio dagar efter valet publiceras rapporten <em>Snabbtänkt 2026</em> där 126 forskare skriver om bland annat partier och väljare, medier, politisk kommunikation, digitala plattformar, demokrati och politiska sakfrågor. I årets upplaga medverkar flera forskare från Umeå universitet:</p><p>Johanna Björklund, professor i datavetenskap<br>Henrik Björklund, docent och lektor vid Institutionen för datavetenskap<br>Magnus Blomgren, docent vid Statsvetenskapliga institutionen<br>Svante Ersson, tidigare universitetslektor i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen<br>Torbjörn Bergman*, professor i statsvetenskap<br>Johan Hellström, docent i statsvetenskap<br>Simon Lindgren, professor i sociologi<br>Camilla Sandström, professor vid Statsvetenskapliga institutionen<br>Louise Skoog, docent i statsvetenskap</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">AI lyste med sin frånvaro</h2><p>Henrik Björklund skriver i <em>Snabbtänkt</em> om hur frånvarande frågan om artificiell intelligens, AI, var i valrörelsen.</p><h3>Var det något särskilt som förvånade dig när du analyserade frågan om AI?</h3><p>– Ja, själva frånvaron av diskussioner. Hälften av riksdagspartierna nämner inte AI i sina valmanifest och frågan togs inte upp i partiledardebatterna, säger Henrik Björklund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Björklund, docent och lektor vid Institutionen för datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Han menar att de viktigaste besluten om AI och hur tekniken kommer att påverka vårt samhälle är politiska och inte tekniska.</p><p>– Tekniken finns redan. Den är vad den är. Hur den ska användas och vilka som ska styra dess fortsatta utveckling är däremot inte hugget i sten. Samma sak gäller vilka som ska äga och tjäna pengar på den. Allt det här är politiska frågor som våra politiker kommer att måsta förhålla sig till. Ännu viktigare är att kunna hantera de förändringar i samhället som AI-utvecklingen kommer att föra med sig.</p><p>Henrik Björklund anser att det är viktigt under kommande mandatperiod att politikerna i Sverige prioriterar AI, och pekar ut några särskilt angelägna områden att ta tag i:</p><p>– För det första att analysera hur AI kommer att påverka arbetsmarknaden och vidta nödvändiga åtgärder. För det andra att bidra till de internationella samarbeten som krävs för att styra utvecklingen. För det tredje att arbeta för att AI används på ett både effektivt och ansvarsfullt sätt inom de statliga, regionala och kommunala verksamheterna.</p><h3>Vilket ansvar har universiteten när AI förändrar arbetsmarknaden?</h3><p>– Vi måste också noga analysera hur vi tror att AI kommer att påverka arbetsmarknaden. Sedan måste vi förstås uppdatera och anpassa våra utbildningar efter hur vi bedömer att framtiden kommer att se ut. Dessutom har vi förstås ett ansvar att genom forskning bidra med beslutsunderlag för politikerna.</p><p>Louise Skoog analyserar frågan om territoriellt missnöje tillsammans med David Karlsson, professor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, det vill säga hur människor upplever att den egna orten behandlas av stat och kommun och om var offentlig service placeras.</p><p>– Det som förvånade oss mest var vilka partier som växte på landsbygden och i norra Sverige. Man hade kunnat vänta sig att de partier vars väljare är mest missnöjda med hur den egna orten behandlas skulle gå fram där. I stället var det framför allt Moderaterna och Kristdemokraterna som ökade, alltså de partier vars väljare och politiker är minst missnöjda i det avseendet, säger Louise Skoog.</p><p>– Sverigedemokraterna, vars väljare är mest missnöjda, gick samtidigt tillbaka (men minskade mindre på landsbygden än i städerna). De rödgröna partierna ökade främst i och kring de tre storstäderna. En förklaring kan vara att inget riksdagsparti i dag har gjort frågan om hur olika delar av landet behandlas till sin egen. Konflikten mellan stad och land går snarare rakt igenom partierna. Den blir därför oftare en fråga som partierna får hantera internt, än något som skiljer partierna åt. Det gör att missnöjet på landsbygden inte automatiskt omsätts i stöd för ett visst parti.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Missnöje med hur landsbygd prioriteras</h2><p>När man tittar framåt kan det territoriella missnöjet få betydelse framöver, särskilt på landsbygden, menar Louise Skoog.</p><p>– Missnöjet är utbrett. Nästan hälften av dem som bor på landsbygden och i mindre orter anser att den egna orten är orättvist missgynnad, jämfört med knappt en av fem i storstäderna. Samtidigt finns det idag inget riksdagsparti som representerar det territoriella missnöjet. Om de politiska partierna inte fångar upp det finns en risk att människor i stället tappar förtroendet för demokratin, för politikerna och för myndigheterna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d465c4ba37ce477c8661bfe643a02ed3/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Louise Skoog, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– I vissa kommuner och regioner har lokala partier, som Norrlandspartiet i Västernorrland, börjat samla väljare kring frågor om tillgänglighet till service i hela landet. Det kan vara ett sätt att ge missnöjet en röst inom demokratin.</p><p>När det kommer till nöjdheten med demokratin ser Louise Skoog och David Karlsson att det finns utmaningar på lokal och regional nivå.</p><p>– När det gäller demokratin i Sverige som helhet ser vi ingen växande klyfta mellan stad och land. De som bor på landsbygden har i årtionden varit något mindre nöjda än de som bor i städerna, men skillnaden är ungefär densamma i dag som på 1990-talet, och nöjdheten har ökat i alla grupper. Bilden är en annan när det gäller demokratin i den egna kommunen. I slutet av 1990-talet var man lika nöjd i stad och på landsbygd.</p><p>– I dag ligger landsbygden nästan tio procentenheter lägre. Det är alltså på lokal nivå som skillnaderna mellan stad och land syns tydligast, och det är också där invånarna har märkt av flera decenniers nedläggningar av skolor, simhallar, vårdcentraler och polisstationer. Utmaningen ligger därför främst på kommunal och regional nivå.</p><h3>Vad är er viktigaste slutsats?</h3><p>– Den viktigaste slutsatsen är kanske att storstad och landsbygd partipolitiskt ser ut att långsamt glida allt längre isär, men att det territoriella missnöjet i sig inte verkar vara den direkta motorn bakom den utvecklingen. När vi tar hänsyn till andra etablerade förklaringar till partival försvinner sambandet mellan territoriellt missnöje och partisympati i de flesta fall. Det tyder på att stad–land-motsättningarna snarare får sitt politiska uttryck genom andra konfliktlinjer, som bara indirekt hänger samman med territoriellt missnöje.</p><p>Men det finns vissa skillnader, enligt Louise Skoog.</p><p>– Ett undantag från detta mönster gäller dock stödet för Sverigedemokraterna. Flyktingkritik är den avgjort starkaste faktorn för att förklara sympati för SD, men våra resultat visar att bland väljare som inte är så starkt invandringskritiska kan territoriellt missnöje öka sannolikheten för att sympatisera med partiet. Det handlar om en begränsad väljargrupp, men i jämna parlamentariska lägen kan det ändå vara utslagsgivande, säger Louise Skoog.</p><p> </p><p> </p><p>* Torbjörn Bergman avled den 16 juli 2026. Han har varit med under framväxten av artikeln <em>Spelar det förflutna någon roll, Sverigedemokraterna 2026 och valet 1936</em> och kvarstår därför som medförfattare tillsammans med Svante Ersson. Artikeln tillägnas minnet av honom.</p>https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-snabbanalyserar-valet-och-valrorelsen-2026_12194377/https://www.umu.se/nyheter/ny-integration-mellan-samtyckesplattform-ocn-inca-forenklar-klinisk-forskning_12194372/Ny integration mellan samtyckesplattform och INCA förenklar klinisk forskningSPRINTR-studien vid Umeå universitet har tillsammans med RCC i samverkan lanserat en integration som automatiskt överför information om vilka patienter som samtyckt till deltagande i studien till INCA-plattformen. Lösningen förenklar för vården att delta i forskning genom att göra samtyckesinformationen tillgänglig direkt i ett system som redan används i den kliniska verksamheten.Thu, 24 Sep 2026 09:52:59 +0200<p>I kliniska studier är patienternas samtycke en viktig del av forskningsprocessen. Samtidigt behöver samtyckena kunna samlas in och hanteras på ett patientsäkert och smidigt sätt, utan att skapa en alltför stor administrativ belastning för den kliniska personalen. SPRINTR-studien är ett nationellt forskningsprojekt för bland annat utveckling och validering av biomarkörer för precisionsmedicin.</p><p>Umeå universitet har under en tid testkört en pilot för digital signering av samtycken. Syftet är att göra det smidigt och säkert för både studiedeltagare och sjukvårdspersonal. I SPRINTR-studien fanns också ett behov av att koppla de digitala samtyckena till ett system som klinikpersonalen redan har tillgång till.</p><p>Tillsammans med ITS har man nu hittat en teknisk lösning, som skapar en digital överföring mellan samtyckesapplikationen och studiemodulen i INCA, den nationella plattform som används för register och datahantering inom svensk cancervård och cancerforskning.</p><h3>System som integrerar med varandra</h3><p>Genom den nya kopplingen kan digitala samtycken automatiskt överföras mellan samtyckesplattformen och INCA. Tekniken kan även användas för liknande lösningar i andra studier som har samma behov. SPRINTR-studien har varit drivande i arbetet och bidragit till att tekniken tagits fram.</p><p>– Umeå universitet och SPRINTR har banat väg, och det är ju en ny möjlighet som nu lanseras som fler kan dra nytta av, säger Mikael Gustavsson, systemutvecklare vid Enheten för IT-stöd och systemutveckling vid Umeå universitet.</p><p>Studien har visat att systemen behöver fungera bättre tillsammans. I samarbete med RCC i samverkan har SPRINTR bidragit till en lösning där digitala forskningssamtycken förs över automatiskt. Sjuksköterskorna kan då snabbt se samtycken för sin egen klinik.</p><p>– Umeå universitetets generella samtyckesplattform utvecklades utifrån ett behov vid universitetet. Men SPRINTR blev det första projektet och piloten som möjliggjorde både universitetets samtyckesplattform och integrationen med INCA-plattformen, förklarar Mikael Gustavsson.</p><p>SPRINTR har en nationell inklusion där flera kliniker deltar. INCA säkerställer att kliniker endast kan se sina egna samtycken. Den digitala kopplingen mellan samtyckesplattformen och INCA gör också arbetet enklare för sjuksköterskorna och minskar behovet av manuell hantering. När de loggar in i INCA med sitt SITHS-kort kan de direkt se om patienten har samtyckt till att delta.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pernilla Andersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det underlättar administrationen, särskilt för klinikerna. De kan snabbt se att patienten har samtyckt och behöver inte lägga extra tid på att kontrollera det. Det blir också säkrare, eftersom det finns spårbarhet i de elektroniska samtyckena. Man vet exakt vilken version av samtycket som använts och när det gjordes, förklarar Pernilla Andersson, projektsamordnare för SPRINTR vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><h3>Smidigare administrativ hantering</h3><p>Den digitala samtyckeslösningen är fortfarande en pilot. Tanken är att den på sikt ska kunna användas av alla forskningsprojekt vid Umeå universitet som ett komplement till papperssamtycke.</p><p>– Man måste alltid erbjuda papperssamtycke också, för det är en tillgänglighetsfråga. Men som projekt ser man gärna att merparten av samtyckena genomförs digitalt. Man kan hänvisa folk till det digitala primärt. Men det kräver att man har ett BankID, vilket inte alla har, säger Mikael Gustavsson.</p><p>Länken mellan samtyckesplattformen och INCA minskar den administrativ bördan för studiepersonal, säkrare hantering och mindre risk för felaktigheter. Gränssnittet för den här typen av hantering är nytt för INCA, men med ITS nya lösning öppnar det upp möjligheten för fler studier att göra liknande med sina forskningsprojekt. Den digitala lösningen mellan universitets generella plattform och INCA samutvecklades tillsammans med SPRINTR-projektet.</p><p>– Behovet var redan etablerat men startskottet blev när SPRINTR studien ville vara med och trodde på lösningen, förklarar Mikael Gustavsson.</p><p>En viktig förutsättning för att fler kliniker ska kunna delta i forskningsstudier är att den administrativa hanteringen är så enkel som möjligt. Eftersom kopplingen mellan samtyckesplattformen och INCA minskar behovet av extra administration blir det enklare att integrera studien i det dagliga arbetet. Det har i sin tur skapat bättre förutsättningar för fler kliniker att delta i SPRINTR.</p><p>– Det har varit efterfrågat och många kliniker är positiva till detta, berättar Pernilla Andersson.</p><p> </p><p><em>Är du intresserad av den nya samtyckeslösningen, och/eller integrationen med INCA? Kontakta ITS: 090-786 63 00 eller lägg ett <a href="~/link/50b91f3261cb47fda1543af2179162f2.aspx">ärende</a>.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-integration-mellan-samtyckesplattform-ocn-inca-forenklar-klinisk-forskning_12194372/https://www.umu.se/nyheter/nar-bakterier-stressas-berattar-rna-och-proteiner-olika-historier_12194077/När bakterier stressas berättar RNA och proteiner olika historierForskare vid Umeå universitet har identifierat stressförhållanden där kopplingen mellan RNA- och proteinnivåer bryts hos sjukdomsframkallande bakterier. Under osmotisk stress minskar produktionen av proteiner, vilket visar att mätningar av RNA inte alltid räcker för att förstå vad som händer i bakteriecellen. Wed, 23 Sep 2026 15:14:41 +0200<p>När bakterier infekterar människor utsätts de för snabbt skiftande och ofta stressande miljöer i kroppen. För att förstå hur bakterier reagerar mäter forskare ofta nivåerna av budbärar-RNA (mRNA), molekyler som förmedlar genetisk information som kan användas för att tillverka proteiner. Men även om RNA ger viktig information är det proteinerna som utför många av cellens funktioner, och deras nivåer påverkas av flera processer efter att RNA har bildats.</p><p>Forskare har länge vetat att mängden mRNA inte alltid speglar mängden protein i en cell. Däremot har det varit oklart hur sambandet påverkas av olika typer av stress och om mönstret ser likadant ut hos olika bakteriearter.</p><p>I den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, undersökte forskarna tre mänskliga sjukdomsframkallande bakterier: <em>Salmonella enterica </em>Typhimurium, <em>Yersinia pseudotuberculosis </em>och <em>Staphylococcus aureu</em>s. Genom att utsätta bakterierna för tio olika förhållanden som liknar dem de möter under en infektion studerade forskarna hur väl nivåerna av RNA och protein överensstämde.</p><p class="quote-center">Cellerna kan ändra sina planer snabbare än de kan bygga det som behövs för att genomföra dem</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorand Sena Gizem Süer vid Institutionen för molekylärbiologi och IceLab arbetar med bakterieodlingar i laboratoriet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p>Resultaten visade att RNA- och proteinnivåer oftast följde samma övergripande mönster. Men under de stressförhållanden som orsakade störst förändringar i bakteriernas genuttryck var överensstämmelsen betydligt sämre. Med andra ord gav RNA i vissa av de mest utmanande situationerna bara en begränsad bild av vad som faktiskt pågick inne i cellen.</p><p>– När bakterier får en plötslig varningssignal från sin omgivning börjar de omedelbart förändra de instruktioner som styr vad cellen ska göra härnäst. Cellerna kan ändra sina planer snabbare än de kan bygga det som behövs för att genomföra dem, säger Sena Gizem Süer, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och delad förstaförfattare till studien.</p><p>En typ av stress utmärkte sig särskilt: osmotisk stress. Den uppstår när förändringar i koncentrationen av lösta ämnen runt en cell rubbar dess vattenbalans. Sådana miljöer kan bakterier möta i kroppen, exempelvis i tarmen. Gener som aktiverades av osmotisk stress visade genomgående en svag koppling mellan RNA- och proteinnivåer hos samtliga tre bakteriearter.</p><p>För att förstå varför kombinerade forskarna datorbaserade analyser med laboratorieexperiment. Analyserna pekade mot förändringar i translationen, den process där cellens ribosomer läser av mRNA och bygger proteiner.</p><p>Experimenten bekräftade att bakterierna fortsatte att producera proteiner under osmotisk stress, men i betydligt lägre omfattning hos både <em>Yersinia</em> och <em>Salmonella</em>.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna Kemal Avican, Sena Gizem Süer och Jérôme Arnoux utanför den tvärvetenskapliga forskningsmiljön IceLab vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p>– Att resultaten från de datorbaserade analyserna stämde överens med laboratorieexperimenten stärkte vår tilltro till resultaten, säger Jérôme Arnoux, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi  vid Umeå universitet och delad förstaförfattare till studien.</p><p>Forskarna vet ännu inte exakt varför produktionen av proteiner går långsammare under osmotisk stress. I studien diskuteras flera möjliga förklaringar, bland annat förändringar i bakteriernas cellhölje och i transporten av molekyler in i cellen. Mer forskning krävs dock för att klarlägga den underliggande mekanismen.</p><p class="quote-center">Det långsiktiga målet är att kunna förutsäga vilka proteiner bakterier producerar under en infektion</p><p>– Många forskare använder mRNA som en indikator på vad som händer på proteinnivå. Våra resultat visar att vi behöver förstå osäkerheterna i det sambandet bättre, särskilt när vi studerar sjukdomsframkallande bakterier under stress och infektion, säger Kemal Avican, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och studiens seniora författare.</p><p>Forskargruppen arbetar nu vidare med att undersöka fler typer av stress som liknar de miljöer bakterier möter i kroppen under en infektion.</p><p>– Det långsiktiga målet är att kunna förutsäga vilka proteiner bakterier producerar under en infektion. Det kan vi inte göra i dag med enbart proteomik, säger Kemal Avican.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fded0236-ef5a-47b1-b328-b27848e3dfd2" data-contentname="Proteomics">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nar-bakterier-stressas-berattar-rna-och-proteiner-olika-historier_12194077/https://www.umu.se/nyheter/elitidrottsstudenter-tilldelas-elitidrottsstipendium_12194139/Elitidrottsstudenter tilldelas elitidrottsstipendiumTre elitidrottsstudenter vid Umeå universitet, Jonatan Ståhl, Emelie Ohlin och Elis Lundholm, tilldelas Riksidrottsförbundets och Svenska Spels elitidrottsstipendium 2026–2027. Stipendiet ska ge bättre förutsättningar att kombinera elitidrott med högre studier. Wed, 30 Sep 2026 10:16:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/273757514967417e8efdd4e7aca90ae3/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/273757514967417e8efdd4e7aca90ae3/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/273757514967417e8efdd4e7aca90ae3/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/273757514967417e8efdd4e7aca90ae3/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/273757514967417e8efdd4e7aca90ae3/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/273757514967417e8efdd4e7aca90ae3/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elis Lundholm, Emelie Ohlin och Jonatan Ståhl tilldelas RF och Svenska Spels Elitidrottsstipendium 2026-2027.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>Årets 60 stipendiater kommer från 38 olika specialidrottsförbund och representerar 42 olika idrotter. Varje stipendiat får 60 000 kronor och tillgång till stöd från Riksidrottsförbundets elitidrottsverksamhet inom bland annat idrottspsykologi och idrottsmedicin.</p><p><strong>Jonatan Ståhl</strong> får stipendiet för andra gången. Han läser Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi samtidigt som han har en internationell karriär inom skidorientering med flera EM-medaljer och en totalseger i världscupen 2025.</p><p><strong>Emelie Ohlin</strong> studerar också Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi samtidigt som hon framgångsrikt elitsatsar i styrkelyft, en idrott hon upptäckte för fyra år sedan och där hon redan har gjort en imponerande resa, med bland annat juniorvärldsrekord och VM-guld i bänkpress.</p><p><strong>Elis Lundholm</strong> kombinerar studier på Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med en elitsatsning i puckelpist. Han gjorde tidigare i år OS-debut i Milano Cortina</p><p>− Det känns jätteroligt och ärofyllt att få vara en av stipendiaterna. Elitidrott är kostsamt och som student blir det tufft att få ihop det ekonomiskt. Stipendiet blir därför ett stort stöd för att kunna fortsätta satsa på både idrotten och studierna, säger Elis Lundholm.</p><p>Läs Riksidrottsförbundets pressmeddelande <a title="60 idrottare från 42 idrotter får Elitidrottsstipendiet" href="https://www.rf.se/nyhetsarkiv/pressmeddelanden/2026-09-21-60-idrottare-fran-42-idrotter-far-elitidrottsstipendiet">här</a>:</p>https://www.umu.se/nyheter/elitidrottsstudenter-tilldelas-elitidrottsstipendium_12194139/https://www.umu.se/nyheter/camilla-sandstrom-vice-ordforande-i-klimatpolitiska-radet_12194129/Camilla Sandström utsedd till vice ordförande i Klimatpolitiska rådetDen 21 september blev det klart att Camilla Sandström, professor vid Umeå universitet, utsetts till vice ordförande i regeringens expertorgan Klimatpolitiska rådet. Tue, 22 Sep 2026 09:26:33 +0200<p>Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan med uppdrag att utvärdera om regeringens samlade politik leder till att klimatmålen uppnås. Det långsiktiga målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.  <br> <br>Klimatpolitiska rådet består av åtta ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande. Enligt rådets instruktion ska ledamöterna ha hög vetenskaplig kompetens inom områden som är viktiga för samhällets klimatomställning, så som klimat, nationalekonomi, klimatpolitik, samhällsvetenskap och beteendevetenskap.  <br> <br>Det är regeringen som beslutar vem som ska sitta i rådet. Den 21 september 2026 blev det officiellt att regeringen utsett Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, till ny ordförande och Camilla Sandström till ny vice ordförande.   </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/18992538b8e54ff29a1a96220b7733a8/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/18992538b8e54ff29a1a96220b7733a8/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/18992538b8e54ff29a1a96220b7733a8/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/18992538b8e54ff29a1a96220b7733a8/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/18992538b8e54ff29a1a96220b7733a8/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/18992538b8e54ff29a1a96220b7733a8/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Camilla Sandström har varit ledamot i Klimatpolitiska rådet sedan 2025, nu kliver hon in som vice ordförande i rådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Camilla Sandström är professor vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. Hennes forskning fokuserar på hur styrning och förvaltning kan bidra till långsiktigt hållbara samhällsmål, med särskilt fokus på klimat- och miljöpolitik inom bland annat skogsbruk, jordbruk och naturresursförvaltning. Hon har suttit som ledamot i Klimatpolitiska rådet sedan juli 2025. </p><p>– Klimatomställningen är en av vår tids största samhällsutmaningar. Jag ser fram emot att tillsammans med rådets övriga ledamöter och kansli bidra med kunskap och analyser som kan stärka förutsättningarna för att nå Sveriges klimatmål. Det känns inte minst angeläget just nu när frågor om skogens och bioekonomins bidrag till klimatomställningen står i fokus för nästa rapport, säger Camilla Sandström. <br> <br>Beslutet gäller till och med den 31 mars 2027. </p><p><a title="klimatpolitiska rådet" href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/">Läs mer om Klimatpolitiska rådet och dess uppdrag. </a></p>https://www.umu.se/nyheter/camilla-sandstrom-vice-ordforande-i-klimatpolitiska-radet_12194129/https://www.umu.se/nyheter/nya-statistiska-metoder-kan-ge-sakrare-forskningsresultat_12193902/Nya statistiska metoder kan ge säkrare forskningsresultatForskare kan ha svårare att upptäcka viktiga skillnader om de inte samlar in rätt mängd data för det de vill undersöka. Forskning vid Umeå universitet har nu lett till nya statistiska metoder för att beräkna hur mycket data som behövs för att upptäcka den specifika effekt som en forskare vill undersöka, när mätningarna utgör kurvdata eller andra funktionella data.Tue, 22 Sep 2026 08:00:00 +0200<p>Hur mycket går det egentligen att lita på en mätning? Och hur mycket data behöver forskare samla in för att kunna dra slutsatser vi kan lita på? Mohammad Reza Seydi vid Umeå universitet har utvecklat och testat nya statistiska metoder för att ge bättre svar på de frågorna.</p><p>När forskare jämför hur människor rör sig räcker det inte alltid att veta om det finns en skillnad mellan två grupper. Det kan också vara viktigt att upptäcka när under rörelsen skillnaden uppstår.</p><p>Seydi föreslår ett nytt sätt att räkna ut hur många mätningar som behövs för att kunna upptäcka just de skillnader som forskaren är intresserad av. Beräkningen kan till exempel riktas mot den del av en rörelse som är viktigast att undersöka. På så sätt kan forskaren redan när studien planeras anpassa mängden data efter det man faktiskt vill kunna upptäcka.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">När en mätning blir en hel kurva</h2><p>För att förstå varför det behövs kan man tänka på vad som händer när en forskare mäter en rörelse. När ett knä böjs under ett hopp förändras vinkeln från ögonblick till ögonblick. Resultatet blir därför inte ett enda mätvärde, utan en hel kurva.</p><p>– Föreställ dig att du mäter hur ditt knä böjs under ett hopp, eller hur vinkeln i en sprinters höft rör sig fram och tillbaka för varje steg. Mätningen är inte ett enda tal, utan en hel kurva, eller en kontinuerlig funktion, som förändras från ögonblick till ögonblick under hela rörelsen, säger Mohammad Reza Seydi.</p><p>Den här typen av mätningar kallas funktionella data och används bland annat inom biomekanik och medicin. För traditionella data finns sedan länge väl beprövade statistiska metoder, men metoderna för funktionella data är inte lika väl utvecklade och testade.</p><p>Seydis forskning visar också att möjligheten att upptäcka skillnader i sådana data påverkas av hur forskaren bestämmer vad som ska räknas som en upptäckt skillnad. Det är bakgrunden till det nya sättet att beräkna hur mycket data en studie behöver.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur mycket går det att lita på mätningen?</h2><p>En annan del av forskningen handlar om hur forskare kan avgöra om upprepade mätningar går att lita på. Seydi har utvecklat och testat metoder för att bedöma hur tillförlitliga mätningarna är och hur stor osäkerheten i den bedömningen är.</p><p>Han har också med hjälp av simuleringar tagit fram rekommendationer för hur forskare kan beräkna hur stort underlag som behövs när det som mäts är en kurva eller funktion.</p><p>Metoderna kan användas inom biomekanik och medicin, men också inom andra forskningsområden där det som mäts förändras över tid. De är tänkta att kunna användas genom hela forskningsprocessen, från planeringen av en studie till analysen och redovisningen av resultaten.</p><p>– Sammantaget ger dessa resultat de forskare, inte bara inom biomekanik utan egentligen inom alla områden som arbetar med kurvdata eller funktionella data, validerade verktyg för statistisk analys, från planeringen av studien till redovisningen av resultaten, säger Mohammad Reza Seydi.</p>https://www.umu.se/nyheter/nya-statistiska-metoder-kan-ge-sakrare-forskningsresultat_12193902/https://www.umu.se/nyheter/solveig-bollig-tilldelas-pris-av-kungl.-gustav-adolfs-akademien_12194098/Solveig Bollig tilldelas pris av Kungl. Gustav Adolfs AkademienKungl. Gustav Adolfs Akademien har beslutat att tilldela Solveig Bollig vid Umeå universitet ett pris på 60 000 kronor ur Torsten Jankes minnesfond för hennes doktorsavhandling “I gemenskapens periferi? Perspektiv på Otherness i islänningatåtar och islänningasagor”.Mon, 21 Sep 2026 16:59:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/31dd4071777a461e92b0584a8dfeea4f/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31dd4071777a461e92b0584a8dfeea4f/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31dd4071777a461e92b0584a8dfeea4f/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/31dd4071777a461e92b0584a8dfeea4f/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31dd4071777a461e92b0584a8dfeea4f/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31dd4071777a461e92b0584a8dfeea4f/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Solveig Bollig</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Solveig Bollig</span></div></div><p class="quote-center">Våra moderna föreställningar om medeltiden överensstämmer inte nödvändigtvis med de perspektiv som kommer till uttryck i de medeltida texterna</p><p>Solveig Bollig säger att det kom som en fullständig överraskning att bli tilldelad det här priset.</p><p>– Jag visste inte ens att jag var nominerad, så beskedet kom verkligen helt oväntat, men såklart också väldigt glädjande, säger Solveig Bollig.</p><p>På frågan vad hon vill lyfta fram i sin avhandling säger hon att materialet, de fornvästnordiska islänningasagorna, alltid är intressant. Att Sagorna kan erbjuda allt, från sälspöken till kärlekstrianglar. </p><p>– Men om jag måste välja någonting särskilt, vill jag nog lyfta fram att min avhandling visar hur våra moderna föreställningar om medeltiden inte nödvändigtvis överensstämmer med de perspektiv som kommer till uttryck i de medeltida texterna.</p><p>– Eftersom jag undersökte allt det som framställs som annorlunda i islänningasagorna blev det tydligt att medeltida författare inte alltid värderade människor eller egenskaper på samma sätt som vi gör  i dag och att vi därför bör vara försiktiga med vad vi läser som ”normalt” eller ”avvikande”. </p><h3>Nyanserad förståelse av medeltiden</h3><p>Hon nämner även att avhandlingen också visar att det som uppfattas som annorlunda inte alltid framställs som något negativt.</p><p>– Avvikande egenskaper kan också förknippas med högre social status eller uppfattas som ideal som man ska sträva efter att uppnå. Denna syn på det andra som föränderligt och ibland även positivt öppnade för mig en mer nyanserad förståelse av medeltida föreställningar om samhället och människor. </p><p>– Slutligen vill jag också lyfta fram betydelsen av att kombinera olika teoretiska perspektiv och metoder. Genom att undersöka samma material ur flera olika synvinklar ökar också sannolikheten att vi får syn på de ofta komplexa och ibland motsägelsefulla föreställningarna som kommer till uttryck i sagorna. </p><h3>Vad betyder det att få ett sådant här pris?</h3><p>– Det är såklart oerhört hedrande att få ett sådant pris men det visar också att avhandlingar kan utgöra viktiga och värdefulla bidrag till forskningen.</p>https://www.umu.se/nyheter/solveig-bollig-tilldelas-pris-av-kungl.-gustav-adolfs-akademien_12194098/https://www.umu.se/nyheter/forsta-spadtaget-for-nya-universum_12194067/Första spadtaget för nya UniversumNu har den omfattande ombyggnationen av Universum på Campus Umeå även startat officiellt. Den välkända byggnaden mitt på campus ska bli en ännu starkare nod för möten och samverkan mellan akademi, studenter, näringsliv och samhälle. Universum ska även få en tydligare roll som campusområdets huvudentré och centrum för kommersiell service.Mon, 21 Sep 2026 15:03:10 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/760857dc2e7f4e5a884a5c28783c9b94/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/760857dc2e7f4e5a884a5c28783c9b94/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/760857dc2e7f4e5a884a5c28783c9b94/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/760857dc2e7f4e5a884a5c28783c9b94/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/760857dc2e7f4e5a884a5c28783c9b94/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/760857dc2e7f4e5a884a5c28783c9b94/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jörgen Åström, arbetschef från Peab, Patrik Danielson, prorektor vid Umeå universitet och Ulf Widmark, fastighetschef på Akademiska Hus, tar det symboliska första spadtaget för ombyggnationen av Universum på Campus Umeå. Fotograf: Patrik Löfgren, Bildfabriken</p></div></div><p>– Spadtaget idag är starten på att göra Universum till ett tydligare nav i det som vi kallar Universitetsstaden Umeå. Målet är att campus i högre grad ska integreras i stadsbilden och bli en mycket tydligare del av Umeå och kännas som ett ”andra centrum”. Vi vet att det blir rörigt ett tag, men det är oundvikligt när vill vara ett universitet som ständigt utvecklas och har som mål att förbli en viktig mötesplats för studenter och forskare från hela världen och en regional utvecklingsmotor, säger Patrik Danielson, prorektor vid Umeå universitet.</p><h3>Universumparken utvecklas samtidigt</h3><p>Parallellt med ombyggnationen av Universum utvecklar Akademiska Hus den intilliggande Universumparken för att skapa en grön, trygg och välkomnande parkmiljö med fler platser för studier, arbete och möten utomhus.</p><p>Ombyggationerna ska bidra till ökade flöden på campus under fler timmar på dygnet och stärka området som en levande mötesplats för såväl studenter som allmänhet. Universumparken får också ett nytt entrétorg för gång- och cykeltrafik.</p><p>Ombyggnationen av Universum och utvecklingen av Universumparken har nu inletts och beräknas vara färdigställda till höstterminen 2028. Under byggtiden flyttar verksamheterna i Universum till tillfälliga lokaler på campus. Hyresgästerna i den del av byggnaden som kallas Annexet kan vara kvar under hela byggtiden.</p><p>Läs gärna mer om <a href="/student/stod-och-hjalp/rum-och-lokaler/universums-ombyggnation/">Universums ombyggnation 2026-2028</a>.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/forsta-spadtaget-for-nya-universum_12194067/https://www.umu.se/nyheter/hog-tid-att-fira-kunskap-och-framgangar_12194052/Hög tid att fira kunskap och framgångarI mitten av oktober sätts allt ljus på Umeå universitets nya professorer, hedersdoktorer, vetenskapliga och pedagogiska pristagare samt excellenta lärare. Det blir några dagar med fokus på kunskap, samtal och uppmärksammande av viktiga forskningsinsatser för såväl vårt samhälle som omvärld. Det är dags för Årshögtiden. Tue, 22 Sep 2026 09:22:17 +0200<p>Förbättrat utredningsarbete för polisen, ökad förståelse för demens och stroke, mer hållbar design, minskad antibiotikaresistens, mer pålitliga AI-system, renare luft och mer kunskap om demokrati bland unga. </p><p>Dessa mål har några av Umeå universitets nya professorer med sin forskning. Under Årshögtiden kommer alla nya professorer att uppmärksammas och firas tillsammans med Umeå universitets nya hedersdoktorer, vetenskapliga pristagare, excellenta lärare och pedagogiska pristagare. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d155482cddce472eb099e09d4ee97ed1/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d155482cddce472eb099e09d4ee97ed1/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d155482cddce472eb099e09d4ee97ed1/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d155482cddce472eb099e09d4ee97ed1/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d155482cddce472eb099e09d4ee97ed1/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d155482cddce472eb099e09d4ee97ed1/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi är otroligt stolta över all den viktiga kunskap och gärning som våra forskare, lärare, pristagare och hedersdoktorer bidrar med till vårt samhälle och vår värld. De är verkligen värda att få allt ljus på sig – och det får de under Årshögtiden, säger Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet. </p><p>Mellan torsdagen den 15 oktober och lördagen den 17 oktober äger en rad av Årshögtidens arrangemang rum. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Inleder med pedagogiska samtal</h2><p>Under torsdagen arrangeras de så kallade pedagogiska samtalen, då pedagogiska pristagare och utnämnda excellenta lärare från Umeå universitet samtalar om viktiga och aktuella ämnen för ett bättre lärande och stöd till studenter. </p><p>Samtalen hålls i Lärarutbildningshuset och är öppet för alla intresserade. Under arrangemanget får pristagarna diplom, som delas ut av Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. </p><p><a title="Pedagogiska samtal" href="~/link/efa13a29cb204713b8995e08bce35981.aspx">Läs mer om vilka som deltar i samtalet, samt tid och plats.</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c419f935-52af-4479-94cc-8705d5a648a3" data-contentname="ÅRSHÖGTIDEN I SIFFROR">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Invigs i Humanisthuset</h2><p>Årshögtidens officiella invigning sker på fredag förmiddag den 16 oktober. Då arrangerar Universitetsbiblioteket en utställning om nya professorer, hedersdoktorer och vetenskapliga pristagare. Utställningen består av fotografier och publikationer.   </p><p>Under invigningen bjuds det på levande musik, lättare förfriskningar och ett kort föredrag av <a href="~/link/89d1efd091f64e36a13f68cfef817bf1.aspx">Karin Neutel, professor i teologi</a> och en av dem som kommer att installeras under ceremonin. Karin Neutel kommer att föreläsa under titeln: "Fleshing out humanity: Death, intelligence, and space travel". Föreläsningen är på engelska.  </p><p>Då Universitetsbiblioteket renoveras kommer invigningen, liksom förra året, att äga rum i Vardagsrummet, som ligger i Humanisthuset. Utställningen hänger uppe under helgen. </p><p><a title="Invigning av Årshögtiden" href="~/link/ea0130a981314f4eaef4654a4c5153b7.aspx">Se kalenderevent för exakt tid. </a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a912eb9c-66d6-4879-aba3-55b1a12241e9" data-contentname="Bildspel Årshögtiden 2026">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Öppna föreläsningar</h2><p>Under lördagens förmiddag kommer alla nya professorer, hedersdoktorer och vetenskapliga pristagare att hålla korta populärvetenskapliga föreläsningar som är öppna för alla intresserade. </p><p>En stor bredd av forskning kommer att presenteras. Exempel på rubriker är: "Brottsplats internet: polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn online", " Design i en värld av fejk: när robotarna låtsas, prototyperna lovar och det overkliga tar form", "När alla vill allt på en gång: flernivåstyrning och målkonflikter" och " Den hänsynslöse snickaren: hur virus bygger om inuti en infekterad cell".</p><p>Det är sammanlagt 36 föreläsningar, och varje föreläsning är 20 minuter långt.</p><p>– Detta är ett perfekt tillfälle för den som är det minsta nyfiken på forskning eller vill veta mer om vad våra framstående forskare ägnar sig åt. Jag hoppas många tar chansen att ta del av den kunskap som dukas upp i tillgängligt format, säger Peter Sköld.</p><p>Föreläsningarna hålls i föreläsningssalar i Lindellhallen och Humanisthuset på Campus Umeå mellan klockan 09.00–12.00.</p><p><a title="Årshögtidens föreläsningar" href="~/link/50656af0ec4e4e328d4bf998ff34895f.aspx">Se programmet för dagen.   </a></p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Ceremonin – högtidens höjdpunkt</h2><p>På eftermiddagen den 17 oktober inträffar Årshögtidens höjdpunkt – högtidsceremonin. I festlig inramning promoveras nya hedersdoktorer, nya professorer installeras och vetenskapliga pristagare uppmärksammas med diplom. </p><p>Under ceremonin spelas livemusik av Umeå Studentkör och en gästartist.</p><p>Ceremonin, som är öppen för allmänheten, börjar klockan 15.00, äger rum i Aula Nordica på Campus Umeå och pågår i ungefär två timmar. Den går också att följa digitalt genom umu.se.</p><p><a title="Livesändning" href="/live/">Länk till sändningen. </a></p><p>Efter ceremonin följer den festliga banketten för inbjudna gäster. I år arrangeras banketten i lokalen Äpplet, som ligger i Folkets hus i centrala Umeå. Detta på grund av att Universum på campus är under renovering.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1d75a16c-1336-4f87-b04a-5ab6e4c028d6" data-contentname="Program för Årshögtiden 2026">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/hog-tid-att-fira-kunskap-och-framgangar_12194052/https://www.umu.se/nyheter/umea-samlades-kring-resiliens-och-handlingskraft_12194005/Umeå samlades kring resiliens och handlingskraftHur bygger vi samhällen som klarar av förändring, kriser och osäkerhet? Och vilken roll spelar utbildning, relationer och lokalt engagemang i omställningen till en hållbar framtid? Det var några av de frågor som diskuterades när omkring 70 deltagare från offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle samlades i Umeå för den nordiska hybridkonferensen A Sustainable TomorrowTue, 29 Sep 2026 15:48:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7981ec57f2174a34864b415b63af2808/dsc01111.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7981ec57f2174a34864b415b63af2808/dsc01111.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7981ec57f2174a34864b415b63af2808/dsc01111.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7981ec57f2174a34864b415b63af2808/dsc01111.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7981ec57f2174a34864b415b63af2808/dsc01111.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7981ec57f2174a34864b415b63af2808/dsc01111.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elsa Bjurman</span></div></div><p>Årets A Sustainable Tomorrow livesändes från Helsingborg till lokala hubbar runt om i Norden, där omkring 30 000 deltagare fick ta del av olika perspektiv på hur vi kan bli mer resilienta, både som människor, organisationer och samhälle.</p><p>På plats på P5 i Väven i Umeå varvades lokala samtal och presentationer med gemensamt deltagande i den webbsända nationella konferensen. Genom föreläsningar, samtal och erfarenhetsutbyte utforskades vad som krävs för att skapa samhällen som inte bara kan hantera förändring och kriser, utan också utvecklas genom dem.</p><p>– Vi måste förstå vilka resurser och förutsättningar som redan finns och vad som är starkt nog som vi kan bygga vidare på. Det handlar lika mycket om att bygga på det som redan finns och det handlar inte alltid om att skapa nytt, säger Veronica Strandh, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Relationer som bygger motståndskraft</h2><p>Ett återkommande tema under dagen var betydelsen av relationer. Forskare och experter lyfte att resiliens inte enbart handlar om teknik, infrastruktur eller beredskapsplaner.</p><p>– Goda relationer bygger förtroende och gör det möjligt för oss att lära av varandra, samarbeta och hjälpas åt. Det ökar möjligheterna till både återhämtning, anpassning och omställning, säger Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre.</p><p>Relationer mellan människor, men också mellan människor och natur, beskrevs som en avgörande grund för hållbara och motståndskraftiga samhällen.</p><p>Det lokala perspektivet återkom även i de efterföljande diskussionerna. Där lyftes betydelsen av grannar, mötesplatser och lokala nätverk som viktiga resurser som kan spela stor roll både i vardagen och när samhällen utsätts för påfrestningar.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Handlingskraft börjar hos individen</h2><p>Dagens kanske mest personliga inslag kom från föreläsaren Charbel Gabro, som delade med sig av egna erfarenheter av motgångar, självkänsla och av att genomgå förändring.</p><p>Genom berättelser om sårbarhet, mod och personlig utveckling uppmanade han deltagarna att reflektera över vad som håller oss tillbaka och vilken betydelse våra egna val och handlingar kan ha.</p><p>– Det du gör och inte gör, det spelar roll, säger Charbel.</p><p>Han betonade också vikten av självkärlek och att se sitt eget värde som en förutsättning för att kunna göra skillnad för andra.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Motstånd som en del av omställningen</h2><p>Under eftermiddagen riktades fokus mot förändringsarbete och de reaktioner som kan uppstå när invanda arbetssätt, normer och strukturer utmanas.</p><p>Linda Gustavsson, jämställdhetsstrateg på Umeå kommun, beskrev motstånd som en naturlig del av omställningsprocesser.</p><p>– Motståndet visar att det bränner till. Det betyder ju också att vi är och petar i någonting som faktiskt gör ont, och då är vi i det som vi också vet behöver utmanas och förändras, säger Linda.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Med naturen som utgångspunkt</h2><p>Dagen avslutades med en naturpromenad längs Umeälven med Mark Henderson och Martin Tufvesson från Natural Intelligence.</p><p>Promenaden knöt an till Inner Development Goals (IDG) och till de mänskliga förmågor som behövs för att skapa hållbar förändring, till exempel att bry sig om andra, att bygga tillit, kunna samarbeta och förstå olika perspektiv.</p><p>– Jag blev faktiskt förvånad över hur snabbt vi blev personliga med varandra och hur lätt det kändes. Övningarna krävde både tillit och mod, men visade också hur mycket som kan hända i ett samtal när man vågar öppna sig lite mer än vanligt, berättar Johanna Gardeström, Miljö- och hållbarhetsstrateg, Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-samlades-kring-resiliens-och-handlingskraft_12194005/https://www.umu.se/nyheter/50-ar-av-genusforskning--fyra-forskare-om-var-samtid_12194019/50 år av genusforskning – fyra forskare om vår samtidVad kan forskning om allt från klimakteriet och DNA till beredskap och hälsa berätta om våra liv och vårt samhälle? I år firar Umeå universitet 50 år av genusforskning. I samband med det möter vi fyra forskare som visar en del av bredden i dagens forskningsfält.Mon, 21 Sep 2026 17:11:30 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Linda Berg</h2><p>Docent i genusvetenskap och Dr i etnologi vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.</p><p><strong>Klimakteriet och hormoner får stor uppmärksamhet i dag. Vad är det som gör det intressant att studera ur ett genusperspektiv?</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Linda Berg. Foto: Mattias Pettersson<span style="color: #666666;"><span style="font-size: 10.6667px; text-wrap-mode: nowrap;">.</span></span></p></div></div><p>– Hormoner är biologiska fenomen, men de är också kulturellt laddade. Föreställningar om hormoner är nära kopplade till idéer om kön, åldrande, fertilitet, känslor och vad som räknas som en normal kropp. Därför är det intressant att studera inte bara vad hormoner gör i kroppen, utan också vad talet om hormoner gör med hur människor förstår sig själva och sina liv.</p><p>Det är också viktigt att fråga vilka kroppar och liv som görs självklara i berättelser om hormoner. Talet om klimakteriet kan förstärka cis- och heteronormativa föreställningar om kön, sexualitet och åldrande, men hormoner kan också utmana sådana gränser och visa att kroppar, känslor och identiteter inte alltid låter sig ordnas i enkla kategorier.</p><p><strong>Finns det en risk med att förklara mycket av hur kvinnor mår och känner med hormoner? Vad kan hamna i skymundan?</strong></p><p>– Ja, om hormoner blir den självklara förklaringen till väldigt många erfarenheter finns en risk att andra saker hamnar i bakgrunden. Hur vi mår formas också av erfarenheter vi bär med oss, relationer, arbete, livsvillkor och inte minst sociala normer. I min forskning ser jag därför hormoner som en del av människors erfarenheter, men inte som en ensam förklaring till känslor, identitet eller välbefinnande. Det intressanta är alltså inte bara om det är hormonerna, utan också varför just hormoner har blivit en så stark förklaring till hur vi mår.</p><p><strong>Du har också undersökt föreställningen om ett ”manligt klimakterium”. Vad säger den om hur vi ser på hormoner, kropp och åldrande?</strong></p><p>– Föreställningen om ett manligt klimakterium visar hur hormoner har blivit ett språk för att förstå åldrande. Det finns inget motsvarande tydligt biologiskt brott som menopaus, men förändringar i ork, sexualitet och välbefinnande kopplas allt oftare till testosteron. Det säger något om vår samtid, även den åldrande manskroppen blir i allt högre grad något som kan mätas, förklaras hormonellt och kanske också behandlas eller optimeras.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Liselotte Eriksson</h2><p>Docent i ekonomisk historia och universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.</p><p><strong>Du och din forskargrupp studerar barn som växte upp i norra Sverige på 1920- och 30-talen. Vad hoppas ni få veta genom att följa dem genom livet?</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/img_0011.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/img_0011.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/img_0011.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/img_0011.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/img_0011.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/img_0011.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Liselotte Eriksson. Foto: Charlotte Ståhl.</p></div></div><p>– Vi vill undersöka hur uppväxtvillkor påverkar människors hälsa och livslängd långt senare i livet. Genom att följa barnen från 1920- och 1930-talens norra Sverige kan vi koppla uppgifter om exempelvis längd, hälsa, familjens ekonomi och antal syskon till senare livsutfall. Det gör det möjligt att se om de barn som växte upp med små resurser eller hade sämre hälsa också fick sämre förutsättningar som vuxna. Vi kan även undersöka vilka faktorer som kan hjälpa människor att övervinna en utsatt barndom och få ett bra liv.</p><p><strong>Hur mycket kan de villkor vi växer upp under som barn påverka vår hälsa flera årtionden senare?</strong></p><p>– De kan ha stor betydelse, men sambanden är inte enkla eller förutbestämda. Näring, sjukdomar, bostadsförhållanden och familjens resurser kan påverka barnets fysiska utveckling och därmed också hälsan senare i livet. Samtidigt kan utbildning, arbete, förbättrade levnadsvillkor och tillgång till sjukvård förändra utvecklingen. En viktig fråga för oss är därför inte bara om barndomens villkor spelar roll, utan också vilka konsekvenser som består och vilka som kan motverkas under livets gång.</p><p><strong>Vad kan ett genusperspektiv tillföra till vår förståelse av varför hälsa och livslängd skiljer sig mellan olika grupper?</strong></p><p>– Ett genusperspektiv hjälper oss att förstå att hälsa inte bara formas av biologiska skillnader, utan också av hur resurser, arbete och ansvar fördelas mellan flickor och pojkar samt mellan kvinnor och män. De kan utsättas för olika risker, få olika mycket omsorg och mat eller möta olika förväntningar under livet. I vårt material ser vi inte några tydliga generella skillnader i längd mellan flickor och pojkar som skulle kunna indikera ojämlik resursfördelning. Det är i sig ett viktigt resultat.</p><p>Men kön kan ändå påverka hur barndomens villkor omsätts i utbildning, arbete, familjeansvar och hälsa senare i livet. Därför behöver kön studeras tillsammans med exempelvis social klass, familjestorlek och bostadsort. De senaste decennierna har också inkomstspridningen och ojämlikheten ökat i Sverige, det är viktigt att veta hur detta kan komma att påverka barns hälsa och framtid.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Disa Helander</h2><p>Forskare vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.</p><p><strong>DNA kan uppfattas som ett biologiskt facit. Vad kan ett genusperspektiv på DNA och genetik få oss att se som vi annars skulle missa?</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Disa Helander. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Min forskning rör sig inom fältet feministiska vetenskapsstudier. Det perspektivet kan hjälpa oss att se att även forskning kring DNA är formad av det sociala sammanhang där den produceras. Inom vissa delar av genetiken används till exempel sociala och politiska kategorier såsom etnicitet och nationalitet. Feministiska vetenskapsstudier kan alltså hjälpa oss att se att DNA i sig självt inte berättar historier, utan att det tolkas och tillskrivs mening utifrån olika kulturella idéer.</p><p>Inom all forskning, även genetik, finns mycket osäkerhet, och saker som inte går att veta säkert. Men när exempelvis kunskap om DNA och genetik cirkulerar i samhället försvinner ofta den komplexiteten och DNA framstår som ett biologiskt facit. Inom feministiska vetenskapsstudier intresserar man sig för hur sådana processer går till och vilka konsekvenser det får.</p><p><strong>Du har undersökt hur DNA används som bevis på familjeband vid familjeåterförening. Vad händer när biologiskt släktskap får avgöra vem som räknas som familj?</strong></p><p>– Det gör att många familjer inte kan återförenas. Familjer kan se olika ut av många olika anledningar, inte minst på grund av krig och konflikt. Om föräldrar till exempel omkommer eller försvinner är det vanligt att andra släktingar tar hand om barnen. När DNA krävs som bevis vid familjeåterförening blir det omöjligt för dessa barn att få komma till sina föräldrar i Sverige. Familjerna hamnar då också i en jättesvår sits, ska de genetiska barnen komma hit och de icke-genetiska barnen bli kvar? Vem ska ta hand om dem? Eller ska en förälder stanna kvar i ursprungslandet med något eller några av barnen medan resten av familjen bor i Sverige?</p><p><strong>DNA-tester används också för att söka släktingar och förstå sitt ursprung. Hur kan sådan genetisk kunskap påverka vår bild av vilka vi är och var vi hör hemma?</strong></p><p>– Tidigare forskning från andra platser visar att det kan leda till att människor börjar se på sig själva och var de hör hemma på nya sätt, till exempel att man börjar identifiera sig med nya grupper, platser eller länder. Men vilken betydelse DNA-tester får och hur det påverkar oss är troligtvis väldigt olika beroende på vilket sammanhang vi är i. Hur det här tar sig i uttryck i ett svenskt sammanhang är precis det vi ska undersöka i forskningsprojektet DNA i tiden.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Johanna Overud</h2><p>Docent i historia och universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.</p><p><strong>Du följer svensk beredskap från andra världskriget till dagens prepping. Hur har synen på vem som ska ta ansvar förändrats?</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45ead6569484ceb876eae775897c2a6/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johanna Overud. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– I vårt material ingår bland annat marknadsföring av beredskapsprodukteroch där ser vi hur reklamen ofta söker legitimitet i det historiska, särskilt i andra världskrigets beredskapstid. Att söka sig till det förflutna kan ses som sökandet efter lösningar i en orolig tid, där det börjat talas om krigshot.</p><p>Samhället har ju förändrats på alla sätt sedan 1940-talet. Men här finns ekon av tidigare sätt att förstå ansvar, hushåll och nationell beredskap. Här blir fyrtiotalets husmoder en symbolisk figur, inte alltid uttalad, men ändå igenkännbar i hur omsorg och stabilitet ges betydelse i talet om hemberedskap. I informationsmaterial och marknadsföring dyker husmodern ibland upp och hon står i köket, som framställs som en trygg och ordnad plats.</p><p><strong>Vad kan ett genusperspektiv på beredskap visa som vi annars riskerar att missa?</strong></p><p>– Även 1940 vände sig staten till kvinnor och särskilt husmödrarna. Husmodern sågs som någon med kunskaper att skapa förråd och ta vara på mat. Hemmet framställdes som ett förråd för hela nationen, en plats värd att försvara.</p><p>Samtidigt utför husmodern ett obetalt arbete, bunden till hemmet. Som figur är hon formad av föreställningar om kön, klass och etnicitet, och framträder ofta i nutida reklam som vit, heterosexuell och medelklass, bosatt i ett hem med tillräckliga resurser för lagerhållning och förvaring. Hon används för att hon symboliserar ett välbekant sätt att ge omsorg, ta ansvar och ger en trygg bild i tider av osäkerhet, samtidigt som hon också symboliserar de ojämlika villkor som beredskap faktiskt praktiseras under.</p><p><strong>I dag har prepping också blivit en marknad. Vad händer med synen på ansvar och trygghet när vi förväntas köpa och ordna vår egen beredskap?</strong></p><p>– I relation till oro och krisberedskap har en marknad för beredskapsprodukter skapats, där trygghet paketeras som en vara. De här produkterna framställs som oumbärliga för vår trygghet. Men alla har inte samma förutsättningar för att lagra mat och vatten, eller resurser för att köpa de här produkterna. Det talas väldigt lite om den här ojämlikheten i de här sammanhangen.</p>https://www.umu.se/nyheter/50-ar-av-genusforskning--fyra-forskare-om-var-samtid_12194019/https://www.umu.se/nyheter/internationell-konferens-samlade-forskare-fran-19-lander_12193774/Internationell konferens samlade forskare från 19 länderÖver 120 deltagare från 19 länder samlades vid Umeå universitet när den internationella konferensen BuildSim Nordic arrangerades i slutet av augusti. Fokus låg på framtidens hållbara byggnader och städer med särskild tonvikt på energiresiliens i kalla klimat.Fri, 18 Sep 2026 09:58:35 +0200<p>Institutionen för tillämpad fysik och elektronik var värd för konferensen BuildSim Nordic, som arrangerades i samarbete med IBPSA-Nordic, den nordiska regionala avdelningen av IBPSA World. Konferensordförande var professor Thomas Olofsson, vicerektor vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Byggnader i kalla klimat</h2><p>Under konferensen presenterades och diskuterades forskningsresultat inom smarta och hållbara byggnader och städer av forskare från hela världen. Särskilt fokus riktades mot hur byggnader i vårt kallare klimat kan bli mer energieffektiva och motståndskraftiga samt hur framtidens klimatneutrala byggnader, stadsdelar och städer kan utvecklas.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Stärkt internationellt samarbete</h2><p>BuildSim Nordic fungerar som en viktig mötesplats för forskare, yrkesverksamma och representanter från näringslivet och konferensen gav deltagarna möjlighet att utbyta kunskap, presentera innovativa lösningar och stärka det internationella samarbetet inom byggnadssimulering, hållbart byggande och hållbar stadsutveckling.</p>https://www.umu.se/nyheter/internationell-konferens-samlade-forskare-fran-19-lander_12193774/https://www.umu.se/nyheter/automatisk-monitorering-av-vardskador-blir-verklighet-_12193783/Automatisk monitorering av vårdskador blir verklighet – svensk plattform stärker vårdens kvalitetsarbeteDen forskningsbaserade plattformen Speja från P3S – Patient Safety Surveillance Solutions tas nu i klinisk drift i stor skala på ett svenskt universitetssjukhus. Speja identifierar automatiskt vårdskador som sepsis, vårdrelaterade infektioner och kirurgiska komplikationer i patientdata och ger vårdpersonalen daglig statistik ner på avdelningsnivå – i stället för punktvisa mätningar någon gång om året. Thu, 17 Sep 2026 16:00:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>P3S plattform Speja analyserar vårddata och identifierar automatiskt bland annat sepsis, vårdrelaterade infektioner och kirurgiska komplikationer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>P3S</span></div></div><p>Införandet sker samtidigt som regeringen gett Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla en nationell struktur för uppföljning av vårdskador och vårdrelaterade infektioner, med särskilt fokus på digitalisering och automatisering.</p><p>– I dialogen med vårdgivare märker vi ett stort behov av att gå från punktvisa mätningar till kontinuerlig uppföljning. Med vår lösning får vårdpersonal helt nya möjligheter att arbeta datadrivet och proaktivt med patientsäkerhet. Vi är väldigt glada att Karolinska Universitetssjukhuset valt vår plattform, säger Tobias Tovedal, vd på P3S.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Sepsis – en av vårdens dödligaste komplikationer</h2><p>I Sverige insjuknar omkring 40 000 personer i sepsis varje år och fler än 6 000 avlider. Tidig upptäckt är avgörande för överlevnaden, men sepsis är samtidigt svårt att fånga i den löpande uppföljningen eftersom fallen sällan syns förrän långt i efterhand.</p><p>Speja identifierar sepsisfall automatiskt i vårddata och gör det möjligt att följa utvecklingen dag för dag, ner på enskild avdelning.</p><p>– Sepsis är ett tydligt exempel på varför tempot i uppföljningen spelar roll. Ju snabbare en vårdgivare ser var problemen uppstår, desto snabbare kan man sätta in åtgärder som faktiskt gör skillnad för patienterna, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Automatiserad analys baserad på validerad forskning</h2><p>Speja analyserar automatiskt patientdata för att identifiera vårdskador, såsom sepsis, kirurgiska komplikationer och vårdrelaterade infektioner. Systemet bygger på validerade algoritmer och omfattande forskningsdata.</p><p>Grunden är det nationella Vinnova-projektet VRI Proaktiv, med en budget på 68 miljoner kronor. Inom projektet byggdes en databas med information från över 20 miljoner vårdtillfällen – underlaget för de algoritmer som i dag används för att övervaka och identifiera vårdskador.</p><p>Till skillnad från traditionella metoder, som bygger på manuell journalgranskning eller årliga punktprevalensmätningar, ger tjänsten dagliga uppdateringar ner på avdelningsnivå.</p><p>– Vårdgivare får ett helt annat statistiskt underlag, där de snabbare kan identifiera risker och sätta in åtgärder där de gör störst nytta, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Svar på ett växande behov i vården</h2><p>Varje år drabbas omkring 100 000 patienter i Sverige av vårdskador, vilket leder till lidande, förlängda vårdtider och stora kostnader. Vårdrelaterade infektioner står för en betydande del av dessa och uppskattas kosta samhället flera miljarder kronor årligen.</p><p>Samtidigt konstaterar regeringen att dagens metoder för uppföljning är resurskrävande och att det finns ett tydligt behov av ökad digitalisering och automatisering.</p><p>– Den här lösningen ligger helt rätt i tiden för de vårdgivare som både vill använda och utveckla nya verktyg för att stärka sjukvårdens kapacitet och effektivitet, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Från pilot till klinisk drift</h2><p>Speja används i dag i pilotprojekt på flera sjukhus i Sverige. Med införandet på Karolinska Universitetssjukhuset tar lösningen steget från pilot till klinisk användning i stor skala.</p><p>P3S är i början av sin resa och ambitionen är att göra automatiserad övervakning av vårdskador till en ny standard inom vården – i Sverige och internationellt.</p><p>– Potentialen är enorm. Om vi kan identifiera och förebygga fler vårdskador i tid kan vi både rädda liv och frigöra stora resurser i vården, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Om P3S</h2><ul><li>P3S – Patient Safety Surveillance Solutions utvecklar Speja, en forskningsbaserad plattform för automatiserad övervakning och uppföljning av vårdskador. Lösningen har sin grund i det nationella Vinnova-projektet VRI Proaktiv.<br><br></li><li>P3S får affärsstöd av Uminova Innovation.<br><br></li><li>P3S är ett exempel på hur forskning, kliniskt behov och innovation kan mötas i konkreta lösningar som stärker patientsäkerheten och gör skillnad i vården. Det är också ett exempel på den typ av samverkan och innovationsdriven utveckling som Support Office for Life Science & Health (SOLH) vill främja – där akademi, region och näringsliv tillsammans bidrar till en smartare, säkrare vård.<br> </li></ul>https://www.umu.se/nyheter/automatisk-monitorering-av-vardskador-blir-verklighet-_12193783/https://www.umu.se/nyheter/ny-workshopserie-ska-ge-elitidrottsstudenter-en-hallbar-start_12192710/Ny workshopserie ska ge elitidrottsstudenter en hållbar startAtt kombinera elitidrott med studier innebär stora möjligheter, men också höga krav. För att ge nya elitidrottsstudenter en trygg start i sin satsning på dubbla karriärer lanserar Idrottshögskolan workshopserien D.U.O. (Driv – Utveckling – Optimering). Under läsåret 2026–2027 genomförs ett pilotprojekt där studenterna får konkreta verktyg för att skapa balans mellan studier, idrott och privatliv samt bygga en hållbar grund för framtida prestation och välbefinnande. Thu, 17 Sep 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Vid Umeå universitet är det möjligt att satsa på Dubbla Karriärer, d.v.s. kombinera studier med elitidrott.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Workshopserien och pilotprojektet riktar sig till nya elitidrottsstudenter vid Idrottshögskolans kompetenscentrum och bygger på forskning, erfarenheter från Riksidrottsuniversitetsverksamheten och de behov som studenterna har lyft fram. Under fem träffar får studenterna möjlighet att reflektera över sin vardag, utbyta erfarenheter med andra elitidrottsstudenter och utveckla strategier för att må bra och prestera över tid. Initiativet ligger i linje med Idrottshögskolans och Riksidrottsuniversitetet Umeås långsiktiga arbete för att stärka utvecklingsmiljön för dubbla karriärer.</p><p>– Många studenter kommer direkt från gymnasiet och möter en ny vardag där de själva behöver ta ett större ansvar för både idrott och studier. Med D.U.O. vill vi ge dem verktyg som hjälper dem att skapa hållbara vanor och en fungerande balans från början, säger Pernilla Eriksson, projektledare för Riksidrottsuniversitetet Umeå.</p><p>För många nya elitidrottsstudenter innebär studiestarten flera stora omställningar samtidigt. De flyttar till en ny stad, påbörjar universitetsstudier och ska samtidigt fortsätta sin elitsatsning. D.U.O. är en ny satsning inom Riksidrottsuniversitetet Umeås arbete med dubbla karriärer och har utvecklats för att ge studenterna stöd i den omställningen.</p><p>– Vår ambition är att vi efter detta läsår har utvecklat ett fungerande koncept och att vi från läsåret 2027–2028 kan erbjuda workshopserien till alla nya RIU-studenter, säger Pernilla Eriksson.</p><h3>Verktyg för en hållbar vardag</h3><p>D.U.O. är en del av det unika stöd som Umeå universitet erbjuder studenter som satsar på både studier och elitidrott. Under läsåret samlas studenterna vid fem tillfällen där olika teman står i fokus. Det kan handla om att skapa struktur i vardagen, utveckla effektiva studietekniker och hitta fungerande planeringsstrategier, arbeta med målsättning, planering och prioriteringar, motivation, stresshantering och återhämtningsrutiner samt kommunikation, identitet och ekonomisk planering kopplat till studier och idrott. Alla delar syftar till att hjälpa studenterna att bygga en hållbar vardag som elitidrottare och student.</p><p>Genom föreläsningar, workshops och gemensamma reflektioner ska studenterna få förutsättningar att skapa strategier för att stärka både sin prestation och sitt välbefinnande.</p><p>Målet är att studenterna ska få en ökad förståelse för de kompetenser som krävs för att lyckas med dubbla karriärer och känna sig bättre rustade att hantera de utmaningar som kan uppstå längs vägen.</p><p>– Vi vill att våra studenter ska utvecklas som idrottare, studenter och människor. Kan vi hjälpa dem att hitta balans, skapa hållbara rutiner och tro på sin egen förmåga får det positiva effekter både i studierna, inom idrotten och efter den aktiva karriären, säger Pernilla Eriksson.</p><p>Genom D.U.O. tar Umeå universitet ytterligare ett steg i arbetet med att skapa en hållbar utvecklingsmiljö för elitidrottare som vill kombinera akademiska studier med en satsning på hög nivå.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c9278009-8211-4ff3-91a4-1b0c9ac71a08" data-contentname="Pernilla Eriksson">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ny-workshopserie-ska-ge-elitidrottsstudenter-en-hallbar-start_12192710/https://www.umu.se/nyheter/162-varv-runt-jorden-med-solenergin-pa-campus-_12193662/162 varv runt jorden med solenergin på campus På taken till många av byggnaderna där du går på föreläsningar, pluggar och träffar andra studenter finns solceller. Under de senaste tolv månaderna har anläggningarna på Campus Umeå och vid Umeå marina forskningscentrum i Norrbyn producerat tillräckligt mycket energi för 185 000 bastusittningar. Wed, 16 Sep 2026 14:31:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5531f34756f441779851fab423909ea2/dji_20241004100111_0042_d.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5531f34756f441779851fab423909ea2/dji_20241004100111_0042_d.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5531f34756f441779851fab423909ea2/dji_20241004100111_0042_d.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5531f34756f441779851fab423909ea2/dji_20241004100111_0042_d.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5531f34756f441779851fab423909ea2/dji_20241004100111_0042_d.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5531f34756f441779851fab423909ea2/dji_20241004100111_0042_d.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Exempel på en av de byggnader där solceller är installerade</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Solceller finns bland annat på Biologihuset, Kemihuset, Fysiologihuset, KBC-huset, Naturvetarhuset, Teknikhuset, MIT-huset, Samhällsvetarhuset, Humanisthuset, Lärarutbildningshuset och Aurora. De är ett exempel på hur campus utvecklas med lokal, förnybar energiproduktion och energismartare byggnader.</p><p>– Den energi som vi producerar vid Umeå universitetet skulle räcka till cirka 185 000 bastusittningar eller att köra en sträcka motsvarande 162 varv runt jorden med elbil, säger Mikael Granholm som är fastighetsingenjör på Akademiska Hus. Solceller på taken är ett av flera sätt som skapar energismarta byggnader och genom att minska behovet av levererad energi gör det verkligen skillnad för miljön.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Solenergin i siffror</h2><ul><li>11 000 m² solceller på campus</li><li>1 295 MWh producerad el på tolv månader</li><li>Motsvarar årsvärmen för cirka 65 villor eller 219 lägenheter</li><li>Eller cirka 185 000 bastusittningar</li><li>Eller 162 varv runt jorden med elbil</li></ul><p> – Solenergi är en viktig del av både byggnadernas och universitetets energi- och klimatomställning. Genom att öka produktionen av förnybar energi bidrar vi också till universitetets klimat- och hållbarhetsmål, säger Richard Olsson, fastighetschef på Umeå universitet.</p><p><a title="Umeå universitets hållbarhetsarbete" href="~/link/41cc950440d44736b4e2a70445c556c9.aspx">Här kan du läsa mer om universitetets hållbarhetsarbete.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/162-varv-runt-jorden-med-solenergin-pa-campus-_12193662/https://www.umu.se/nyheter/isabelle-olsson-tilldelas-hans-ehrich-award_12193640/Isabelle Olsson tilldelas Hans Ehrich AwardNyexaminerade Isabelle Olsson från Designhögskolan har tilldelats Hans Ehrich Award for Excellent Young Industrial Design, en av Sveriges främsta utmärkelser för unga industridesigners.Wed, 16 Sep 2026 14:07:29 +0200<p>Priset delas ut årligen för att uppmärksamma exceptionella unga formgivare i början av sina karriärer och lyfter fram både designkvalitet och framtida potential. Årets pris kommer att delas ut i Kivik den <strong>25 september</strong>, på Hans Ehrichs födelsedag.</p><p>För Isabelle innebär utmärkelsen en viktig milstolpe.</p><p>"Det känns otroligt roligt och är en stor ära."</p><p>Efter studier på både <strong>Kandidatprogrammet i industridesign</strong> och <strong>Masterprogrammet i avancerad produktdesign</strong> vid Designhögskolan har Isabelle utvecklat ett arbetssätt som kretsar kring att förstå användares behov och omsätta dem i meningsfulla designlösningar.</p><p>"Jag tror att det är viktigt att alltid lyssna på användare och experter, eftersom det är så de bästa produkterna och innovationerna skapas. Samtidigt behöver designers kunna läsa mellan raderna och identifiera det verkliga problemet, så att den slutliga designen faktiskt möter människors behov."</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_prototype.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_prototype.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_prototype.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_prototype.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_prototype.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_prototype.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Isabelle Olsson bygger prototyper för Flow IV, ett examensprojekt utvecklat i samarbete med Getinge som undersöker hur anestesisystem kan utformas kring Total Intravenös Anestesi (TIVA).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Designhögskolan</span></div></div><p>Detta synsätt präglar examensprojektet <strong>Flow IV</strong>, som utvecklades i samarbete med medicinteknikföretaget Getinge. Projektet undersökte hur anestesisystem kan utformas kring Total Intravenös Anestesi (TIVA), ett mer hållbart alternativ till traditionella narkosgaser.</p><p>Genom observationer i operationssalar och samtal med vårdpersonal utvecklade Isabelle ett koncept för en integrerad anestesimaskin som samlar ventilation, övervakning och läkemedelshantering i ett och samma system. Förslaget introducerar även ett flaskbaserat infusionssystem som minskar plastavfall och förenklar arbetsflöden för vårdpersonal.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_olsson_teaser_image.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_olsson_teaser_image.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_olsson_teaser_image.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_olsson_teaser_image.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_olsson_teaser_image.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b7f31aa7c82b434da555ffa002de1952/isabelle_olsson_teaser_image.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Flow IV är ett koncept för ett integrerat anestesisystem som samlar ventilation, övervakning och läkemedelshantering i en och samma lösning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Designhögskolan</span></div></div><p>Juryn lyfte fram både bredden och mognaden i Isabelles arbete, som beskrivs präglas av ”empatisk och metodisk professionalism”. De betonade hennes förmåga att förstå komplexa användarbehov och omsätta dem i trovärdiga och välutvecklade designförslag genom samskapande, en rigorös designprocess och en stark känsla för form. Särskild uppmärksamhet riktades mot examensprojektet med Getinge, som visade på en djup förståelse för både vårdpersonal och de komplexa miljöer där de arbetar.</p><p>Framåt hoppas Isabelle kunna fortsätta använda design som ett verktyg för att skapa verklig nytta.</p><p>"Jag hoppas kunna bidra till utveckling och innovation för användar- och produktgrupper som annars hamnar i skymundan eller inte prioriteras. Jag vill skapa produkter som gör skillnad i folks vardag."</p><p>Utmärkelsen kommer i ett spännande skede av hennes karriär. Efter examen har Isabelle blivit inbjuden att presentera Flow IV vid NAVAt, den årliga narkoskonferensen i Belgien.</p><p>"Det är en fantastisk möjlighet och något som jag verkligen ser fram emot."</p>https://www.umu.se/nyheter/isabelle-olsson-tilldelas-hans-ehrich-award_12193640/https://www.umu.se/nyheter/bakterier-kan-hjalpa-varandra-att-overleva-vid-langvariga-infektioner_12193388/Bakterier kan hjälpa varandra att överleva vid långvariga infektionerBakterier som orsakar infektioner kan utbyta näringsämnen och förändra sitt beteende när de lever tillsammans. I sin avhandling visar Dmytro Sokol varför infektioner kan behöva förstås som hela bakteriesamhällen snarare än som enskilda arter.Tue, 15 Sep 2026 08:49:31 +0200<p>Bakterier kan fästa vid ytor i kroppen eller på medicinteknisk utrustning, som urinkatetrar och andningstuber. Där kan de bilda så kallade biofilmer.</p><p>En biofilm är ett samhälle av bakterier som fäster vid en yta och omger sig med ett skyddande lager. Den kan liknas vid en tunn beläggning där bakterierna lever tätt tillsammans i en miljö som kan skydda dem mot både antibiotika och kroppens immunförsvar, vilket gör infektionerna svårare att behandla.</p><p>I sin avhandling har Dmytro Sokol undersökt hur bakterier beter sig i sådana samhällen.  </p><p>Resultaten visar att bakterier som lever nära varandra kan påverka varandra på flera sätt. De kan konkurrera om näringsämnen, men också dra nytta av ämnen som den andra arten utsöndrar. Deras beteende påverkas dessutom av vilka näringsämnen som finns tillgängliga i omgivningen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><h3>En bakteries restprodukt kan bli en annans föda</h3><p>En del av forskningen fokuserade på två bakteriearter som ofta förekommer tillsammans hos patienter med kateterassocierade urinvägsinfektioner: Escherichia coli (E. coli) och Pseudomonas aeruginosa.</p><p>För att undersöka om bakterierna utbytte näringsämnen odlades arterna efter varandra i samma vätska. På så sätt kunde Dmytro Sokol följa vilka ämnen som varje bakterie frigjorde eller förbrukade.</p><p>Det tydligaste resultatet gällde ett ämne som kallas succinat. När E. coli växte i ett medium som innehöll glukos ansamlades succinat utanför cellerna. När P. aeruginosa därefter odlades i samma medium, som då innehöll ämnen som frigjorts av den första bakterien, minskade succinathalten kraftigt. Resultaten tyder på att P. aeruginosa använde ämnet som näringskälla.</p><p>Det som en bakterie lämnat efter sig blev föda för den andra.</p><p>– Resultaten visar att bakterier som lever tillsammans inte bara konkurrerar om samma resurser. Ett ämne som frisätts av en art kan bli näring för en annan och hjälpa den att överleva i samhället, säger Dmytro Sokol, doktorand vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet.</p><p>Forskarna fann också tecken på att flera andra ämnen kan vara involverade i samspelet mellan bakterierna. Sambanden var dock mer komplexa, och ytterligare forskning behövs för att förstå exakt hur de fungerar.</p><h3>Omgivningen påverkar vilken bakterie som får övertaget</h3><p>Bakteriernas beteende visade sig vara starkt beroende av omgivningen.</p><p>I experiment som efterliknade förhållandena i en urinvägskateter blev P. aeruginosa oftast den dominerande arten när den odlades tillsammans med E. coli. När mängden näring ökade kunde dock E. coli konkurrera mer framgångsrikt och i stället bli den dominerande arten.</p><p>Avhandlingen behandlar även bakterier som påträffats i luftvägsprover från mekaniskt ventilerade patienter. När Staphylococcus aureus och P. aeruginosa växte tillsammans påverkade de tillgängliga näringsämnena både deras tillväxt, deras ämnesomsättning och vilken art som blev mest förekommande.</p><p>Resultaten tyder på att det inte räcker att veta vilka bakterier som finns i en infektion för att förstå hur den fungerar. Även omgivningen och de andra bakterier som delar samma miljö kan påverka deras beteende.</p><p>– Samma bakterieart kan bete sig olika beroende på vilka andra bakterier som finns närvarande och vilka näringsämnen som finns tillgängliga. För att förstå en biofilm behöver vi därför studera både bakteriesamhället och dess omgivning, säger Dmytro.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7d75c6d62044ef94a9ca7963060de4/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><h3>En större biofilm gynnar inte alla bakterier</h3><p>Forskningen visar också att biofilmens storlek inte säger allt om bakterierna som lever i den. När två arter odlades tillsammans bildade de ibland mer biofilm än någon av arterna gjorde var för sig. Men det innebar inte nödvändigtvis att båda arterna gynnades. När forskarna räknade antalet levande celler såg de att den ena arten kunde öka samtidigt som den andra minskade.</p><p>Det innebär att mätningar av den totala mängden biofilm kan dölja viktiga förändringar inom bakteriesamhället. För att få en mer rättvisande bild behövs också metoder som visar vilka arter som finns där och hur många de är.</p><h3>Bättre modeller för svårbehandlade infektioner</h3><p>Avhandlingen bidrar med ny kunskap om hur olika bakteriearter kan samexistera och överleva i biofilmer som är kopplade till infektioner. På längre sikt kan ökad förståelse för bakteriernas inbördes beroenden hjälpa forskare att identifiera nya sätt att försvaga eller störa dessa samhällen.</p><p>Framtida studier skulle kunna använda modeller som bättre efterliknar urinflödet genom en kateter eller förhållandena i luftvägarna hos mekaniskt ventilerade patienter. Det skulle göra det möjligt att följa hur biofilmer utvecklas över tid och undersöka om störningar i bakteriernas näringsutbyte gör dem lättare att förebygga eller behandla.</p><p>Resultaten understryker samtidigt ett viktigt budskap: bakterier i en infektion agerar inte nödvändigtvis ensamma. Beteendet hos en polymikrobiell biofilm skiljer sig ofta från beteendet hos de enskilda bakteriearterna när de odlas var för sig. För att förstå varför vissa biofilmer blir långlivade behöver forskare därför undersöka inte bara vilka arter som finns där, utan också hur de samspelar med varandra.</p><p> </p><h3>Om avhandlingen</h3><p>Titel: More Than Neighbours: Metabolic Interactions in Dual-Species Bacterial Communities<br>Författare: Dmytro Sokol,  Kemiska institutionen, Umeå universitet<br>Huvudhandledare: Madeleine Ramstedt</p><p><a href="https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-258540" target="_blank" rel="noopener">Avhandlingen i DiVA</a></p>https://www.umu.se/nyheter/bakterier-kan-hjalpa-varandra-att-overleva-vid-langvariga-infektioner_12193388/https://www.umu.se/nyheter/cathrine-norberg-ny-vice-ordforande-i-ulfs-nationella-styrgrupp_12193362/Cathrine Norberg ny vice ordförande i ULF:s nationella styrgruppCathrine Norberg, vicerektor vid Umeå universitet, är ny vice ordförande i ULF:s nationella styrgrupp. ULF står för "Utbildning, Lärande, Forskning" och är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning. – Det är ett viktigt uppdrag och dessutom roligt att via ULF vara med och bidra till en skola på vetenskaplig grund med elevers lärande i fokus, säger hon. Tue, 15 Sep 2026 09:40:05 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/504c71caabf04c489be3be858fbde9a1/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/504c71caabf04c489be3be858fbde9a1/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/504c71caabf04c489be3be858fbde9a1/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/504c71caabf04c489be3be858fbde9a1/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/504c71caabf04c489be3be858fbde9a1/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/504c71caabf04c489be3be858fbde9a1/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg är vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet och ny vice ordförande i ULF:s nationella styrgrupp. ULF står för "Utbildning, Lärande, Forskning" och är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning. Foto Mattias Pettersson</p></div></div><p>Sedan ULF blev en permanent verksamhet 2025 har Cathrine Norberg lett arbetet i Nordnoden. Nu efterträder hon Kerstin Tham som vice ordförande i den nationella styrgruppen.</p><p>Från arbetet i Nordnoden tar hon med sig vikten av att ULF blir känt både i skolan och i lärarutbildningen, och att verksamheterna ser värdet av praktiknära skolforskning i samverkan.</p><p>– Jag tar också med mig behovet av att påminna varandra på alla nivåer inom ULF-verksamheten om att forskningen och arbetet ska kännetecknas av en komplementär och jämbördig ansats mellan skola och akademi, säger Cathrine Norberg.</p><h3>En integrerad och välkänd verksamhet är nyckeln</h3><p>För att praktiknära forskning ska bli en självklar del av vardagen i förskola och skola, och inte något som sker vid sidan om, behöver verksamheten integreras i både skolverksamhet och lärarutbildning.</p><p>– ULF behöver bli en etablerad och känd verksamhet, där alla parter ser värdet av praktiknära forskning i samverkan och känner sig delaktiga. Detta gäller såväl enskilda lärare i skolverksamhet som akademi samt ledare för respektive verksamhet, säger hon.</p><p>– Om ULF blir en tydligt integrerad del i lärarutbildningarna kommer exempelvis blivande lärare ta med sig värdet av praktiknära forskning in i yrkeslivet. Forskningen tar inte slut efter lärarutbildningen utan fortsätter i den kommande yrkesutövningen.</p><p>Med bakgrund som både lärare och lärarutbildare vill hon fortsätta utveckla den praktiknära forskningen i samverkan mellan skola och akademi. Cathrine Norberg vill också att blivande lärare tidigt ska se att deras kommande yrke innebär en fortsatt nära koppling till akademin.</p><p>– Relevant kunskap, baserad på forskning och beprövad erfarenhet, ska vara lika självklar i en lärares yrkesutövning som i en läkares.</p><p><a href="https://www.ulfavtal.se/w/ul/">Läs mer ULF:s verksamhet.</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/cathrine-norberg-ny-vice-ordforande-i-ulfs-nationella-styrgrupp_12193362/https://www.umu.se/nyheter/ga-med-umea-universitet-i-pride-paraden_12193336/Gå med Umeå universitet i Pride-paraden!Lördag den 26 september äger årets Prideparad rum i Umeå, som en del av arrangemanget Umepride. Förra årets parad var rekordstor och i år medverkar Umeå universitet för tredje gången som en officiell del av paraden.Mon, 14 Sep 2026 13:01:37 +0200<p>Alla medarbetare, studenter och andra nyfikna är välkomna att delta!  </p><p><strong>Hålltider för dagen:</strong></p><ul><li>11.30 Samling i Döbelns park</li><li>12.00 Avgång för parad</li><li>13.00 (cirka) Tal och underhållning i Döbelns park</li></ul><p>Kom som du är! Det kommer att finnas ett antal regnbågsflaggor att låna och universitetet går med banderollen "Umeå universitet för allas lika värde".</p><p>Passa på att vara med och stå upp för allas lika värde, och delta i ett roligt och trevligt arrangemang på samma gång.</p><p><strong>Anmälan</strong>: I förra årets parad hade Umeå universitet ett fullt block, vilket är jätteroligt! Garantera din plats och anmäl dig här:  </p><p><a href="https://forms.cloud.microsoft/Pages/ResponsePage.aspx?id=-aZLWjH1Mk-UZzmPGead5ADwY2pQgA9Giwzd4seGBIhUN0U3Mzk0WTFUMjVIRUhZT0ZRRVpXWkhJQS4u">Formulär: Anmälan Prideparaden med Umeå universitet</a></p><p>Sista dagen för anmälan är fredag den 18 september.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1b5849886cdb47a4bc450c099bc2d922/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b5849886cdb47a4bc450c099bc2d922/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b5849886cdb47a4bc450c099bc2d922/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1b5849886cdb47a4bc450c099bc2d922/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b5849886cdb47a4bc450c099bc2d922/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b5849886cdb47a4bc450c099bc2d922/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pridetåget i Umeå 2024, där Umeå universitet gick med för första gången.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fredrik Larsson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/ga-med-umea-universitet-i-pride-paraden_12193336/https://www.umu.se/nyheter/meningsstrider-och-forhandlingar-i-stauppkomikbranschen_12193293/Meningsstrider och förhandlingar i ståuppkomikbranschenVad är roligt? Vad krävs för att nå framgång? Och vad är ståuppkomikerns roll och uppgift i samhället? Allt detta undersöks i en ny avhandling av Christian Liliequist vid Umeå universitet.Mon, 14 Sep 2026 09:59:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ae87efbe099a47edb8daebed2df8424a/christian_liliequist_foto_vanna_hollender_img_4899.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ae87efbe099a47edb8daebed2df8424a/christian_liliequist_foto_vanna_hollender_img_4899.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ae87efbe099a47edb8daebed2df8424a/christian_liliequist_foto_vanna_hollender_img_4899.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ae87efbe099a47edb8daebed2df8424a/christian_liliequist_foto_vanna_hollender_img_4899.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ae87efbe099a47edb8daebed2df8424a/christian_liliequist_foto_vanna_hollender_img_4899.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ae87efbe099a47edb8daebed2df8424a/christian_liliequist_foto_vanna_hollender_img_4899.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christian Liliequist</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Vanna Hollender</span></div></div><p class="quote-center">Den konstnärliga friheten anses vara väldigt viktig, vilken tillskriver ståuppkomikern rollen som 'narr' och 'sanningssägare' som måste få testa gränser och provocera</p><p>Christian Liliequist säger att intervjupersonerna i hans studie beskriver ståuppkomikbranschen som mansdominerad, både när det gäller antalet utövare och vilka som är mest framgångsrika. <br> <br>– Kvinnliga ståuppkomiker berättar om upplevelser av sexism och utanförskap, vilket hindrar dem från att få tillgång till vissa scener. Det har även riktats kritik mot branschens ojämlika villkor i mediala initiativ som Metoo-uppropet <em>#skrattetihalsen</em> och uppförandet av ett <em>Code of conduct-dokument</em>, säger Christian Liliequist och fortsätter: <br> <br>– Vissa ståuppkomiker, arrangörer och journalister har avfärdat dessa initiativ som onödiga och hämmande och/eller framställt branschen som meritokratisk, vilket innebär att de roligaste komikerna blir mest framgångsrika.</p><h3>Vad kan man skämta om?</h3><p>I avhandlingen belyses hur ståuppkomiker resonerar kring etiska gränsdragningar som rör vem som kan skämta om vad, samt hur man kan skämta om olika ämnen utan att tappa publikens tillit.<br> <br>– Ståuppkomiker anses ofta vara berättigade att skämta om sig själva och utifrån sina egna erfarenheter. För att inte kränka eller såra någon i publiken undviker flera av intervjupersonerna skämt som ”sparkar nedåt” mot marginaliserade grupper som man själv inte tillhör. <br> <br>– Samtidigt anses den konstnärliga friheten vara väldigt viktig, vilken tillskriver ståuppkomikern rollen som ”narr” och ”sanningssägare” som måste få testa gränser och provocera. På detta sätt uppenbarar sig motstridiga uppfattningar om vad som är etiskt korrekt och roligt att skämta om, samt vad som är ståuppkomikerns roll och uppgift i samhället.</p><h3>Humor och allvar</h3><p>Liliequist säger vidare att studien även utforskar hur ståuppkomiker framför samhällskritiska budskap i sina framträdanden genom att skifta mellan humoristiska och allvarliga tonlägen, i syfte att framkalla olika känslor hos publiken. <br> <br>Slutligen diskuteras hinder och möjligheter för ståuppkomikscener att utgöra demokratiska forum där politiska motståndare kan möta varandras åsikter med ömsesidig respekt.</p><p>Avhandlingen bygger på intervjuer med ståuppkomiker, observationer av ståuppkomik och mediematerial som berör ståuppkomik och humor. </p>https://www.umu.se/nyheter/meningsstrider-och-forhandlingar-i-stauppkomikbranschen_12193293/https://www.umu.se/nyheter/nya-visioner-for-europeisk-excellens-inom-molekylarmedicin_12193234/<description>Den här veckan inleds det 14:e årliga mötet för de ledande nordiska instituten inom molekylärmedicin, med MIMS vid Umeå universitet som värd. Konferensen presenterar de senaste forskningsframstegen och skapar möjligheter för tvärvetenskapliga möten mellan forskare.</description><pubDate>Fri, 11 Sep 2026 13:58:11 +0200</pubDate><atom:content type="html"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagare i strategimöte mellan Umeå universitet, MIMS, EMBL och NEP.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sofia Nordin / Chillimedia</span></div></div><p> </p><p>Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) grundades vid Umeå universitet 2007. MIMS är en del av Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine, ett samarbete mellan forskningsinstitut inom livsvetenskap i Danmark, Finland, Norge och Sverige under paraplyorganisationen European Molecular Biology Laboratory (EMBL). Varje år anordnar partnerskapet en konferens där deltagarna möts för att diskutera de senaste framstegen inom molekylärmedicin och utforska möjligheter till nya samarbeten. </p><p>– Sedan starten 2007 har MIMS bidragit till att förändra forskningslandskapet i Umeå genom att attrahera framstående internationella forskare och skapa en miljö där forskare kan samarbeta och utvecklas. Genom MIMS och Nordic EMBL Partnership får forskare tillgång till internationella nätverk, utbildning och perspektiv som sträcker sig bortom den egna institutionen. Den här typen av samarbete är avgörande för att europeisk forskning inom livsvetenskap ska förbli innovativ, öppen och världsledande, säger Umeå universitets rektor Tora Holmberg. </p><p>För Janna Saarela, chef för Norwegian Centre for Molecular Biosciences and Medicine (NCMBM) och talesperson för Nordic EMBL Partnership, visar mötet vad partnerskapet kan åstadkomma när medlemsorganisationerna arbetar tillsammans.</p><p>– Det här är vad Nordic EMBL Partnership handlar om: att samla våra kompetenser, resurser och vår expertis för att skapa en starkare kraft för europeisk livsvetenskap. Genom att samarbeta i stället för att agera som enskilda aktörer kan vi bidra till att Europa fortsätter ligga i forskningsfronten globalt, säger Janna Saarela.</p><h3> </h3><h3>Fokus på Norden inom livsvetenskap</h3><p>En särskild höjdpunkt vid årets möte är besök av EMBL:s nya generaldirektör, professor Anthony Hyman. EMBL grundades 1974 som en motvikt till den då starkt USA-dominerade forskningen inom molekylärbiologi. Hyman tillträdde sitt uppdrag i slutet av mars 2026, och mötet gav en möjlighet för EMBL:s generaldirektör att träffa nordiska universitetsledare, finansiärer och beslutsfattare.</p><p>Detta understryker också den växande betydelsen av Norden i det europeiska forskningslandskapet inom livsvetenskap. Genom att stå värd för konferensen stärker Umeå universitet sin roll som en samlande kraft för strategisk dialog och samverkan mellan EMBL och den nordiska forskningsmiljön inom molekylärmedicin. Den här arenan för samtal skapar möjligheter till framtida vetenskapliga samarbeten, strategiska investeringar och ökad internationell synlighet för nordisk forskning.</p><p>I sin föreläsning, som officiellt invigde Nordic EMBL Partnerships årliga vetenskapliga möte, lyfte Anthony Hyman fram betydelsen av artificiell intelligens som drivkraft för nästa era av vetenskapliga upptäckter. Han beskrev AI som ett metodologiskt skifte, som förändrar hur centrala frågor inom molekylärbiologi kan angripas och som gör det möjligt att formulera och testa allt mer komplexa hypoteser. </p><p> </p><h3>Ramverk för vetenskaplig excellens </h3><p>Vid Umeå universitet använder MIMS forskargruppsledare en bred uppsättning genetiska, biokemiska, beräkningsbaserade och cellbiologiska metoder för att förstå sjukdomsframkallande processer, immunitet och antibiotikaresistens. Forskningen sträcker sig från Nobelprisbelönad forskning om bakteriers försvarsmekanismer (CRISPR/Cas9) till senare genombrott inom förståelsen av de biologiska mekanismer som ligger bakom antibiotikas effekt, nya behandlingsstrategier för klamydiainfektion och hur TBE-virus infekterar hjärnan.</p><p>För MIMS är samarbetet med Nordic EMBL Partnership och EMBL avgörande för att skapa ett ramverk för vetenskaplig excellens. Det gör det möjligt för forskare att delta i banbrytande samarbeten, ta del av internationell expertis och bidra till utvecklingen av molekylärmedicin som möter stora samhällsutmaningar. Samarbetet stärker också den internationella synligheten för både MIMS och Umeå universitet och positionerar norra Sverige som en viktig aktör inom molekylärmedicin och forskning inom livsvetenskap i Europa.</p><p>– Att samla alla här i Umeå ger en möjlighet att ta ett steg tillbaka, fundera över vart den europeiska forskningen inom livsvetenskap är på väg och tänka kring vad vi kan åstadkomma tillsammans. Nordic EMBL Partnership erbjuder en stark plattform för de samtalen, men också för själva forskningen, genom att knyta samman forskare, forskargruppsledare och institutioner och omvandla gemensamma ambitioner till nya idéer och samarbeten, säger Oliver Billker, föreståndare för MIMS. </p></atom:content><link>https://www.umu.se/nyheter/nya-visioner-for-europeisk-excellens-inom-molekylarmedicin_12193234/</link></item><item xml:base="nyheter/elitidrottsstudent-leder-sverige-i-vm-i-kanotpolo_12192820/"><guid isPermaLink="false">https://www.umu.se/nyheter/elitidrottsstudent-leder-sverige-i-vm-i-kanotpolo_12192820/</guid><title>Elitidrottsstudent leder Sverige i VM i kanotpoloMelwin Molander kombinerar studier på Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitet med en satsning på kanotpolo på internationell nivå. Under dagarna 15–20 september väntar VM i Duisburg, Tyskland, där han leder det svenska U21-landslaget som lagkapten. Fri, 11 Sep 2026 09:39:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/melwin_molander_elitidrottsstudent_vid_umu.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/melwin_molander_elitidrottsstudent_vid_umu.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/melwin_molander_elitidrottsstudent_vid_umu.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/melwin_molander_elitidrottsstudent_vid_umu.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/melwin_molander_elitidrottsstudent_vid_umu.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/melwin_molander_elitidrottsstudent_vid_umu.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Melwin Molander kombinerar studier vid Umeå universitet med en elitidrottssatsning i kanotpolo.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Arvid Göterdal </span></div></div><p>Elitidrottsstudent Melwin Molander förbereder sig för VM i kanotpolo samtidigt som han inleder sin tredje termin på Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitet. Som lagkapten och centerspelare har han en nyckelroll i det svenska laget och ser fram emot att mäta sig mot världens bästa spelare.</p><p>– Vår absoluta målsättning som lag är att åka dit och på allvar sätta Sverige på kartan. Vi vill visa upp oss, spela vårt spel och klättra uppåt i världsrankingen. Som lagkapten och center har jag ett stort ansvar i vattnet för att hålla ihop spelet och strukturen i laget, säger Melwin Molander.</p><h3>Dubbla karriärer</h3><p>Umeå universitet är sedan 2015 ett av landets första Riksidrottsuniversitet. Här kan studenter få stöd för att kombinera elitidrott med studier genom ett elitidrottsavtal. Melwin är ett exempel på hur en framgångsrik satsning på dubbla karriärer kan se ut.</p><p>Samtidigt som han satsar mot världseliten bygger han sin framtida yrkeskarriär genom studier vid Umeå universitet. Att kombinera elitidrott med studier ställer krav på planering och struktur, men ger också värdefulla erfarenheter både på och utanför idrottsarenan.</p><p>– Det är klart att det har varit tufft ibland, men man får försöka jonglera alla bollar samtidigt så bra som möjligt. När det är dags för turneringar och träningsläger får man försöka ligga steget före och plugga lite extra i förväg, säger Melwin Molander.</p><p>Melwin har lärt sig hur viktigt det är att planera och prioritera sin tid. Eftersom hans hemmaklubb finns i Luleå och det inte finns något kanotpololag i Umeå ställer satsningen dessutom krav på eget ansvar och disciplin i träningen.</p><p>– Den absolut största utmaningen är balansen. Att hinna träna de timmar som krävs och samtidigt hinna plugga tillräckligt mycket för att hänga med. Sen vill man ju ha ett liv utanför också och hinna umgås med sambo och vänner. Ibland känns det som att tiden inte riktigt räcker till, säger han.</p><p>Samtidigt förklarar Melwin att satsningen på dubbla karriärer har gett honom viktiga erfarenheter.</p><p>– Framför allt har jag lärt mig hur viktigt det är att planera och faktiskt balansera sin tid. Jag har också insett konsekvenserna av att prioritera fel – lägger man för mycket tid på det ena blir det andra lidande direkt. Man blir rätt bra på att vara effektiv när man gör något.</p><p>Melwin beskriver elitidrottsavtalet som en viktig trygghet i sin satsning på dubbla karriärer.</p><p>– Det är en skön känsla att veta att det finns stöd om det skulle behövas. I år funderar jag på att nyttja Idrottshögskolans Prestationsteam eftersom jag dragits med en armbågsskada sedan en tid tillbaka. Det hade också varit intressant att utforska andra delar av stödverksamheten, bland annat individuella tester och kostrådgivning som kan hjälpa mig utvecklas ytterligare som idrottare.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/kanotpolo_dubbla_karriarer.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/kanotpolo_dubbla_karriarer.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/kanotpolo_dubbla_karriarer.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/kanotpolo_dubbla_karriarer.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/kanotpolo_dubbla_karriarer.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e1e7537a9ccd4f76bc120b209fc2b4a0/kanotpolo_dubbla_karriarer.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kanotpoloträning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Eva Lindmark</span></div></div><h3>Blicken mot VM</h3><p>Att få representera Sverige på den internationella arenan är något Melwin ser som både hedrande och inspirerande.</p><p>– Jag känner en enorm stolthet. Det är en speciell ära att få representera sitt land. Det känns extra stort eftersom det är U21-landslaget första framträdande på över tio år. Vi känner verkligen att vi har förtjänat det här efter att ha krigat på och kvalat oss in under de senaste åren, säger han.</p><p>Inför VM ligger fokus framför allt på lagets gemensamma prestation.</p><p>– Vi har två huvudmål med mästerskapet. Det ena är att placera oss tillräckligt högt för att säkra en plats till nästa mästerskap så att Sverige slipper kvala. Det andra målet är att slå oss in bland de tio bästa lagen. Mitt personliga mål som lagkapten är att leda med gott exempel och hjälpa laget att nå de målen, säger Melwin Molander.</p><p>Melwin hoppas också att laget ska få med sig värdefulla erfarenheter från mötena med världens bästa lag.</p><p>– Det är när man möter de absolut bästa av de bästa som man själv växer. Det är en otrolig chans för oss att utvecklas som lag och ta nästa steg tillsammans.</p><p>Melwin förklarar att ett lyckat mästerskap skulle vara en plats bland de tio främsta lagen i världen och att Sverige tar sig vidare från den tuffa kvalgruppen. Han tycker det vore extra roligt att få vinna över Danmark, som länge varit en kär rival.</p><p>– Jag är sjukt taggad på att bara få uppleva allt. Det är vårt första VM och mästerskapet i Duisburg kommer bli enormt för svensk kanotpolo, men framför allt för oss i laget. Jag ser fram emot att få uppleva stämningen och ta vara på varenda minut, säger Melwin Molander.</p>https://www.umu.se/nyheter/elitidrottsstudent-leder-sverige-i-vm-i-kanotpolo_12192820/https://www.umu.se/nyheter/med-passion-kunskap-och-lust-i-over-30-ar_12192943/Med passion, kunskap och lust i över 30 år – Katarina Pierre går i pensionUnder drygt 30 år har Katarina Pierre satt sin prägel på Bildmuseet vid Umeå universitet, först som museiintendent och curator och senare som museichef. Med en osviklig känsla för konstnärlig kvalitet, djup tilltro till konstens betydelse och en särskild omsorg om museets besökare har hon utvecklat Bildmuseet till en av Sveriges främsta konsthallar och satt Umeå på den internationella konstkartan. Efter 16 år som konstnärlig ledare går hon nu i pension. Thu, 10 Sep 2026 21:34:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6108d620297e40de8004d865b668339e/katarinapierrebildmuseet-169.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6108d620297e40de8004d865b668339e/katarinapierrebildmuseet-169.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6108d620297e40de8004d865b668339e/katarinapierrebildmuseet-169.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6108d620297e40de8004d865b668339e/katarinapierrebildmuseet-169.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6108d620297e40de8004d865b668339e/katarinapierrebildmuseet-169.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6108d620297e40de8004d865b668339e/katarinapierrebildmuseet-169.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Bildmuseet har varit mitt liv och jag har älskat mitt arbete. Tillsammans med mina kunniga och engagerade kollegor har vi skapat något som jag är oerhört stolt över, säger Bildmuseets chef Katarina Pierre när hon nu planerar att gå i pension. Foto: Polly Yassin / Bildmuseet</p></div></div><p>Efter att ha arbetat som museiintendent och curator på Bildmuseet sedan 1995 tillträdde Katarina Pierre som museichef 2010 i samband med att Umeå universitet planerade ett nytt konstnärligt campus vid Umeälvens strand.  <br> <br>–Att få skapa det nya Bildmuseet tillsammans med kollegorna, mer eller mindre från scratch. Det är det mest kreativa och tillfredsställande som jag har gjort. Tillsammans med Henning Larsen Architects planerade jag den nya museibyggnaden parallellt med rekryteringen av personal och utstakning av den konstnärliga riktningen.  </p><h3>Internationella samarbeten och lokal förankring</h3><p>Under Katarina Pierres ledning har Bildmuseet presenterat några av vår tids mest betydelsefulla konstnärskap. Många stora internationella konstnärer har för första gången introducerats för en svensk eller nordisk publik i ambitiösa separatutställningar på Bildmuseet, och för flera av dessa premiärer har Pierre dessutom varit curator. Lokal förankring och internationella samarbeten har varit ledord då hon tagit initiativ till samarbeten med konstmuseer som South African National Gallery i Kapstaden, MACBA i Barcelona, Jeu de Paume i Paris, Tate Modern i London och Kiasma i Helsingfors. </p><p>Med hög konstnärlig nivå, internationell inriktning och en stor publik har Bildmuseet under Katarina Pierres ledning haft en avgörande betydelse för Umeå som kultur- och universitetsstad. För sin insats för Umeå universitet tilldelades hon 2019 Baltics samverkanspris. </p><p>– Det som intresserar mig är mötet mellan konst och andra discipliner. Hur vi genom vetenskapen kan förklara världen och hur vi genom konsten och kulturen kan förändra den. Därför har Bildmuseet, som en del av Umeå universitet, varit en unik plats för mig att verka på.  </p><h3>Nordligt nav för internationell samtidskonst</h3><p>Postkoloniala teman, geopolitik och frågor om konstvärldens centrum och periferi har stått i fokus för Katarina Pierres arbete. Inför det Europeiska kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 tog hon initiativ till ett stort antal separatutställningar med nya verk av samiska konstnärer som idag är internationellt etablerade. I samarbetsprojekt och tematiska utställningar har Bildmuseet uppmärksammat konstnärer verksamma i norr. Pierre har startat regionala nätverks- och utvecklingsprojekt för konstnärer och etablerat Bildmuseet som ett nav för internationell samtidskonst i norra Sverige. </p><p>Genom att satsa på värdskap och komplettera konstutställningarna med allt från forskarsamtal till babymåleri, Art Friday och öppen bildverkstad, har Katarina Pierre etablerat en konstinstitution som förenar spets och bredd, och attraherar mer än 75 000 besökare per år. Nu gör hon bokslut och tackar för sig.</p><p>– Bildmuseet har varit mitt liv och jag har älskat mitt arbete. Tillsammans med mina kunniga och engagerade kollegor har vi skapat något som jag är oerhört stolt över. Jag har uppnått det jag ville med Bildmuseet, och nu är det dags för en ny konstnärlig ledare att ta Bildmuseet vidare in i en lika spännande framtid. </p><p> </p><p>Är du intresserad av tjänsten som museichef för Bildmuseet så <a href="~/link/6c10d905d93a44f79fba6d6491b09d0e.aspx">finns platsannonsen här.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/med-passion-kunskap-och-lust-i-over-30-ar_12192943/https://www.umu.se/nyheter/prisad-for-forskning-om-herpesvirus-och-alzheimers-sjukdom_12192991/Prisad för forskning om herpesvirus och Alzheimers sjukdomHugo Lövheim, professor i geriatrik vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet samt överläkare vid Geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, tilldelas Inga Sandeborgs pris 2026 från Svenska Läkaresällskapet. Han belönas för sin omfattande forskning om sambandet mellan herpesinfektioner och Alzheimers sjukdom.Thu, 10 Sep 2026 14:05:14 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hugo Lövheim tilldelas Inga Sandeborgs pris 2026 för sin forskning om betydelsen av herpesvirus för utvecklingen av Alzheimers sjukdom.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Hugo Lövheim har under lång tid studerat vilken betydelse vanliga herpesvirus kan ha för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Arbetet har bidragit till ökad kunskap om hur virusinfektioner, genetiska faktorer och risken för demenssjukdom kan hänga samman.</p><p>I epidemiologiska och kliniska studier har Hugo Lövheim och hans forskargrupp bland annat visat hur genetiska faktorer och virusbärarskap samverkar. Forskningen har också pekat på att behandling med antivirala läkemedel kan minska risken för Alzheimers sjukdom.</p><p>Forskningsområdet har fått ytterligare aktualitet genom studier som tyder på att vaccination mot bältros kan vara kopplad till en minskad risk för demens. Hugo Lövheims forskning bidrar till förståelsen av de biologiska mekanismer som kan ligga bakom sådana samband.</p><p>– Vår forskning om herpesvirus som möjlig orsak till Alzheimers sjukdom har ibland mötts av skepsis. Att tilldelas Inga Sandeborgs pris är uppmuntrande och ger ny energi att fortsätta arbetet. Jag hoppas att fler forskare intresserar sig för kopplingen mellan infektioner och Alzheimers sjukdom, säger Hugo Lövheim.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fbad231b-f069-493a-b293-3ad7056033da" data-contentname="Om priset">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/prisad-for-forskning-om-herpesvirus-och-alzheimers-sjukdom_12192991/https://www.umu.se/nyheter/kunskapsveckan-fyller-pa-med-aktuell-kunskap-for-skolan_12192012/Kunskapsveckan fyller på med aktuell kunskap för skolanDen 27–28 oktober bjuder Umeå universitet in till Kunskapsveckan 2026, en konferens för verksamma i skola och utbildningsverksamhet.Thu, 10 Sep 2026 15:01:23 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e644057eb3ba4b03bb1c3f91131ecea8/nyhetsbild_kunskapsveckan22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e644057eb3ba4b03bb1c3f91131ecea8/nyhetsbild_kunskapsveckan22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e644057eb3ba4b03bb1c3f91131ecea8/nyhetsbild_kunskapsveckan22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e644057eb3ba4b03bb1c3f91131ecea8/nyhetsbild_kunskapsveckan22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e644057eb3ba4b03bb1c3f91131ecea8/nyhetsbild_kunskapsveckan22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e644057eb3ba4b03bb1c3f91131ecea8/nyhetsbild_kunskapsveckan22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Några av de forskare och lärare som medverkar vid Kunskapsveckan </p></div></div><p>Under de två konferensdagarna har deltagarna möjlighet att välja mellan ett stort antal pass och ta del av den breda kunskap som finns vid Umeå universitet. Ett sextiotal forskare och lärare medverkar.</p><p>– Förhoppningen är att deltagarna ska få med sig något som känns relevant och användbart i den egna verksamheten, säger Lars-Erik Lauritz, föreståndare för Lärarhögskolan vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett program med bredd och spets</h2><p>Programmet innehåller föreläsningar och workshops om bland annat inkludering, tillgängliga lärmiljöer, elevers hälsa, AI, digitalisering, hållbar utveckling, prov och bedömning samt ämnesfördjupande innehåll i språk och slöjd.</p><p>I ett av passen medverkar Lars-Erik Lauritz tillsammans med flera andra från Lärarhögskolans ledning. De visar hur skola och universitet kan mötas genom praktiknära forskning, aktuella samverkansprojekt, möjligheter att söka medel för utvecklingsarbete på den egna skolan, professionsprogrammet och arbetet med en ny lärarutbildning.</p><p>– Vi vill visa olika vägar in till samverkan med universitetet och hur de kan bidra till utveckling i skolan, säger Lars-Erik Lauritz.</p><p>En särskild del av årets konferens är FobasNT, Forum för forskningsbaserad naturvetenskaps- och teknikundervisning. Där möts lärare och forskare med ett gemensamt intresse för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik, från förskola till gymnasium.</p><p>– Jag ser fram emot presentationer där nya fynd, metoder och perspektiv kan överraska och utmana. Jag ser också fram emot samtal om undervisning och kunskapsutveckling, säger Sebastian Björnhammar, som är en av presentatörerna vid FobasNT.</p><p>För den som inte har möjlighet att resa till Umeå går det också att följa delar av programmet digitalt.</p><p><a title="anmäl dig" href="http://www.kunskapsveckan.se">Läs mer om konferensen Kunskapsveckan 2026 och anmäl dig.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/kunskapsveckan-fyller-pa-med-aktuell-kunskap-for-skolan_12192012/https://www.umu.se/nyheter/forskare-hittar-akilleshal-hos-antibiotikaresistenta-bakterier_12192775/Forskare hittar akilleshäl hos antibiotikaresistenta bakterierÄven bakterier med hög antibiotikaresistens blir mer känsliga när deras transportsystem för byggstenar till cellväggen störs, enligt en ny studie från Umeå universitet. Upptäckten pekar på en tidigare okänd svaghet som kan bana väg för nya strategier mot antibiotikaresistens.Thu, 10 Sep 2026 08:15:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> SSMF-finansierade potdoktorn Gabriel Torrens har tillsammans med professor Felipe Cava visat att resistenta bakterier är beroende av lipidmolekylen undecaprenylfosfat för att transportera byggstenar till cellväggen. När transporten stördes försvagades bakteriernas resistens kraftigt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Jakten på nya antibiotika är fortfarande avgörande, men vi behöver också smartare sätt att förlänga livslängden på de antibiotika vi redan har.</p><p>– Jakten på nya antibiotika är fortfarande avgörande, men vi behöver också smartare sätt att förlänga livslängden på de antibiotika vi redan har. Vi ville ta reda på om resistenta bakterier kunde pressas in i en evolutionär återvändsgränd där de mekanismer som hjälper dem att överleva i stället gör dem sårbara för befintliga antibiotika, säger Felipe Cava, professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Antibiotikaresistens är ett växande globalt hälsoproblem. När bakterier utvecklar motståndskraft mot läkemedel blir infektioner svårare att behandla, vilket ökar risken för allvarlig sjukdom och död. Nu har forskare vid Umeå universitet identifierat en oväntad svaghet hos vissa resistenta bakterier som skulle kunna utnyttjas för att åter göra dem känsliga för antibiotika.</p><p>Studien, som publiceras i tidskriften Nature Communications, leddes av Felipe Cavas forskargrupp vid Umeå universitet i samarbete med forskare vid Spaniens nationella forskningsråd (CSIC) och Norrlands universitetssjukhus i Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Felipe Cava är professor på Institutionene för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Hans forskning syftar till att dechiffrera ny kunskap om en av de mest anmärkningsvärda bakteriestrukturerna – deras cellvägg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, simon ohman jonsson inhousebyran</span></div></div><p>Bakterier skyddas av en stark cellvägg som hjälper dem att överleva i krävande miljöer. Cellväggen är också målet för β-laktamantibiotika, en grupp antibiotika som bland annat omfattar penicilliner och som hör till de mest använda läkemedlen mot bakterieinfektioner. Vissa bakterier har dock utvecklat förmågan att fortsätta bygga sin cellvägg trots behandling, vilket gör dem resistenta.</p><p>Ett välkänt exempel är meticillinresistenta<em> Staphylococcus aureus</em> (MRSA), som orsakar svårbehandlade infektioner världen över. Med tiden kan dessa bakterier dessutom utveckla ännu starkare resistens genom nya mutationer.</p><p>Forskarna upptäckte att de resistenta bakterierna är beroende av en liten lipidmolekyl, undecaprenylfosfat, som fungerar som ett transportband för de byggstenar som behövs för att bygga cellväggen. När denna transport stördes blev det betydligt svårare för bakterierna att behålla sin resistens.</p><p>I studien följde forskarna hur MRSA utvecklades under antibiotikabehandling. De kunde identifiera genetiska förändringar som gjorde det möjligt för bakterierna att återfå resistens. Men när transporten av byggstenar till cellväggen stördes blockerades denna möjlighet.</p><p>Forskarna såg också att bakterier som utvecklade nya resistensmutationer ofta växte sämre och hade svårare att orsaka infektion.</p><p>– Det som förvånade oss var att vissa mutationer som hjälper bakterier att överleva antibiotikabehandling samtidigt skapar nya svagheter. I stället för att bli starkare på alla sätt verkar bakterierna tvingas kompromissa, säger Gabriel Torrens, studiens försteförfattare och postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Fenomenet observerades inte bara hos MRSA utan även hos bakterien <em>Streptococcus pneumoniae</em>, som är en vanlig orsak till bland annat lunginflammation. Det tyder på att samma sårbarhet kan finnas hos många antibiotikaresistenta grampositiva bakterier, en grupp som bland annat omfattar stafylokocker och pneumokocker.</p><p>Forskarna menar att upptäckten öppnar en ny väg för framtida behandlingar som syftar till att återställa effekten hos befintliga antibiotika. Upptäcktens potential att leda till nya behandlingar har redan lett till att en patentansökan lämnats in.</p><p>Studien har finansierats av Vetenskapsrådet (<em>research environment grant within infection and antibiotics</em>), Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Kempestiftelserna. Gabriel Torrens rekryterades till Umeå universitet genom postdoktorprogrammet ’Excellence by Choice’ och finansieras i dag av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF).</p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-hittar-akilleshal-hos-antibiotikaresistenta-bakterier_12192775/https://www.umu.se/nyheter/forsta-doktoranden-fran-arktiska-forskarskolan-disputerar_12192632/Första doktoranden från Arktiska forskarskolan disputerarFyra år efter starten är det dags för den första disputationen vid Arktiska forskarskolan vid Umeå universitet. Först ut att försvara sin avhandling är Rebecca Tapper. Disputationen är ett viktigt steg för en fakultetsövergripande satsning som samlat doktorander från olika ämnesområden med fokus på Arktis och hållbar utveckling.Thu, 10 Sep 2026 10:39:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rebecca Tapper är doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Hennes avhandling, ArctiHealth – Fördjupad kunskap om riskhantering, hälsoeffekter och upplevelser av kyla i arbetslivet, handlar om att arbeta utomhus i arktiskt klimat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Rebecca Tappers avhandling handlar om att arbeta utomhus i arktiskt klimat. I sin forskning har hon bland annat kartlagt tidigare forskning och annan litteratur om riskhantering vid arbete i kyla. Med hjälp av personburna mätare har hon också undersökt hur förskolepersonal, park- och underhållsarbetare samt distributionselektriker i norra Sverige exponeras för kyla och kartlagt deras rörelsemönster under utomhusarbetet.</p><p>Genom personburna mätare, hälsodata och intervjuer har hon undersökt köldrelaterade symtom, komfort, prestationsförmåga och hur arbetsplatser hanterar riskerna med kyla. Resultaten visar bland annat att ansvaret för att hantera köldrisker i stor utsträckning läggs på den enskilda arbetstagaren snarare än på organisationen. Rebecca pekar därför på behovet av ett förändrat perspektiv, där arbete i kalla miljöer inte tas för givet som en naturlig omständighet utan erkänns som en arbetsmiljörisk som behöver hanteras organisatoriskt och förebyggande.</p><p>I studien tillbringade deltagarna i genomsnitt 29 procent av arbetsdagen, motsvarande 2,2 timmar, i temperaturer under 10 grader. Omkring en tredjedel uppgav att de ofta eller alltid frös på arbetet. Köldrelaterat obehag var också kopplat till bland annat muskuloskeletala besvär, onormal köldkänslighet i händerna samt försämrad koncentration och rörlighet.</p><p>Resultaten visar också på brister i strukturerad vägledning och rutiner för upphandling av arbetskläder. Kvinnor rapporterade i högre grad än män negativ påverkan av kyla och otillräckligt skydd, vilket väcker frågor om jämställdhet inom arbetarskyddet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer">Många som arbetar utomhus utsätts för kyla under flera timmar varje dag, visar studien. </span></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><strong>Bild</strong>: Rebecca Tapper</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En interdisciplinär satsning på Arktis</h2><p>Arktiska forskarskolan initierades av rektor 2022 med uppdraget att samla och koordinera forskning om Arktis vid universitetet samt skapa en plattform där hållbar utveckling i Arktis står i fokus. Forskarskolan är en del av Arktiskt centrum och samlar doktorander från olika institutioner och ämnesområden vid samtliga fakulteter.</p><p>– Det ena är att man skulle försöka samla forskningen. Men också att man skulle försöka hitta en plattform där det här med hållbar utveckling kunde bli ett viktigt ben, säger Linda Lundmark, ansvarig för forskarskolan.</p><p>Fjorton doktorander är aktiva i forskarskolan. Att de också kommer från olika ämnesområden, är något Linda Lundmark lyfter som en av satsningens styrkor.</p><p>– Vi har en bred rekrytering från olika ämnen. Det tycker jag har fungerat superbra. Och jag tycker att det visar att forskning om, i och kring Arktis är någonting som pågår över hela universitetet, säger hon.</p><p>Linda Lundmark lyfter också vikten av att forskarskolan är interdisciplinär. Frågor om hållbar utveckling i Arktis rymmer sociala, ekologiska, ekonomiska och kulturella dimensioner och forskarskolan omfattar forskning inom vitt skilda områden.</p><p>– Där har ju alla discipliner någonting att komma med. Och därför är det ju också viktigt att det här är en interdisciplinär satsning, säger hon.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Linda Lundmark är universitetslektor vid Institutionen för geografi och forskarutbildningsansvarig för den Arktiska forskarskolan med inriktning mot hållbar utveckling.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Linda Lundmark</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Förbereder doktorander för nya sätt att forska</h2><p>Linda Lundmark ser också forskarskolan som ett sätt att förbereda doktoranderna för ett forskningslandskap där arbete över ämnesgränser och tillsammans med aktörer utanför universitetet blir allt viktigare.</p><p>Hon beskriver hur det har blivit vanligare med forskningsutlysningar som kräver att forskare arbetar tillsammans för att ta sig an samhällsövergripande frågor. För den som fortsätter inom akademin kan erfarenheten av att samarbeta med andra discipliner och samhällsaktörer vara viktig när forskningsmedel söks. Kunskaperna kan också komma till nytta utanför akademin, där doktoranderna enligt Linda Lundmark kan fungera som länkar mellan forskningen och den verksamhet där de arbetar.</p><p>I forskarskolans kurser får doktoranderna öva på samverkan med det omgivande samhället. De får bland annat identifiera vilka samhällsaktörer som är relevanta för den egna forskningen, fundera över hur de kan komma i kontakt med dem och på vilka sätt de kan arbeta tillsammans.</p><p class="quote-center">Vi har en bred rekrytering från olika ämnen. Det tycker jag har fungerat superbra. Och jag tycker att det visar att forskning om, i och kring Arktis är någonting som pågår över hela universitetet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Möten över ämnesgränserna</h2><p>För Rebecca har mötet med doktorander från andra vetenskapliga discipliner varit en viktig del av tiden i forskarskolan. Hon beskriver hur olika discipliner har sina egna språk, metoder och sätt att skriva och hur kontakten med andra forskningsområden har gett möjlighet att se den egna disciplinen ur andra perspektiv.</p><p>– Att få en inblick i detta tycker jag är otroligt lärorikt för att förstå att vetenskapen du lär dig i din disciplin inte är den enda sanna. Jag tror det skapar distans och reflektion till det egna, att kunna värdera och navigera i akademins värld, säger Rebecca.</p><p>Mötet mellan olika discipliner har också gett nya sätt att närma sig forskningsfrågor och skapat kontakter och nätverk. Doktoranderna har bland annat rest tillsammans, deltagit i konferenser och stöttat varandra under doktorandtiden.</p><p>Forskarskolan innehåller också gemensamma kurser, seminarier och internationella inslag. En seminarieserie genomförs tillsammans med universiteten i Rovaniemi och Tromsø inom The Arctic Six. Genom fältresor har doktoranderna också fått möjlighet att möta forskare och doktorander vid andra universitet.</p><p>Rebecca lyfter även fram sådant som doktoranderna själva har byggt upp under tiden. Tillsammans har de bland annat återstartat APECS Sweden och arrangerat en egen tvärvetenskaplig konferens för unga forskare.</p><p>– Detta hade inte varit möjligt om vi inte hade fått denna tvärvetenskapliga plattform att bygga på, säger Rebecca</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Först ut att disputera</h2><p>Nu blir Rebecca den första av forskarskolans doktorander som når fram till disputation. Själv konstaterar hon att de fyra åren har gått fort och lyfter framför allt gemenskapen med de andra doktoranderna, trots att de arbetar inom olika forskningsdiscipliner och med olika projekt.</p><p>– Det har varit roligt att kunna följas åt, trots att vi alla har så olika projekt och forskningsdiscipliner. Jag uppskattar verkligen de vänner jag fått, de resor och konferenser vi varit på, och att vi kunnat stötta varandra under doktorandtiden, säger hon.</p><p>Att vara först innebär också att hon blir den som lämnar gruppen först.</p><p>– Att jag är först ut innebär att jag nu lämnar dem, och inte de mig. Vem vet vad som händer efter att man har disputerat? säger Rebecca.</p><p>För Linda Lundmark är den första disputationen en viktig milstolpe för forskarskolan.</p><p>– Ja, men det betyder allt, säger hon.</p><p>Hon beskriver en stark stolthet, samtidigt som hon betonar att det är Rebecca som har gjort arbetet.</p><p>– Jag har ändå en väldigt liten del i det hela. Hon har ju gjort allt arbete, men jag känner ändå en stolthet. Hon har gjort ett så fantastiskt fint jobb. Och hon har varit viktig för forskarskolan genom att vara närvarande i det vi har gjort, säger Linda Lundmark.</p>https://www.umu.se/nyheter/forsta-doktoranden-fran-arktiska-forskarskolan-disputerar_12192632/https://www.umu.se/nyheter/sma-proteiner-i-fokus-vid-nobelsymposium-i-umea_12192611/Små proteiner i fokus vid Nobelsymposium i UmeåVilken roll spelar några av de allra minsta proteinerna i levande organismer? Mikroproteiner betraktades länge som biologiskt ”brus”, men får nu allt större uppmärksamhet när forskare upptäcker deras betydelse för allt från utveckling och evolution till hälsa och sjukdom. Den 14–16 september samlas ledande forskare inom området vid Umeå universitet för ett Nobelsymposium om detta snabbt växande forskningsfält.Wed, 09 Sep 2026 08:51:49 +0200<p>Mikroproteiner är mycket små proteiner som länge har undgått forskarnas uppmärksamhet. Vissa bildas från delar av vårt genetiska material som tidigare inte ansågs kunna koda för proteiner, medan andra kan uppstå på oväntade sätt från samma genetiska instruktioner som ger upphov till större proteiner.</p><p>Nya metoder för att analysera genetisk information och proteiner gör det nu möjligt för forskare att upptäcka mikroproteiner hos många olika typer av organismer. Forskning tyder på att dessa små proteiner kan påverka hur celler fungerar, hur organismer utvecklas och hur de reagerar på sin omgivning.</p><p class="quote-center">Det blir allt tydligare att frågorna vi ställer är förvånansvärt lika oavsett om vi studerar växter, djur eller mikroorganismer.</p><p>Nobelsymposiet <em>Decoding Microproteins – From Basic Biology to Biotechnological Innovations</em> samlar forskare från hela världen för att diskutera hur mikroproteiner kan identifieras och studeras, hur de har utvecklats och vilken roll de spelar i olika organismer.</p><p>Tredagarsprogrammet omfattar forskning om bakterier, svampar, växter och människor, med ämnen som sträcker sig från grundläggande mekanismer och evolution till samspelet mellan mikroorganismer och deras värdar, stressreaktioner och cancer. Nya metoder för att upptäcka proteiner som döljer sig i det som forskare ibland kallar den ”mörka proteomen” kommer också att diskuteras.</p><p>– Mikroproteiner har stått i centrum för min forskning under de senaste två decennierna, och det blir allt tydligare att frågorna vi ställer är förvånansvärt lika oavsett om vi studerar växter, djur eller mikroorganismer. Genom att föra samman dessa perspektiv kan vi lära oss hur mikroproteiner fungerar och vilka unika möjligheter olika organismer ger oss att förstå dem, säger Stephan Wenkel, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik och gruppledare vid Umeå Plant Science Centre.</p><p class="quote-center">Det är ett stort privilegium att få samla forskare från hela världen och från olika forskningsområden för att utforska en av biologins nyaste forskningsfronter, här i Umeå.</p><p>Symposiet organiseras av Stephan Wenkel tillsammans med Iker Valle Aramburu, MIMS-gruppledare vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Båda kommer att presentera sin forskning under mötet: Stephan Wenkel om mikroproteiner i växter och Iker Valle Aramburu om den ”mörka proteomen” hos svampar och samspel mellan värd och patogen.</p><p>– Det är ett stort privilegium att få samla forskare från hela världen och från olika forskningsområden för att utforska en av biologins nyaste forskningsfronter, här i Umeå, säger Iker Valle Aramburu.</p><p>Symposiet äger rum på Umeå universitets campus den 14–16 september. Det är det andra Nobelsymposiet som universitetet står värd för i år, efter ett symposium inom fysik om metamaterial i juni.</p><p>Deltagande i symposiet sker endast efter inbjudan. Journalister som är intresserade av att bevaka symposiet är välkomna att kontakta Iker Valle Aramburu och Stephan Wenkel för mer information eller för att boka intervjuer.</p><p><a href="https://www.upsc.se/about-upsc/events/6654-decoding-microproteins-from-basic-biology-to-biotechnological-innovations.html">Mer information om symposiet och programmet finns på Umeå Plant Science Centres webbplats.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/sma-proteiner-i-fokus-vid-nobelsymposium-i-umea_12192611/https://www.umu.se/nyheter/robotar-som-sallskap-ger-nya-perspektiv-pa-intimitet_12192251/Robotar som sällskap ger nya perspektiv på intimitetDebatten om sällskapsrobotar handlar ofta om bedrägeri, antropomorfism och manipulation. Men när robotar kommer allt närmare våra känslor väcks också frågor om hur nya former av intimitet kan utformas på ett ansvarsfullt sätt. Det var ett tema som Hirofumi Katsuno, professor vid Doshisha University i Kyoto, lyfte under ett Humlab Talk nyligen.Mon, 14 Sep 2026 09:03:06 +0200<p><strong>Hirofumi Katsuno,</strong> professor i antropologi och medievetenskap, forskar om människors förhållande till så kallade "weak robots" (veka eller svaga robotar). Ett begrepp som används för att beskriva robotar med begränsade tekniska förmågor.</p><p>Men det är just dessa begränsningar som gör de här robotarna intressanta.</p><p>– Genom sin enkelhet uppmuntrar de människor att interagera, hjälpa till och bygga relationer med dem, säger Hirofumi Katsuno.</p><p>Ett barn kan till exempel uppskatta att få rätta en robot som gör misstag eller säger fel saker. En robot med begränsade förmågor kan till och med motivera människor att plocka upp skräp på gatan, eller initera konversationer. Denna svaghet är precis det som kan skapa känsla av närhet och intimitet.</p><h3>Robotar visavi husdjur</h3><p>Det centrala blir inte vad roboten kan göra för människan, utan hur människan väljer att förhålla sig till roboten. Vad händer när vi börjar bygga relationer till teknik och interagera med dem, och vad säger det om oss själva?</p><p>Hirofumi Katsuno beskrev med ett talande exempel om hur en man som sa sig se på katter och hundar på ett nytt sätt, efter att ha levt en längre tid med en svag robot.</p><p>I och med att sällskapsrobotar blir allt vanligare, har även samhällets inställning till intimitet ändrats.</p><p>– Dessa robotar blir likt husdjur en del av familjers vardag. Men trots denna likhet är roboten något annat, intimiteten är inte nödvändigtvis djup. Det handlar snarare om att dela en gemensam tillvaro.</p><p>Som en annan deltagare i Hirofumi Katsunos studie förklarade: "Det är lite som en rumskamrat, en ny typ av vän, som även kan liknas vid relationen till en krukväxt."</p><h3>En relation som tar slut</h3><p>Trots robotarnas begränsningar och plantliknande egenskaper kan alltså människor utveckla genuina känslor av närhet och intimitet till dem. Det väcker frågor om vad som händer när relationen tar slut, särskilt eftersom många sällskapsrobotar erbjuds som abonnemangstjänster där användaren betalar en månatlig avgift som när som helst kan avslutas. Samtidigt är förlust inget unikt för relationer till robotar.</p><p>Även människor, husdjur och föremål som vi knyter an till försvinner förr eller senare.</p><p>– I Japan har detta bland annat tagit sig uttryck i så kallade robotbegravningar, minnesceremonier för robotar som inte längre fungerar. De kan uppfattas som bärare av en ägares minnen, personlighet och livshistoria. Samtidigt är detta en specifik japansk kontext, där sällskapsrobotar har fått större genomslag, även om marknaden fortfarande är relativt liten.</p><p>Under den efterföljande diskussionen drog deltagarna paralleller till robotar som vi har och använder i en nordisk kontext. Även dessa robotar är beroende av människors hjälp för att ta sig fram och lösa sina uppgifter. Trots det upplevs de sällan som besvärliga. Tvärtom verkar deras begränsningar väcka en vilja att hjälpa till och ta hand om dem.</p><p>Samtalet mynnade ut i ett par större frågor: Hur kan vi utforma framtidens intima relationer mellan människor och teknik på ett ansvarsfullt sätt? Och vad händer med den data som robotarna samlar på sig för att fungera och interagera?</p>https://www.umu.se/nyheter/robotar-som-sallskap-ger-nya-perspektiv-pa-intimitet_12192251/https://www.umu.se/nyheter/arktiskt-centrum-kartlagger-arktisk-forskning-globalt_12192307/Arktiskt centrum kartlägger arktisk forskning globaltInför Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet ska Arktiskt centrum vid Umeå universitet leverera ett uppdaterat kunskapsunderlag om den globala arktiska forskningen till Utrikesdepartementet.Wed, 09 Sep 2026 18:17:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildText"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/28ee46a2c1254b43999826d44626225e/ive_van_krunkelsven2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/28ee46a2c1254b43999826d44626225e/ive_van_krunkelsven2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/28ee46a2c1254b43999826d44626225e/ive_van_krunkelsven2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/28ee46a2c1254b43999826d44626225e/ive_van_krunkelsven2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/28ee46a2c1254b43999826d44626225e/ive_van_krunkelsven2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/28ee46a2c1254b43999826d44626225e/ive_van_krunkelsven2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ive van Krunkelsven</span></div></div></div></div><p>Den nya rapporten Arctic Research Trends kommer att omfatta åren 2022–2026 och ska visa hur forskningsaktivitet, ämnen och internationella samarbeten i Arktis har utvecklats. Arbetet ska också stärka Umeå universitets kapacitet för långsiktig analys av arktisk forskning.</p><h3>Ett uppdaterat underlag för Sveriges arbete i Arktis </h3><p>Utrikesdepartementet finansierar Arktiskt centrums att ta fram en uppdaterad Arctic Research Trends-rapport för perioden 2022-2026. När Sverige tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet 2027 kan resultaten användas som ett aktuellt kunskapsunderlag. Rapporten medfinansieras av Naturvårdsverket. </p><p>Med hjälp av publikationsdata ska projektet kartlägga vilka länder och institutioner som bedriver arktisk forskning, vilka ämnen de studerar och hur forskningsaktiviteten och de internationella samarbetena har utvecklats. Rapporten ska identifiera etablerade och framväxande forskningsfält, förändringar i forskningsaktiviteten och centrala aktörer i samarbetsnätverk samt jämföra Arktiska rådets medlemsstater, observatörsstater och andra länder.</p><p>Resultaten ska ge Utrikesdepartementet och andra aktörer inom Arktiska rådet ett aktuellt underlag för att identifiera relevant kompetens och samarbetsmönster. De kan användas i förberedelserna av möten, dialog och samarbete under Sveriges ordförandeskap. </p><h3>Kompetens utvecklad vid Arktiskt centrum </h3><p>Arbetet bygger vidare på Arctic Research Trends: Bibliometrics 2016-2022, som publicerades 2023. Arbetet leds av Arktiskt centrum, som ska uppdatera och kvalitetssäkra sin strukturerade databas över arktiska publikationer, forskare, institutioner och länder samt dokumentera metodiken. Nordic Institute for Studies in Innovation, Research and Education, NIFU, ska tillhandahålla analys och datavisualiseringstjänster. </p><p>Genom uppdraget används Arktiskt centrums kompetens inom bibliometrisk analys och forskningsdata i ett nationellt sammanhang. Det stärker också centrets data och metoder och ger Umeå universitet ett bättre underlag för framtida analyser av forskningsmässiga styrkeområden, ämnesutveckling och internationella partnerskap. </p><h3>Ett vidareutvecklat kunskapsunderlag </h3><p>Projektet ska också undersöka hur bidrag från urfolkssamhällen, urfolksforskning och andra kunskapsaktörer kan identifieras och erkännas på ett bättre sätt i bibliometriska analyser. Detta ska göra kunskapsunderlaget mer transparent och stödja den fortsatta utvecklingen av Arktiskt centrums databas och metoder. </p><h3>Leverans i mars 2027 </h3><p>Ett första utkast ska presenteras för Sveriges Senior Arctic Official, Utrikesdepartementet och Naturvårdsverket i november 2026. Slutrapporten ska presenteras senast den 31 mars 2027. </p><p>Sammantaget ska resultaten placera svensk forskningskapacitet och svenska samarbeten i ett bredare arktiskt sammanhang. Uppdaterade data och dokumenterad metodik ska också ge Arktiskt centrum ett underlag för framtida analyser och samarbeten vid Umeå universitet. </p>https://www.umu.se/nyheter/arktiskt-centrum-kartlagger-arktisk-forskning-globalt_12192307/https://www.umu.se/nyheter/enskilda-revisorers-erfarenhet-avgor-hur-goodwill-skrivs-ned_12192472/Enskilda revisorers erfarenhet avgör hur goodwill skrivs nedRevisionens kvalitet avgörs inte bara av vilken byrå som anlitas, utan också av vilken revisor som leder uppdraget. Ny forskning från Handelshögskolan vid Umeå universitet och Hanken School of Economics visar att erfarenhet av det aktuella företaget kan spela stor roll, särskilt i komplexa frågor som goodwill.Tue, 08 Sep 2026 13:08:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b2aa54ed36bb4c7a8ed69c35be8f82f7/peter_frii_dammen2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b2aa54ed36bb4c7a8ed69c35be8f82f7/peter_frii_dammen2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b2aa54ed36bb4c7a8ed69c35be8f82f7/peter_frii_dammen2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b2aa54ed36bb4c7a8ed69c35be8f82f7/peter_frii_dammen2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b2aa54ed36bb4c7a8ed69c35be8f82f7/peter_frii_dammen2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b2aa54ed36bb4c7a8ed69c35be8f82f7/peter_frii_dammen2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Frii.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Vid företagsförvärv uppstår ofta goodwill, ett värde som bygger på förväntningar om framtida intäkter. Om förväntningarna senare inte infrias behöver goodwill skrivas ned, men tidigare forskning visar att sådana nedskrivningar ofta dröjer.</p><p>En ny studie av Peter Frii vid Handelshögskolan vid Umeå universitet och Dennis Sundvik vid Hanken School of Economics undersöker svenska börsbolag under perioden 2005–2019 och följer individuella revisorer över tid. En central fråga är om revisorer som var involverade i ett företagsförvärv, och därmed i värderingen av goodwill, påverkar hur goodwill senare skrivs ned.</p><h3>Tidigare erfarenhet gör skillnad</h3><p>Resultaten visar att när revisorn har erfarenhet av det aktuella företaget ökar både sannolikheten för att goodwill skrivs ned och storleken på nedskrivningen. Det tyder på att dessa revisorer i högre grad identifierar när värdet faktiskt har minskat och agerar därefter.</p><p>Forskarna undersökte också om erfarenheter från ett företag kan överföras till andra uppdrag. Resultaten visar att sådana effekter är mer begränsade. Erfarenheter från ett specifikt företag verkar inte i någon större utsträckning kunna överföras till andra uppdrag, medan kunskap på byrånivå spelar viss roll, framför allt i särskilda situationer. Kunskapsöverföring verkar fungera bättre i homogena branscher och i stora revisionsbyråer, där strukturer för erfarenhetsutbyte är mer utvecklade.</p><h3>Den ansvariga revisorn spelar en viktig roll</h3><p>Studien bidrar till förståelsen av hur revision fungerar i praktiken. Resultaten visar att revisionens kvalitet inte bara påverkas av revisionsbyrån som helhet, utan också av den ansvariga revisorns erfarenheter och bedömningar. Den enskilda revisorn verkar ha en viktig roll, även när hänsyn tas till företagets styrning och revisionsutskottets kompetens.</p><p>– Våra resultat tyder på att expertis i komplexa redovisningsfrågor ofta byggs upp genom direkt erfarenhet i specifika situationer, snarare än genom generell kunskapsöverföring, säger Peter Frii.</p><p>För företag och styrelser kan det innebära att valet av ansvarig revisor är minst lika viktigt som valet av revisionsbyrå. Resultaten kan också vara relevanta för investerare och tillsynsmyndigheter som bedömer kvalitet och kompetens inom revision.</p><p>Forskarna betonar samtidigt att resultaten visar statistiska samband, men inte nödvändigtvis att den ena faktorn direkt orsakar den andra.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c2285206-a270-40fa-9524-c4a545133f86" data-contentname="Fakta om studien - Faktaruta">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/enskilda-revisorers-erfarenhet-avgor-hur-goodwill-skrivs-ned_12192472/https://www.umu.se/nyheter/ny-rapport-sa-kan-forskningen-mota-ett-arktis-i-forandring_12192423/Ny rapport: Så kan forskningen möta ett Arktis i förändringHur kan forskning bidra till ett hållbart Arktis i en tid av klimatförändringar och ökade geopolitiska spänningar? En internationell forskarpanel presenterar nu tre forskningsperspektiv som ska stärka kopplingen mellan vetenskap, urfolkskunskap och lokala behov.Tue, 08 Sep 2026 10:52:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0fd4c124fefd46dba1660bb1a8193898/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0fd4c124fefd46dba1660bb1a8193898/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0fd4c124fefd46dba1660bb1a8193898/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0fd4c124fefd46dba1660bb1a8193898/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0fd4c124fefd46dba1660bb1a8193898/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0fd4c124fefd46dba1660bb1a8193898/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Lindgren Leavenworth, professor vid Institutionen för språkstudier.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>SJN</span></div></div><p>– Att vara med och bidra till diskussionerna som representant för Umeå universitet och vår långa tradition av arktisk forskning, och som forskare inom fältet spekulativ fiktion var både viktigt och givande, säger Maria Lindgren Leavenworth, professor i engelsk litteratur vid Institutionen för språkstudier, och en av 14 forskare i panelen. – Målet var att utarbeta ett forskningsprogram som kan kombinera akademisk forskning med arktiska samhällens levda erfarenheter.</p><p> </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tre forskningsperspektiv presenteras</h2><p>Arktis står inför snabba förändringar till följd av klimat, geopolitik och ökade ekonomiska intressen. Miljardbelopp investeras i området och sedan 1990-talet har antalet vetenskapliga publikationer om regionen fördubblats – omkring 11 000 studier inriktade på Arktis publiceras nu varje år. Samtidigt är Arktis och Subarktis platser där människor bor och bedriver självstyre, så viktig kunskap produceras också inifrån. I rapporten The CIFAR Panel on the Future of the Arctic argumenterar en internationell forskarpanel för att framtidens forskning i högre grad behöver utgå från urfolks och lokalsamhällens perspektiv.</p><p>Rapporten, som initierats av <em>Canadian Institute for Advanced Research</em> (CIFAR), lyfter fram tre forskningsperspektiv som kan bidra till nya sätt att förstå och studera Arktis.</p><h3>Rörlighet som en del av platsen</h3><p>Det första perspektivet, <em>Mobility as place</em>, utgår ifrån rörlighet som en del av platsen. I stället för att se migration och förflyttningar som enbart ett tecken på sårbarhet lyfter forskarna fram att rörlighet länge varit en naturlig och viktig del av livet i regionen: föränderliga trädgränser, is- och permafrostförskjutningar samt migration av människor och djur är processer som bidrar till att skapa platsen.</p><h3>Relationer som infrastruktur</h3><p>Det andra perspektivet introducerar begreppet ”kinfrastructure”, en sammanslagning av de engelska orden <em>kinship</em> (släktskap) och <em>infrastructure</em> (infrastruktur). Genom att betrakta släktskap och relationer som infrastrukturer som är lika viktiga som vägar och energisystem kan vi bättre förstå hur människor, djur och miljö förhåller sig till varandra.</p><h3>En digital tvilling av Arktis</h3><p>I det tredje perspektivet föreslår forskarna att utveckla en digital tvilling av Arktis som integrerar miljödata och global socioekonomisk data. Syftet är att skapa bättre prognoser för hur klimat, ekosystem och samhällen påverkas av både gradvisa och plötsliga förändringar. Samtidigt betonar forskarna att frågor om vem som äger och styr tillgången till sådan kunskap måste hanteras noggrant.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Om forskarpanelen</h2><p>Panelen bestod av forskare från Kanada, Island, Finland, Frankrike, Norge, Sverige, Schweiz och Storbritannien samt representanter för urfolksnationer i de arktiska och subarktiska områdena i Kanada och Ryssland.</p><p>Deltagarna representerade ett brett spektrum av ämnesområden, däribland oceanografi, geologi, antropologi, juridik, konsthistoria och litteratur.</p><p>– Under digitala möten och två intensiva dagar tidigt i våras arbetade vi med scenarier för ett framtida Arktis, berättar Maria. – Vår rapport identifierar spänningar, koncept och inriktningar som kan hjälpa forskare att ställa bättre frågor om förändring, beredskap, omsorg, mobilitet, styrning och välstånd i Arktis.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Läs rapporten</h2><p><a href="https://cifar.ca/cifarnews/2026/06/02/cifar-report-charts-bold-research-directions-for-the-future-of-the-arctic/#topskipToContent">CIFAR Panel on the Future of the Arctic</a></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-rapport-sa-kan-forskningen-mota-ett-arktis-i-forandring_12192423/https://www.umu.se/nyheter/normer-och-ideal-formar-_12192401/Normer och ideal formar erfarenheter av tillgång till vård inom ‘kvinnosjukvården’I en ny avhandling av Elin Wallner vid Umeå universitet uppmärksammas hur både vårdmöten inom och patienters förväntningar på ‘kvinnosjukvård’ är kulturellt formade.Tue, 08 Sep 2026 10:12:59 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3966eb7750304d0cb0cad07844a7ba70/elin_wallner_img_6481-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3966eb7750304d0cb0cad07844a7ba70/elin_wallner_img_6481-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3966eb7750304d0cb0cad07844a7ba70/elin_wallner_img_6481-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3966eb7750304d0cb0cad07844a7ba70/elin_wallner_img_6481-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3966eb7750304d0cb0cad07844a7ba70/elin_wallner_img_6481-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3966eb7750304d0cb0cad07844a7ba70/elin_wallner_img_6481-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elin Wallner</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Kritik bär på en känslomässig laddning som kan påverka hur det som sägs uppfattas. Samtidigt pekar kritik ut det som skaver och kan därigenom konstruktivt bidra till förbättring</p><p>Avhandlingen inkluderar många olika patientgrupper inom så kallad ‘kvinnosjukvård’ för att samlat utforska deras kritik av tillgång till vård samtidigt som bilden av en typisk ‘kvinnovårdspatient’ problematiseras.</p><p>Därmed både breddas och fördjupas förståelser av patientnöjdhet, vårdjämställdhet, personcentrerad vård och innebörder av tillgång till vård i detta sammanhang.</p><p>– Den visar vikten av att medvetandegöra normer, av ömsesidig tillit och respekt mellan patienter och vårdgivare, av att tillgodose patienters behov av tillgång till kunskap samt mer tid och resurser för ‘kvinnosjukvård’ inom både forskning och vårdpraktik, säger Elin Wallner.</p><p>– Hälso- och sjukvården styrs av lagar som säger att vård ska ges på lika villkor. Ofta förespråkas personcentrad vård som tillgodoser individuella behov. Samtidigt visar rapporter att ‘kvinnosjukvård’ är eftersatt och det finns omfattande debatt och kritik i nyhetsmedier och sociala medier.</p><h3>Hindrande normer</h3><p>När patienterna som intervjuats sökte vård upplevdes tillgången till vad de ansåg vara god och tillräcklig vård hindras av olika slags normer.</p><p>– Till att börja med är ‘kvinnosjukvård’ i sig ett konstruerat begrepp. Typiskt menas vård rörande reproduktiv, sexuell och hormonell hälsa där majoriteten av patienterna är kvinnor – och det är också ofta så som det kategoriseras inom sjukvårdsystemet.</p><p>– Men kvinnors hälsa handlar ju om mycket mer än så, precis som den här typen av vård kan vara relevant för de som inte identifierar sig som kvinnor, eller irrelevant för vissa som gör det. Kategoriseringen kan fungera normativt och föra med sig snäva ramar för vem som anses passa in, också utifrån exempelvis rasifiering, funktionalitet och sexualitet.</p><p>– Normerna handlade om smärta, patienter och vårdpraktiker och var formade i relation till föreställningar om femininitet och kvinnors kroppar.</p><p>– Några exempel är hur smärta kopplad till menscykeln, graviditet och efter förlossning upplevdes bli avfärdad som ‘normal’ i ett kvinnoliv, patienter med psykisk ohälsa upplevde sig stereotypiserade som hysteriska, och vaginala undersökningar som upplevdes smärtsamma utfördes utan smärtlindring.</p><h3>Ideal om kunskap och omsorg</h3><p>Patienterna kritiserade särskilt att de inte fick tillgång till information och diagnoser liksom att de inte blev tagna på allvar när de själva förmedlade kunskap om sina kroppar. Detta gjorde att de inte kände sig delaktiga i vården och att de tappade tilliten till vårdgivarna.</p><p>– Den här kritiken kan i sig ses som en produkt av samtida förväntningar på vård, som bygger på ideal kring tillgång till kunskap och självkännedom liksom kring vikten av att erkännas som kunnig och trovärdig.</p><p>– Att förstå patienternas behov som kulturellt formade minskar inte deras betydelse: det understryker varför de måste tas på allvar. Att inte göra det kan få allvarliga konsekvenser för både individers hälsa och familjeplanering.</p><p>– I slutändan handlade det om att utöver medicinska åtgärder också visas omsorg som komplexa individer.</p><h3>Patientkritik</h3><p>Studien baserar sig på intervjuer med patienter som kritiserade sin vård.</p><p>– Kritik bär på en känslomässig laddning som kan påverka hur det som sägs uppfattas. Samtidigt pekar kritik ut det som skaver och kan därigenom konstruktivt bidra till förbättring.</p>https://www.umu.se/nyheter/normer-och-ideal-formar-_12192401/https://www.umu.se/nyheter/aggressiva-metastaser-i-levern-stressar-granncellerna_12185124/Aggressiva metastaser i levern stressar granncellernaForskare vid Umeå universitet har med hjälp av en spatial metod kunnat analysera RNA i cancerceller. Med hjälp av den har de kunnat identifiera skillnader mellan metastaser i levern som har god respektive sämre prognos. På sikt kan det innebära mer träffsäkra behandlingar och förbättrad överlevnad i tjock- och ändtarmscancer.Tue, 08 Sep 2026 08:15:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Hanna Nyström är docent och överläkare i kirurgi vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi har fått en bättre förståelse för de biologiska mekanismer som skiljer levermetastaser med god prognos från dem som är mer aggressiva. Det kan ge viktiga ledtrådar för framtida behandlingar, säger Hanna Nyström, docent och överläkare i kirurgi vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Varje år insjuknar omkring 8 000 personer i Sverige i tjock- eller ändtarmscancer. Hos en del av dem sprids cancer till levern där det bildas fler tumörer, så kallade metastaser. Vid sådana tillfällen är kirurgi ofta det enda alternativet. Men alla levermetastaser beter sig inte likadant, och i studien har forskarna använt avancerad RNA-analys för att undersöka skillnader mellan metastaser med god respektive sämre prognos.</p><p>– När det gäller de mer aggressiva metastaserna kunde vi till exempel se att cellerna runtomkring reagerade med ett stresspåslag. De mindre aggressiva metastaserna hade istället starkare immunaktivitet och växte på ett sätt som liknar vissa godartade leversjukdomar, säger Hanna Nyström.</p><p>Med den här metoden hoppas Hanna Nyström att man ska kunna bidra till förbättrad behandling och överlevnad hos patienter med tjock- eller ändtarmscancer.</p><p>– De här molekylära skillnaderna öppnar möjligheten för nya behandlingsmål. Man skulle till exempel kunna tänka sig att man utvecklar behandlingar som ”förvandlar” en mer aggressiv metastas till en ”snällare” variant, säger Hanna Nyström.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5e4c7a2b-737f-4537-9f9d-10298f91ed9d" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/aggressiva-metastaser-i-levern-stressar-granncellerna_12185124/https://www.umu.se/nyheter/forskare-far-doktorander-finansierade-via-msca-doctoral-network_12192203/Forskare får doktorander finansierade via MSCA Doctoral NetworkTre forskare vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Nicolò Maccaferri, Aleksandra Foltynowicz och Katarina Wulff, får doktorandprojekt finansierade genom EU-programmet Marie Skłodowska-Curie Actions Doctoral Network. I samtliga fall ingår doktorandprojekten i större program, där forskare i en rad europeiska länder samarbetar i konsortier.Wed, 09 Sep 2026 13:29:38 +0200<p>Ljus är en central del av det moderna livet. Det bär data genom internet, möjliggör höghastighetskommunikation, driver avancerade sensorer och spelar en allt större roll inom beräkning och artificiell intelligens. Samtidigt börjar dagens fotoniska teknologier nå sina gränser: de är ofta statiska, långsamma att anpassa och energikrävande.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/maccaferri_nicolo_3766_220621_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/maccaferri_nicolo_3766_220621_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/maccaferri_nicolo_3766_220621_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/maccaferri_nicolo_3766_220621_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/maccaferri_nicolo_3766_220621_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/maccaferri_nicolo_3766_220621_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>För att övervinna dessa hinder har ett nytt europeiskt doktorandnätverk inom fotonik, SPARK – spatiotemporala fotoniska teknologier – tilldelats 4,5 miljoner euro inom programmet Marie Skłodowska-Curie Actions Doctoral Networks. Projektet löper över 48 månader och ska utbilda 15 doktorander genom ett samordnat forsknings- och forskarutbildningsprogram med fokus på att kontrollera ljus både i rummet och i tiden.</p><p>Två av dessa ska utbildas vid Umeå universitet, i universitetslektor Nicolò Maccaferris forskargrupp vid Institutionen för fysik. Nätverket samlar forskare vid universitet i Nederländerna, Sverige, Portugal, Belgien, Spanien och Storbritannien.</p><p><a title="Läs mer om doktorandprogrammet inom fotonik" href="https://www.tue.nl/en/news-and-events/news-overview/20-04-2026-eu-awards-eur45-million-msca-doctoral-network-grant-in-spatiotemporal-photonic-technologies">Läs mer om doktorandprogrammet inom fotonik</a></p><p>Professor Aleksandra Foltynowicz, också vid Institutionen för fysik, ingår i NICEST – Network for Integration of Comb Experimental Spectroscopic Techniques. Nätverket utgörs av forskare i Frankrike, Sverige, Storbritannien, Polen, Österrike, Tyskland och Italien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/foltynowicz_matyba_aleksandra_220120255334_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/foltynowicz_matyba_aleksandra_220120255334_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/foltynowicz_matyba_aleksandra_220120255334_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/foltynowicz_matyba_aleksandra_220120255334_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/foltynowicz_matyba_aleksandra_220120255334_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/foltynowicz_matyba_aleksandra_220120255334_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Aleksandra Foltynowicz. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Elva doktorandprojekt I nätverket har nu beviljats finansiering, varav fyra har direkt koppling till Umeå universitet. Utöver det kommer Aleksandra Foltynowicz att leda ett av arbetspaketen samt samordna en av konsortiets konferenser och forskarutbildningskurser.</p><p>Forskningen inom NICEST syftar till att utveckla och implementera bredbandiga, högupplösta, snabba och mycket känsliga absorptionsspektrometrar baserade på optiska frekvenskammar. Dessa instrument ska möjliggöra banbrytande framsteg inom astrokemi och astrofysik, industriell avkarbonisering, klimatforskning och begränsning av föroreningar. Konsortiet samlar kompletterande expertis inom laserfysik, precisionsspektroskopi, förbrännings- och plasmafysik samt gaskinetik.</p><p>Data Science and Genomics Training for Chronobiology in Mental Health (DataGenChrono) är ett projekt värt fyra miljoner euro för att främja förståelsen av de genetiska grunderna för sömn och dygnsrytm inom psykisk hälsa med hjälp av stora populationsdatabaser och experimentella modellsystem.</p><p>Projektet kopplar samman experter i världsklass inom mänsklig genomik, datavetenskap, sömn, kronobiologi, artificiell intelligens, strategisk vetenskapskommunikation och karriärutveckling. Katharina Wulff, universitetslektor vid Institutionen för molekylärbiologi, är en av tolv internationella partners från åtta länder: Österrike, Kanada, Frankrike, Irland, Italien, Norge, Sverige och Storbritannien.</p><p>DataGenChrono-nätverket kommer att utbilda elva doktorander, varav en är tilldelad Umeå universitet. Doktorandprojektet i Umeå fokuserar på barns sömn, genetik och beteende. Projektet kommer att undersöka hur ljusexponering under graviditet och de första 1 000 dagarna av barnets liv påverkar neurologisk utveckling. Doktoranderna kommer att tillbringa tid i partnerlaboratorier och bilda en samarbetskohort av forskare som kommer att bidra till att upptäcka de biologiska grunderna för psykisk hälsa och därigenom ta itu med stora folkhälsoutmaningar i Europa och världen över.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/wulff_katharina_2837_190305_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/wulff_katharina_2837_190305_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/wulff_katharina_2837_190305_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/wulff_katharina_2837_190305_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/wulff_katharina_2837_190305_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6b66a34bd884d1fa0efd469957bfd6a/wulff_katharina_2837_190305_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Katharina Wulff.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p> </p><p><a title="Läs mer om doktorandprogrammet i DataGenChrono" href="https://cordis.europa.eu/project/id/101311411">Läs mer om doktorandprogrammet i DataGenChrono</a><br><br><strong>Om MSCA Doctoral Networks</strong><br><em>MSCA Doctoral Networks är en del av EU:s ramprogram för forskning och innovation. Utlysningen2025 kommer totalt att stödja 141 doktorandprogram med 617,18 miljoner euro och bidra till att utbilda och utveckla kompetensen hos omkring 2 115 doktorander.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-far-doktorander-finansierade-via-msca-doctoral-network_12192203/https://www.umu.se/nyheter/fysiskt-starkast-men-ocksa-mest-skadeutsatta_12192142/Fysiskt starkast men också mest skadeutsattaDe elever som presterade bäst på de fysiska testerna var också de som oftast skadade sig. Det visar en ny avhandling om elever på svenska innebandygymnasier. Resultaten utmanar bilden av att god fysisk kapacitet automatiskt skyddar mot skador.Fri, 18 Sep 2026 09:54:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/sofia_023.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/sofia_023.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/sofia_023.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/sofia_023.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/sofia_023.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/sofia_023.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofia Levin, Institutionen för psykologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Sahlén</span></div></div><p>Skador är vanliga inom ungdomsidrotten. I sin avhandling har Sofia Levin undersökt hur fysisk prestationsförmåga, mental hälsa och idrottsmiljö påverkar risken för skador bland elever på svenska innebandygymnasier.</p><p>Ett av avhandlingens mest oväntade resultat gäller sambandet mellan fysisk kapacitet och skaderisk.</p><p>– De elever som presterade bäst på de fysiska testerna i kombination med att ha en medelhög mental hälsa hade också den högsta skadeförekomsten under säsongen. Det utmanar föreställningen att de mest vältränade idrottarna automatiskt löper lägre risk att skadas, säger Sofia Levin, doktorand vid institutionen för psykologi.</p><p>Vad som ligger bakom sambandet har inte undersökts specifikt i avhandlingen. En möjlig förklaring är att spelare med hög fysisk kapacitet kan utföra spelmoment i högre hastigheter och med större kraft. De kan också prestera på en nivå som gör att de får mer speltid och deltar i fler matcher, vilket ökar exponeringen för situationer där skador kan uppstå.</p><p>– Att studera matchbelastning och återhämtning inom ungdomsidrott är ett viktigt nästa steg för forskningen, säger Sofia.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Skaderisken formas av mer än fysisk styrka</h2><p>Avhandlingen visar att skaderisk inte kan förklaras av en enskild faktor. Resultaten pekar i stället på att fysisk kapacitet, psykisk hälsa och idrottsmiljön tillsammans har betydelse för risken för skador.</p><p>Resultaten visar också att ungdomars mentala hälsa förändras över tid och att skador kan hänga samman med den utvecklingen. Samtidigt såg sambanden olika ut mellan individerna.</p><p>– Skador och välmående är inte statiska tillstånd. De påverkas av flera faktorer samtidigt och förändras över tid, vilket gör att vi behöver se varje idrottares situation i ett större sammanhang.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/innebandy2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/innebandy2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/innebandy2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/innebandy2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/innebandy2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/839bfab3bea94278b0c86bf20dc51237/innebandy2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Skaderisken handlar om mer än fysisk styrka. Avhandlingen visar att både mental hälsa och idrottsmiljö spelar en viktig roll.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Unsplash</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Skadeprevention kräver gemensamt ansvar</h2><p>I studien intervjuades lärare i specialidrott vid svenska innebandygymnasier om deras arbete med skadeprevention. Intervjuerna visar att skadeförebyggande arbete är en naturlig del av verksamheten, men också att förutsättningarna påverkas av bland annat motivation, tid, resurser och samspelet mellan skola och föreningsidrott.</p><p>Resultaten pekar även på att skadeförebyggande insatser behöver vara meningsfulla, integrerade i den ordinarie verksamheten och anpassas efter både individen och den miljö där idrottandet sker. Ansvaret behöver dessutom delas av flera aktörer, såsom idrottare, tränare, lärare, föreningar och idrottsförbund.</p><p>– För att skapa hållbara utvecklingsmiljöer för unga idrottare behöver hänsyn tas till hela ungdomens situation. Krav från både skola och föreningsidrott påverkar belastning, återhämtning och hälsa, säger Sofia Levin.</p><p><a href="https://eur01.safelinks.protection.outlook.com/?url=http%3A%2F%2Furn.kb.se%2Fresolve%3Furn%3Durn%3Anbn%3Ase%3Aumu%3Adiva-257699&data=05%7C02%7Csofia.levin%40umu.se%7Cd05286fad94d4fa0155308defde4aad9%7C5a4ba6f9f5314f329467398f19e69de4%7C0%7C0%7C639227355726123831%7CUnknown%7CTWFpbGZsb3d8eyJFbXB0eU1hcGkiOnRydWUsIlYiOiIwLjAuMDAwMCIsIlAiOiJXaW4zMiIsIkFOIjoiTWFpbCIsIldUIjoyfQ%3D%3D%7C0%7C%7C%7C&sdata=GqPMv2WYSLtRN5QoiwuihOA%2FFZ0ac0e%2FlaeQfzAnX1E%3D&reserved=0">Läs hela avhandlingen</a></p><p><em>Avhandlingen bygger på ett projekt inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Svenska Innebandyförbundet har varit extern partner i projektet, med stöd från Innebandyns Kompetenscentrum vid Idrottshögskolan, Umeå universitet. Samarbetet har möjliggjort praktiknära forskning där frågeställningarna har utgått från utmaningar som uppmärksammats inom innebandyn runt om i Sverige.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/fysiskt-starkast-men-ocksa-mest-skadeutsatta_12192142/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-i-internationellt-fokus-for-sitt-halsoarbete_12191985/Umeå universitet i internationellt fokus för sitt hälsoarbeteHur kan universitet bidra till bättre hälsa och välmående för studenter och medarbetare? Det var en av huvudfrågorna när lärosäten från hela världen samlades vid FISU World Forum 2026 i Östersund. Som Sveriges enda certifierade Healthy Campus-universitet och ett av få i världen som nått den högsta nivån Platinum, bjöds representanter från Umeå universitet in för att dela erfarenheter från arbetet. Flera av universitetets initiativ uppmärksammas dessutom internationellt som särskilt goda exempel.Fri, 04 Sep 2026 11:42:52 +0200<p>Omkring 150 universitetsrepresentanter från hela världen deltog i FISU World Forum 2026. Forumet arrangerades av FISU, den internationella federationen för universitetssport. Årets forum hade ett särskilt fokus på Healthy Campus, FISU:s program och certifiering för hälsa och välmående vid universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Uppmärksammas som "best practice"</h2><p>Under forumet presenterades FISU:s nya samling av framstående exempel inom Healthy Campus, så kallade ”best practices”. Där lyfts flera av Umeå universitets initiativ och arbetssätt fram som inspiration för andra universitet världen över.</p><p>Bland de initiativ som uppmärksammas finns bland annat Idrottshögskolans friskvårdsdagar Hälsa på campus, Studenthälsans arbete för psykiskt välmående, International Office Buddy-program för internationella studenter samt huvudcampus stråk för ökad rörelserikedom.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Erfarenheter från Umeå universitet lyftes i internationell panel</h2><p>Under forumet deltog Joakim Abrahamsson, psykolog vid Studenthälsan, i ett panelsamtal tillsammans med representanter från University of Doha for Science and Technology och University of Calgary, som liksom Umeå universitet har nått nivå platinum inom Healthy Campus. Samtalet handlade om vad som kännetecknar ett hälsosamt campus och vilka arbetssätt och förutsättningar som bidrar till ett långsiktigt och framgångsrikt arbete med hälsa och välmående.</p><p>– Det känns väldigt värdefullt att få dela våra erfarenheter med universitet från hela världen. Det här mötet visade att många lärosäten står inför liknande utmaningar, men också att vi har kommit långt på Umeå universitet genom att arbeta långsiktigt och med samarbete som utgångspunkt, säger Joakim Abrahamsson.</p><p>I panelsamtalet lyfte Joakim fram att en av de viktigaste framgångsfaktorerna bakom Umeå universitets Healthy Campus-arbete har varit kopplingen till universitetets bredare hållbarhetsarbete.</p><p>Genom att integrera hälsa och välmående i det strategiska hållbarhetsarbetet har universitetet kunnat skapa ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt där frågor om fysisk aktivitet, psykisk hälsa, social inkludering och hållbar utveckling stärker varandra.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå universitets campusmiljö uppmärksammas internationellt som ett gott exempel på hur den fysiska miljön kan främja hälsa och välmående.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elsa Bjurman</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nästa steg för Healthy Campus vid Umeå universitet</h2><p>Utöver erfarenhetsutbyte och nätverkande gav forumet även möjlighet att diskutera hur Healthy Campus-konceptet kan utvecklas för att skapa ännu större nytta för certifierade universitet och för de som vill påbörja en certifiering.</p><p>– Det känns väldigt roligt att det arbete vi gör vid Umeå universitet uppmärksammas internationellt. Healthy Campus är både ett viktigt verktyg och ett ställningstagande för oss, och vi ser fram emot att fortsätta utveckla arbetet tillsammans med studenter, medarbetare och andra lärosäten, säger Elsa Bjurman, projektledare för Healthy Campus på Umeå universitet.</p><p>För Umeå universitet innebär det fortsatta arbetet också ett ansvar att dela kunskap och erfarenheter med andra.</p><p>– Som Sveriges första universitet att certifieras inom Healthy Campus och det första universitetet i Norden att nå den högsta certifieringsnivån, Platinum, har vi ett ansvar att dela våra erfarenheter och bidra till utvecklingen av hälsofrämjande och hållbara campusmiljöer – både i Sverige och internationellt, avslutar Elsa Bjurman.</p><p><a title="Ett hälsosamt campus" href="~/link/2e3efcd57c9d4ccea98950db1767bb0f.aspx">Läs mer om Umeå universitets arbete för ett hälsosamt campus.</a><br><a title="Best practices Healthy Campus FISU" href="https://www.fisu.net/app/uploads/2023/08/HC-Best-Practices_2026.pdf">Läs om alla ”best practices” från Healthy Campus universitet världen över (engelska).</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-i-internationellt-fokus-for-sitt-halsoarbete_12191985/https://www.umu.se/nyheter/kan-ai-hjalpa-myndigheter-att-upptacka-potentiellt-farliga-kemikalier-tidigare_12191655/<description>Ny forskning från Umeå universitet visar att AI-verktyg kan omvandla kemiska strukturer i patentbilder till sökbara digitala data med en träffsäkerhet på upp till 78 procent. Det är ett lovande steg mot varningssystem som kan uppmärksamma potentiellt farliga kemikalier innan de når marknaden. Men tekniken har fortfarande tydliga begränsningar när det gäller komplexa strukturer och bilder av låg kvalitet.</description><pubDate>Thu, 03 Sep 2026 12:07:06 +0200</pubDate><atom:content type="html"><p>Patent är mycket mer än juridiska dokument som skyddar immateriella rättigheter. De är en omfattande källa till vetenskaplig information om kemikalier som håller på att utvecklas, ofta flera år innan de förekommer i produkter på marknaden. Därför är patent en värdefull datakälla för varningssystem som myndigheter använder för att identifiera potentiellt farliga kemikalier innan de utgör ett hot mot människors hälsa och miljön.</p><p>Ett problem är att en stor del av den kemiska informationen i patent är inlåst i ritningar. Molekylstrukturer och reaktionsscheman finns som bilder och kan därför inte hittas med textsökning. Mindre än 7 procent av de patent som granskades i studien innehöll bilder av kemiska strukturer. Men när sådana bilder förekommer är strukturerna i praktiken osynliga för datorer, om de inte först omvandlas till maskinläsbara format.</p><p>– Ett patent kan visa en ny molekyl flera år innan den börjar produceras i stor skala, säger Farina Tariq, doktorand vid Kemiska institutionen, Umeå universitet. Om vi kan lära datorer att läsa de här ritningarna kan forskare och myndigheter få möjlighet att tidigare undersöka kemikalier som kan vara problematiska. Men först behöver vi veta hur tillförlitliga AI-verktygen faktiskt är när de används på riktiga patentdokument, inte bara på tydliga bilder från databaser.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Farina Tariqs poster har använts som omslag för tidsskriften Chemical Research in Toxicology, American Chemical Society (ACS) 2026, Vol. 39,</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Simon Jönsson]</span></div></div><h3>Från bild till sökbara data</h3><p>Arbetsflödet är enkelt: ett patent publiceras → ett AI-system identifierar en kemisk struktur i en bild → strukturen omvandlas till ett maskinläsbart format → systemet jämför den med kända kemikalier och kemikalieklasser → potentiellt problematiska eller helt nya strukturer uppmärksammas för expertgranskning.</p><p>När en struktur är maskinläsbar kan den kontrolleras mot kända faror: Är kemikalien redan känd? Liknar den strukturellt ett känt farligt ämne? Innehåller den egenskaper som förknippas med vissa faror? Eller är det en helt ny struktur som det finns lite information om? Om så är fallet, går det att beräkna dess potentiella faror?</p><h3>Tre AI-verktyg sattes på prov</h3><p>I studien, som publicerades i tidskriften Chemical Research in Toxicology, testade forskarna tre vanligt använda verktyg för igenkänning av kemiska strukturer. Testerna genomfördes på två sammanställda datamängder från Europeiska patentverkets databas Espacenet: en med allmän organisk kemi och en med per- och polyfluorerade alkylsubstanser, PFAS. Därefter granskades de AI-genererade strukturerna av fem kemiexperter.</p><p>Resultaten visade två sidor. För standardiserade, tydligt ritade organiska strukturer fungerade alla tre verktygen väl, med en träffsäkerhet på omkring 74–78 procent. Verktygen avkodade aromatiska ringar, vanliga funktionella grupper och standardförkortningar korrekt. För PFAS-datamängden sjönk däremot prestandan kraftigt: för 26 av de 43 unika PFAS-strukturerna gav inget av verktygen ett korrekt resultat.</p><p>AI-verktygen kunde tolka många kemiska strukturer korrekt, men hade svårigheter med vissa av de komplexa sätt som kemikalier beskrivs på i patent. Äldre patentdokument, där bilder kan vara suddiga eller förvrängda, ledde också till fel.</p><p>– Om ett AI-system feltolkar en molekylstruktur bygger allt som följer på felaktig information, säger Farina Tariq. En felaktig struktur kan leda till onödiga riskreducerande åtgärder – eller ännu värre, till att en verkligt problematisk kemikalie inte upptäcks. Därför måste kvalitetskontroll och bedömning av osäkerheten byggas in i alla framtida automatiserade arbetsflöden.</p><p>Forskarna betonar att målet inte är att AI ska avgöra om en kemikalie är farlig. AI fungerar i stället som en översättare: verktyget omvandlar kemiska ritningar till digitala strukturer som kan jämföras med kända kemikalier, granskas efter oroande strukturella egenskaper och prioriteras för expertbedömning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">[Simon Jönsson]</span></p></div></div><p>– Vår slutsats är inte att tekniken är redo att tas i bruk i morgon, säger Patrik Andersson, professor vid Kemiska institutionen och medförfattare till studien. Men nu har vi en realistisk bild av var verktygen fungerar och var de brister. Det är precis den kunskap som behövs innan automatiserad granskning av patent kan stärka framtidens tidiga varning för farliga kemikalier.</p><p> </p><p>Läs hela artikeln: <a href="https://pubs.acs.org/crtoec/article-pdf/39/7/1349/66048669/acs.chemrestox.6c00057.pdf" target="_blank" rel="noopener">A Benchmark Evaluation of Chemical Structure Extraction from Patents: Insights and Challenges in Chemical Structure Recognition</a></p><p>För mer information, kontakta: Farina Tariq, farina.tariq@umu.se</p><p> </p></atom:content><link>https://www.umu.se/nyheter/kan-ai-hjalpa-myndigheter-att-upptacka-potentiellt-farliga-kemikalier-tidigare_12191655/</link></item><item xml:base="nyheter/nya-ai-metoder-gor-analys-av-medicinska-bilder-mer-tillforlitlig_12184980/"><guid isPermaLink="false">https://www.umu.se/nyheter/nya-ai-metoder-gor-analys-av-medicinska-bilder-mer-tillforlitlig_12184980/</guid><title>Nya AI-metoder gör analys av medicinska bilder mer tillförlitligI sin doktorsavhandling har Disi Lin utvecklat nya maskininlärningsmetoder som tar hänsyn till strukturer i medicinska bilder och visar hur säkra resultaten är. – Metoderna kan ge mer tillförlitliga analyser och har bland annat testats för att identifiera förändringar i hjärnan kopplade till Alzheimers sjukdom, säger Disi Lin, doktorand vid institutionen för datavetenskap, som nu försvarar sitt arbete. Mon, 07 Sep 2026 12:21:21 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> Med hjälp av avancerade matematiska och statistiska metoder har Disi Lin utvecklat maskininlärningsmodeller som bättre tar till vara kunskap om människans anatomi och samtidigt visar hur säkra eller osäkra deras bedömningar är. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Maskininlärning gör det möjligt för datorer att lära sig av data och sedan använda den kunskapen för att göra förutsägelser eller fatta beslut. Inom hälso- och sjukvården används maskininlärning för att stödja uppgifter som sjukdomsdiagnos, förutsägelse av sjukdomsförlopp, behandlingsplanering och patientövervakning.</p><p> –  Att tillämpa maskininlärning på medicinska bilder är särskilt utmanande eftersom datamängderna ofta är begränsade, samtidigt som modellerna måste vara både tillförlitliga och begripliga att tolka, säger Disi Lin.</p><p>I sin doktorsavhandling har Disi Lin arbetat med att möta dessa utmaningar genom att integrera tidigare kunskap i maskininlärningsmodellerna. Detta innefattar användning av matematisk morfologi, en teknik som kan användas för att få de inlärda mönstren att bilda meningsfulla strukturer.</p><h3>Alzheimers sjukdom</h3><p>Ett av de tillämpningsområden som studeras i avhandlingen är klassificeringen av Alzheimers sjukdom.</p><p>– Alzheimers sjukdom är förknippad med gradvisa strukturella förändringar i hjärnan, bland annat minskad hjärnvolym i områden som är viktiga för minne och kognition, säger Disi Lin.</p><p>Hennes forskning kombinerar klassisk bildmatematik med modern maskininlärning, vilket resulterar i modeller som mer effektivt kan identifiera sammanhängande och anatomiskt relevanta områden.</p><p>– Det gör det lättare att koppla de mönster som modellen identifierar till sjukdomsrelaterade förändringar och ökar tilltron till bedömningen, säger Disi Lin.</p><p>Som en del av sin avhandling har hon utvecklat metoder som tar hänsyn till att närliggande områden i en MR-bild ofta består av samma typ av vävnad. Detta minskar påverkan av slumpmässiga variationer och gör resultaten mer stabila och tillförlitliga.</p><p>– Jag har också utvecklat metoder som inte bara ger en bra prognos utan även visar hur säker modellen är på sin bedömning. Det gör det möjligt för kliniker att se vilka delar av analysen som bygger på robusta beräkningar och vilka som är mer osäkra, säger Disi Lin.</p><h3>AI med förkunskap om bilders struktur</h3><p>Disi Lin har integrerat tidigare kunskap om bilders struktur i maskininlärningsmodeller för att hjälpa datorer att identifiera sammanhängande och överensstämmande områden. Istället för att behandla pixlarna var för sig kan hennes AI-modeller fokusera på de mest relevanta delarna av hjärnan, vilket gör resultaten mer sammanhängande, tolkbara och medicinskt meningsfulla.</p><p>– Dessa metoder kan också visa hur säkra förutsägelserna är. Det är viktigt inom hälso- och sjukvården, eftersom det inte räcker med att få ett resultat. Klinikerna behöver också veta hur tillförlitligt det resultatet är, säger Disi Lin.</p><h3>Mer information</h3><p><em>Läs avhandlingen här</em>: <a href="http://chrome-extension//efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:2090423/FULLTEXT01.pdf">Structure-Aware Machine Learning for Medical Image Analysis</a>.</p><p>Disi Lin <a href="~/link/65b4a72e2c244638b2a64cad7d4223e9.aspx">försvarar sin avhandling Fredag den 4 September.</a> Huvudhandledare:<a href="~/link/6e5ad7e2ae3749eea32f7e8f3e796413.aspx"> Tommy Löfstedt</a>, docent och universitetslektor i datavetenskap.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Contact Information</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2963758f-866a-4550-bbdf-b991fe4dcfbb" data-contentname="Disi Lin kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nya-ai-metoder-gor-analys-av-medicinska-bilder-mer-tillforlitlig_12184980/https://www.umu.se/nyheter/tillit-transparens-och-ai-techsnack-om-demokratins-framtid_12183837/Tillit, transparens och AI: TechSnack om demokratins framtidAI, digitala plattformar och nya regler formar i allt högre grad det offentliga samtalet. Inför höstens val väcker utvecklingen viktiga frågor om tillit, transparens och demokratins framtid.Thu, 03 Sep 2026 12:05:31 +0200<p>Den 4 september arrangerar Institutionen för informatik vid Umeå universitet ett TechSnack med fokus på hur AI påverkar det demokratiska samtalet och vilka utmaningar och möjligheter som uppstår när teknik, medier och politik möts.</p><p>I samtalet medverkar Julia Andersson, doktorand i informatik, Mikael Wiberg, professor i informatik samt Marcus Melinder, chefredaktör och ansvarig utgivare för Västerbottens-Kuriren.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0d6c414f-4fa7-42d1-93f0-2b0fc1d54b94" data-contentname="Bild Marcus Melinder">{}</div><p class="quote-left">Den nya tekniken skapar enorma möjligheter, men innebär också att det blir svårare att skilja sant från falskt.</p><p>– För mig som arbetar med journalistik är frågor om transparens och tillit extra viktiga att diskutera i ljuset av AI. Den nya tekniken skapar enorma möjligheter, men innebär också att det blir svårare att skilja sant från falskt. Att få möta studenter och diskutera hur transparens, källkritik och trovärdighet kan stärka demokratin i en tid av snabb teknikutveckling känns därför särskilt angeläget, säger Marcus Melinder, Västerbottens-Kuriren.</p><p>Tillsammans med moderator Annakarin Nyberg, universitetslektor vid Institutionen för informatik, diskuterar panelen bland annat AI:s roll i politisk kommunikation, vikten av transparens och hur demokratin kan stärkas i en snabbt föränderlig digital miljö.</p><p class="quote-right">Vi pratar ofta om ny teknik men mer sällan om hur tekniken förändrar såväl individer som organisationer och samhälle.</p><p>– Vi pratar ofta om ny teknik men mer sällan om hur tekniken förändrar såväl individer som organisationer och samhälle och det är just där vårt ämne – informatik - kommer in. Hur AI påverkar det demokratiska samtalet är bara ett exempel på varför det blir allt viktigare att kombinera teknisk kompetens med insikter om människor, beteenden och samhället i stort, säger Annakarin Nyberg, Institutionen för informatik.</p><p><strong>Tid:</strong> 4 september kl. 12.00–13.00<br><strong>Plats:</strong> MIT.A.466, Umeå universitet</p><p>TechSnack är en mötesplats för samtal om aktuella frågor där forskning möter samhällsutmaningar och praktiska erfarenheter.</p>https://www.umu.se/nyheter/tillit-transparens-och-ai-techsnack-om-demokratins-framtid_12183837/https://www.umu.se/nyheter/opera-bjorksvamp-och-ai-i-hostens-vetenskapsluncher_12184990/Opera, björksvamp och AI i höstens vetenskapsluncherUmeå universitets uppskattade vetenskapsluncher är tillbaka med ett fullspäckat program för hösten. De populärvetenskapliga luncherna som har funnits sedan mer än 20 år tar upp vitt skilda ämnen som speglar bredden på universitetet. I höst bjuds på forskning om allt mellan opera, AI och björksvamp.Fri, 04 Sep 2026 10:08:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vetenskapsluncherna på torsdagar lockar många besökare till Curiosum och går även att följa i direktsänning och efteråt på webben.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>– Det är jätteroligt att vi kan bjuda på ett smörgåsbord av forskning med nedslag från universitetets olika delar. Vetenskapsluncherna drar många besökare både i lokalen och på webben, och vi ska göra vårt bästa för att de inte ska bli besvikna, säger Ola Nilsson, kommunikatör vid Medicinska fakulteten som håller i planeringen för hösten.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vårdens gråzoner</h2><p>För första gången under vetenskapslunchernas långa historia inleds årets säsong med en lunch om forskningen bakom en opera, The Galopping Cure som har premiär på Norrlandsoperan i september och som har sin bakgrund i forskning om dilemman och tragedier i vårdens gråzoner.</p><p>Torsdagar kvart över tolv hålls vetenskapsluncherna på Curiosum, Konstnärligt campus Öst på stan. För den som inte har möjlighet att komma dit, sänds luncherna även på webben där de även kan ses i efterhand.</p><p>Under hösten hålls tio vetenskapsluncher i vitt skilda ämnen, allt från ostadig gång till drömmar, björksvamp, AI och blodsocker behandlas när forskare från Umeå universitets olika fakulteter föreläser.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Viktig frågestund</h2><p>Syftet med vetenskapsluncherna är att sprida universitetets forskning till en bred allmänhet. Det innebär att forskarna måste anpassa sina presentationer till en publik som inte har några särskilda förkunskaper om ämnena. En viktig del i luncherna är frågestunden där deltagarna kan ställa frågor och diskutera med forskaren. Det går även att ställa frågor för den som följer på distans.</p><p>Vetenskapsluncherna hölls tidigare på Kafé Station men flyttades i samband med covid-pandemin till det då nyöppnade Curiosum som är Umeå universitets centrum för att visa forskning för allmänheten. Vid luncherna finns fika och smörgåsar att köpa till självkostnadspris. Vetenskapsluncherna är det enda återkommande arrangemanget som innefattar hela bredden av forskning vid Umeå universitet.</p><p>Höstens lunchserie inleds torsdag 10 september och avslutas 3 december.</p><h3>Program:</h3><ul><li>10 september: Dilemman och tragedier i vårdens gråzoner. Forskningen bakom operan The Galloping Cure.</li><li>17 september: Ostadig gång – inget hopplöst fall.</li><li>1 oktober: Svenska – mål eller medel.</li><li>8 oktober: Skogens många värden i en föränderlig värld.</li><li>22 oktober: Björksvampen chaga – naturkur eller cancerbränsle?</li><li>5 november: Drömmar, utopier och mardrömmar.</li><li>12 november: Generna bakom extremt illamående och graviditet.</li><li>19 november: Vad händer med lärandet vid AI?</li><li>26 november: Ekonomin i ett globalt osäkert läge.</li><li>3 december: ”Som att gå på kuddar” – hur blodsockret påverkar nerverna.</li></ul><h3>Mer information om vetenskapsluncherna:</h3><p><a title="Till vetenskapsluncherna på webben" href="~/link/029854629fb148e499b8d102824c4dbe.aspx" target="_blank" rel="noopener">umu.se/vetenskapsluncher/</a></p><h3> </h3>https://www.umu.se/nyheter/opera-bjorksvamp-och-ai-i-hostens-vetenskapsluncher_12184990/https://www.umu.se/nyheter/nyanserar-bilden-av-lchf-och-hjarthalsa_12185111/Nyanserar bilden av LCHF och hjärthälsaDet går att äta en strikt LCHF-kost och samtidigt vara mån om sin hjärt-kärlhälsa, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Framför allt verkar det vara högt intag av ägg, kolesterol och salt samt lågt intag av mejeriprodukter och fibrer som kan kopplas till sämre blodfetter och högre blodtryck.Wed, 02 Sep 2026 14:13:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Hagström är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Henrik Hagström</span></div></div><p>– Lågkolhydratkost har varit populärt länge, men det saknas kunskap om hur människor faktiskt äter eftersom det kan finnas stora variationer inom till exempel LCHF-kost. Vi vet inte heller så mycket om långtidseffekterna av lågkolhydratkost på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Därför ville vi se om det finns ett hjärt-smart sätt att äta LCHF, säger Henrik Hagström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>I avhandlingsarbetet ingår 100 personer som redan äter en LCHF-kost. Forskargruppen har undersökt vad de äter samt deras blodtryck, blodsocker och blodfetter. Generellt sett hade gruppen ett extremt lågt intag av kolhydrater – runt 10% av det totala energiintaget. De hade ett högt totalt intag av fett, framför allt mättat fett från till exempel feta mejeriprodukter och kött. Intaget av kolesterol översteg rekommendationerna i de nordiska näringsrekommendationerna.</p><p>– Det verkar vara möjligt för motiverade individer att upprätthålla ett lågt intag av kolhydrater även över tid. Samtidigt är det rimligt att rekommendera personer som äter LCHF att öka andelen omättat fett i sin kost och minska mängden kött till förmån för fisk, grönsaker, frön och nötter samt se till att man får i sig tillräckligt med fibrer, säger Henrik Hagström.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Små och osäkra effekter på lång sikt</h2><p>Avhandlingen innehåller också en systematisk översikt av tidigare studier som jämfört lågkolhydratkost med andra dieter när det gäller effekten på vikt, blodfetter och blodtryck.</p><p>– Sammantaget kan man säga att lågkolhydratkost ger lite mer viktnedgång och lite lägre blodtryck när man jämför med andra kosthållningar, men effekterna blir mindre och skattningen mer osäker när det gått längre än 12 månader, säger Henrik Hagström.</p><p>Effekterna på blodfetterna hos dem som äter lågkolhydratkost, som ofta framhålls som negativa, var dock små och med både positiva och negativa effekter. Med sina resultat hoppas Henrik Hagström att han kan nyansera bilden av effekterna av lågkolhydratkost.</p><p>– Vi såg inte några stora fördelar med just lågkolhydratkost när det gäller viktnedgång och blodtryck jämfört med andra kosthållningar, men vi såg inte heller starkt negativa effekter på blodfetterna hos dem som äter LCHF. Det skulle kunna vara en trygghet för den som vill prova lågkolhydratkost och också är mån om att hålla nere risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Henrik Hagström.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="67b6d423-52e1-43ee-be50-a0ffa7f7f3c4" data-contentname="Om disputationen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nyanserar-bilden-av-lchf-och-hjarthalsa_12185111/https://www.umu.se/nyheter/ansok-nu-till-ec2us-kurser-inom-livslangt-larande_12185005/Ansök nu till EC2U:s kurser inom livslångt lärandeAnmälan är nu öppen till EC2U:s kurser inom livslångt lärande för läsåret 2026/2027! Kurserna är öppna för studenter, associerade partner och hela EC2U-gemenskapen och erbjuder en möjlighet att lära sig tvärvetenskapligt, knyta kontakter med deltagare från olika europeiska universitet och upptäcka nya perspektiv. Ta del av kursutbudet och anmäl dig senast den 18 september för att delta i årets kurser inom livslångt lärande!Wed, 02 Sep 2026 15:00:46 +0200<p>Besök gärna <a href="~/link/08eb285a8b914ae2ac6a20949974bc5a.aspx?epslanguage=en">den engelska versionen av den här artikeln</a> för fullständig information om detta utmärkta tillfälle att utveckla de mjuka och tvärgående färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden och som är avgörande för att kunna hantera förändringarna i dagens samhälle.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="15da12bd-a643-4876-be87-0cf67b75d2bb" data-contentname="Fakta ruta livslångt lärande EC2U 2026-27">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ansok-nu-till-ec2us-kurser-inom-livslangt-larande_12185005/https://www.umu.se/nyheter/svebi-konferensen-2026-satter-fokus-pa-trygga-idrottsmiljoer_12185015/SVEBI-konferensen 2026 sätter fokus på trygga idrottsmiljöerHur skapar vi trygga, stödjande och hälsofrämjande idrottsmiljöer från bredd- till elitidrott? Det är den övergripande frågan när årets SVEBI-konferens arrangeras i Umeå den 4–5 november 2026. Konferensen samlar forskare, lärare, doktorander och yrkesverksamma från hela landet för kunskapsutbyte och samverkan.Wed, 02 Sep 2026 13:23:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>campus höstfärger 2025</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Årets SVEBI-konferens arrangeras av Pedagogiska institutionen, Institutionen för psykologi och Idrottshögskolan vid Umeå universitet i samverkan med Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning (SVEBI).</p><p>SVEBI är en intresseförening för forskning och utbildning inom idrottens beteende- och samhällsvetenskapliga områden. Den årliga konferensen är en nationell mötesplats där deltagarna ges möjlighet att ta del av aktuell forskning, diskutera utvecklingsfrågor och stärka samarbeten mellan lärosäten och andra aktörer inom idrottsområdet.</p><p>–Vi är glada över att få välkomna SVEBI-konferensen till Umeå. Konferensen är en viktig mötesplats för forskare och praktiker inom idrottsområdet och ger möjlighet att diskutera aktuella samhällsfrågor, knyta nya kontakter och utveckla samarbeten över ämnesgränserna, säger Josef Fahlén, professor vid Pedagogiska institutionen och en av arrangörerna för SVEBI-konferensen i Umeå.</p><h3>Årets tema sätter fokus på trygga idrottsmiljöer</h3><p>Årets tema är Från bredd- till elitidrott: Trygga, stödjande och hälsofrämjande idrottsmiljöer (Grassroots to Elite Sport: Creating Safe, Supportive, and Healthy Environments”). </p><p>– Årets tema lyfter frågor som är högaktuella inom såväl forskning som idrottspraktik. Hur vi skapar miljöer där människor kan utvecklas, må bra och känna sig trygga är avgörande för ett hållbart idrottande på alla nivåer, säger Josef Fahlén.</p><p>Konferensens huvudtalare är:</p><ul><li>Louise Davis, docent vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet</li><li>Kjersti Mordal Moen, professor vid Universitet i Innlandet i Norge och gästprofessor vid Pedagogiska instiutionen, Umeå universitet, tillsammans med</li><li>Lars Bjørke, universitetslektor vid Universitetet i Innlandet i Norge</li></ul><p>Utöver huvudtalarnas presentationer utgör deltagarnas egna bidrag en central del av konferensen. Bidrag kan lämnas in både på svenska och engelska, såväl muntliga presentationer som posterpresentationer.</p><h3>Nätverksträffar och satsning på doktorander</h3><p>I anslutning till konferensen arrangeras flera nätverksträffar den 3 november. Syftet är att samla forskare, lärare, studenter och andra intresserade för att utbyta erfarenheter, diskutera utvecklingsfrågor och stärka samverkan.</p><p>Under konferensen erbjuds även särskilda aktiviteter för doktorander. För att möjliggöra deltagande för fler doktorander erbjuds kostnadsfritt deltagande för de första 25 doktoranderna som anmäler sig.</p><h3>Skicka in abstract senast 15 september</h3><p>Forsknings- och utvecklingsbidrag välkomnas från forskare, doktorander och andra verksamma inom området. Abstract ska skickas in senast 15 september.</p><p>– Vi hoppas att många forskare, doktorander och yrkesverksamma vill bidra med sina perspektiv och delta i diskussionerna i Umeå i höst, säger Josef Fahlén.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6041c369-466e-4631-af04-344e02f62bd5" data-contentname="Viktiga datum_SVEBI 2026">{}</div><h3>Kontakt</h3><p>Praktiska frågor gällande konferensen välkomnas till: <a title="svebi2026@umu.se" href="mailto:svebi2026@umu.se">svebi2026@umu.se</a></p>https://www.umu.se/nyheter/svebi-konferensen-2026-satter-fokus-pa-trygga-idrottsmiljoer_12185015/https://www.umu.se/nyheter/hur-drivs-egentligen-digitaliseringen_12185012/Hur drivs egentligen digitaliseringen? Ny forskning lyfter fram dolda nyckelrollerDigitalisering beskrivs ofta som en strategisk fråga, men ny forskning visar att förändringen samtidigt växer underifrån. I byggbranschen spelar informella roller och individers egna initiativ en avgörande roll för om nya digitala lösningar faktiskt kommer till nytta.Wed, 02 Sep 2026 14:04:37 +0200<p>Digitalisering handlar inte bara om strategi, teknik eller investeringar. I praktiken formas utvecklingen i hög grad av människors vardagliga handlingar och initiativ, ofta utanför formella strukturer och roller.</p><p>Bekzat Musrepova, doktorand vid enheten för företagsekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet, och hennes kollegor har undersökt hur digitalisering fungerar i två stora byggprojekt. Resultaten visar att det ofta är engagerade individer, snarare än strategier, som driver digital förändring framåt och i innovativa riktningar.</p><h3>Tre nyckelroller bakom kulisserna</h3><p>Studien identifierade tre typer av informella roller som spelar en central roll i digitaliseringen:</p><p><strong>Brokers:</strong> ofta externa eller tekniskt inriktade individer som introducerar nya idéer och kopplar samman olika aktörer.</p><p><strong>Ambassadörer:</strong> projektmedarbetare som genom sitt engagemang och stora teknikintresse driver användningen av digitala verktyg i sina projekt.</p><p><strong>Orkestrerare:</strong> personer som får tekniken att spridas och fungera i praktiken genom att stötta, motivera och samordna kollegor.</p><p>Gemensamt för de tre rollerna är att de inte var formellt utsedda, utan växte fram genom individers egna initiativ, engagemang och intresse för digital teknik.</p><h3>Digitalisering som en process i tre steg</h3><p>Studien visar att digitalisering ofta följer ett återkommande mönster i tre steg:</p><p><strong>Drivsteget:</strong> Nya digitala lösningar introduceras och får fäste.</p><p><strong>Designsteget</strong>: Tekniken anpassas och förbättras i praktiken.</p><p><strong>Spridningssteget:</strong> Lösningarna sprids och etableras i organisationen.</p><p>I var och ett av dessa steg har de tre informella rollerna olika betydelse. För att förändringen ska få genomslag och bli bestående behövs dock samtliga.</p><h3>Utmanar den traditionella bilden av hur förändring sker</h3><p>Resultaten går emot en vanlig föreställning om att digitalisering främst drivs av strategier och formella processer. Forskningen visar istället att medarbetare på olika nivåer frivilligt tar på sig nya informella roller samt att informella initiativ ofta avgör om tekniken faktiskt accepteras och används. Digitalisering är alltså långt ifrån enbart en teknisk fråga, utan påverkas också i hög grad av sociala processer.</p><h3>Vad innebär detta i praktiken?</h3><p>Studien bidrar först och främst till en mer nyanserad förståelse av digitalisering. Den visar att förändring sker genom ett kontinuerligt samspel mellan individer, teknologier och arbetsprocesser. Särskilt i projektbaserade och komplexa miljöer, som byggbranschen, kan dessa informella roller vara avgörande för om ny teknik stannar på idéstadiet eller faktiskt omsätts i praktiken.</p><p>Studien ger en tankeställare. För organisationer som vill lyckas med digitalisering räcker det inte att investera i teknik. Minst lika viktigt är att förstå och ta tillvara de individer som faktiskt driver förändringen i det dagliga arbetet. Formella strukturer i sig räcker inte. Forskningen framhåller således att organisationer kan öka tempot i digitaliseringen genom att uppmuntra experimenterande och ge legitimitet åt initiativ från engagerade medarbetare.</p>https://www.umu.se/nyheter/hur-drivs-egentligen-digitaliseringen_12185012/https://www.umu.se/nyheter/lkc-starker-skidakarnas-satsning-pa-dubbla-karriarer_12184942/LKC stärker skidåkarnas satsning på dubbla karriärerLängdskidåkningens kompetenscentrum (LKC) vid Idrottshögskolan har välkomnat en ny grupp studenter som under läsåret 2026-2027 ska kombinera en elitidrottssatsning inom längdskidåkning med studier vid Umeå universitet. Läsåret inleddes med ett gemensamt träningsläger i Hemavan där studenterna fick lära känna varandra, bekanta sig med verksamheten och lägga grunden för året. Wed, 02 Sep 2026 09:02:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gruppfoto på LKC-studenter under träningsläger i Hemavan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elbert Karlsson</span></div></div><p>I träningsgruppen för LKC under läsåret 2026-2027 ingår 16 studenter. Fem av dem är nya i verksamheten, medan övriga fortsätter sin satsning och utveckling inom ramen för LKC.</p><p>–Årets grupp består av både erfarna åkare och yngre aktiva med höga ambitioner. Det skapar en miljö där deltagarna kan lära av varandra och utvecklas tillsammans. Jag ser fram emot att följa gruppen under året, säger Elbert Karlsson.</p><p>Under dagarna 24–29 augusti genomförde gruppen tillsammans med verksamhetsledare Elbert Karlsson och Andreas Domeij, tidigare landslagstränare, ett uppstartsläger i Hemavan. Lägret gav deltagarna möjlighet att stärka gemenskapen, utveckla sin träning och förbereda sig inför den kommande vintersäsongen.</p><p>–Det är viktigt att genomföra ett läger tidigt på terminen. Då får gruppen möjlighet att lära känna varandra och skapa en trygg grund inför det kommande året, säger Elbert Karlsson.</p><h3>Stöd för att kombinera elitidrott med studier</h3><p>LKC är ett samarbete mellan Umeå universitet, Umeå kommun samt Svenska Skidförbundet. För att antas till verksamheten krävs att studenten håller landslagsnivå eller nivån närmast under. Antalet platser i träningsgruppen är begränsat.</p><p>De antagna studenterna får ett omfattande stöd för att kunna kombinera sin elitidrott med högre studier. Genom Idrottshögskolans prestationsteam erbjuds bland annat idrottsmedicinsk support, tester i labbmiljö, idrottspsykologiskt stöd och kostrådgivning. Genom ett elitidrottsavtal kan studenterna också få anpassningar i sina studier, exempelvis möjlighet att skriva en tentamen på annan ort om tävlingar eller träningsläger sammanfaller med examinationstillfället.</p><h3>Målet är långsiktig utveckling</h3><p>–Vårt mål är att skapa förutsättningar för att varje aktiv ska utvecklas både som skidåkare och student. Vi vill stötta dem i deras dubbla karriärer och ge dem möjlighet att nå sin fulla potential, säger Elbert Karlsson.</p><p>Under året väntar gemensamma träningsdagar, läger och individuell uppföljning. LKC fortsätter samtidigt att utveckla verksamheten för att ge studenterna goda möjligheter att kombinera akademiska studier med en långsiktig elitsatsning inom längdskidåkning.</p>https://www.umu.se/nyheter/lkc-starker-skidakarnas-satsning-pa-dubbla-karriarer_12184942/https://www.umu.se/nyheter/brutal-faltexpedition-gav-nya-insikter-om-den-arktiska-vintern_12176404/Brutal fältexpedition gav nya insikter om den arktiska vinternEn krävande expedition till en svårtillgänglig sjö på Svalbard visade sig ge ovanligt värdefulla spår av Arktis vinterklimat. I en artikel först publicerad av Bjerknes Centre for Climate Research berättar Tori Pedersen om forskarnas väg till Stuptjørna och om sedimenten som kan säga något om istäckning, syrebrist och extrema köldperioder.Fri, 11 Sep 2026 13:25:28 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sjön Stuptjørna ligger på den östra sidan av Wijdefjorden på norra Spetsbergen, Svalbard.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alexandra Rouillard</span></div></div><p>Efter en nio kilometer lång vandring med 400 meters höjdskillnad och tunga ryggsäckar genom mycket stenig terräng tillbringade forskarna mer än 24 timmar i fält och återvände med sedimentprover från sjön Stuptjørna.</p><p>Stuptjørna levde upp till sitt namn: terrängen var brant och stundtals nästan oframkomlig.</p><p>– Vi underskattade fullständigt turen, särskilt med tanke på all utrustning vi behövde bära. Dessutom blev det väldigt lite sömn och alla var utmattade, säger forskningsprofessor Willem van der Bilt vid Universitetet i Bergen och Bjerknessenteret när han ser tillbaka på den krävande expeditionen sommaren 2022.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Här ser man att Stuptjørna inte är helt lätt att ta sig till</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alexandra Rouillard</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är den där vita pricken?</h2><p>Alexandra Rouillard från Umeå universitet var också med i expeditionen. Hon var postdoktor vid den tiden och gjorde sin första resa till Svalbard. Det som började som en naturskön vandring utvecklades till en krävande expedition över branta sluttningar, instabila blockfält och långa stigningar med tung utrustning, samtidigt som gruppen ständigt var medveten om att isbjörnar rör sig i området.</p><p>– Jag började på allvar ifrågasätta mina prioriteringar i livet. Att överleva framstod då som en stark konkurrent till vetenskapen, säger hon.</p><p>Efter mer än 24 timmar återvände de till stranden vid Wijdefjorden med sina sedimentkärnor och genomblöta kläder.</p><p>– Vi tog alla ett välbehövligt renande dopp och lyckades till slut ta oss tillbaka till segelbåten. Vi transporterade utrustning och människor fram och tillbaka tills den sista personen var ombord. Ren glädje. Några minuter senare upptäckte vi en vit prick på stranden som vi just hade lämnat bakom oss, berättar Rouillard. På bilden nedan kan du se vad det var.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Once everyone was on board the boat, they spotted this one sneaking along the beach.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alexandra Rouillard<br><br></span></div></div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cef356fb-22f2-45ce-96c8-ddeceb99b913" data-contentname="Alexandras berättelse om vandringen till Stuptjørna">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Överraskande lager</h2><p>Sjön valdes ut på grund av sin höga höjd över havet. Målet var att få en bättre förståelse för det arktiska vinterklimatet i det förflutna och de naturliga mekanismer som styr det genom att använda sjön som ett arkiv över vinterförhållanden.</p><p>– Ju högre sjön ligger, desto längre varar vintern, förklarar van der Bilt.<br>Forskarna tog upp en sedimentkärna som innehöll 7 000 års klimathistoria. När proverna analyserades i laboratoriet upptäckte de något oväntat. Resultaten har publicerats i Geophysical Research Letters.<br>– Vi insåg att de små lager vi redan hade sett i fält bestod av mineral som bildas i sjön under mycket specifika förhållanden, när det inte finns syre i vattnet. Ju längre sjön är istäckt, desto mindre syre finns det i vattnet, och det är direkt kopplat till vinterklimatet, säger van der Bilt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>A side view of very finely layered sediment that has been taken near the lakeshore.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alexandra Rouillard</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Kombination av metoder</h2><p>Metodmässigt kombinerade studien etablerade laboratoriemetoder med nya skanningstekniker. Medicinska datortomografier användes till exempel för att identifiera de ofta osynliga syrefria mineralkonkretionerna, medan deras kemiska sammansättning bekräftades genom mikroskopiska analyser. Forskarna använde också hyperspektral avbildning, en metod som identifierar de karakteristiska synliga och osynliga ljusspektra som olika material avger eller reflekterar. I detta fall användes ljusspektrum från pigment som producerades av bakterier som levde i sjön under syrefattiga förhållanden.</p><p>Analysen visade att variationerna i vinterklimatet följer en välkänd klimatcykel på omkring 1 500 år.</p><p>– Man kan tänka på den som det naturliga klimatets hjärtslag i den här regionen. Men vi är de första som visar att den också påverkar vinterklimatet på land, säger van der Bilt.</p><p>– Beroende på var i denna cykel vi befinner oss i framtiden, samtidigt som klimatet påverkas av mänskligt orsakad uppvärmning, kan cykeln antingen förstärka effekterna av klimatförändringarna eller dämpa dem något.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Närbild av Stuptjørna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mateusz Strzelecki</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vulkanutbrott</h2><p>Den andra stora upptäckten var att nästan varje extrem vinter som forskarna identifierade i sjön verkade ha inträffat efter flera vulkanutbrott som följt tätt på varandra.</p><p>Vulkanutbrott skickar upp stora mängder partiklar och gaser i atmosfären, vilket kan blockera inkommande solljus under år eller till och med årtionden.</p><p>– Genom att kombinera avancerade skanningsmetoder och mikroskoptekniker kan vi se att dessa extrema vulkaniska vintrar har inträffat under de senaste 8 000 åren, oavsett det övergripande klimatläget. De inträffade både under varma och kalla perioder. Det innebär att extremt kalla vulkaniska vintrar också kan förekomma i den varmare framtid som regionen står inför, säger van der Bilt.</p><p><br><strong>Referens</strong><br><a title="https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2026GL122061" href="https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2026GL122061">Siderite Concretions in Svalbard Lake Sediments Capture 7,000 Years of Extreme Arctic Cold Season Climate Change</a><br><br> </p>https://www.umu.se/nyheter/brutal-faltexpedition-gav-nya-insikter-om-den-arktiska-vintern_12176404/https://www.umu.se/nyheter/sprakcafe-starker-inkludering-och-gemenskap-pa-arbetsplatsen_12184639/Språkcafé stärker inkludering och gemenskap på arbetsplatsenTvå gånger i veckan kan internationella medarbetare på Institutionen för matematik och matematisk statistik besöka ett språkcafé för att träna på att prata svenska. Språkglädje är ett av nyckelorden och målet är att medarbetarna ska våga öva svenska i en avslappad miljö.Fri, 04 Sep 2026 11:32:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karolina Fogelberg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara Flink</span></div></div><p>– För oss handlar det om inkludering, lika villkor och en god arbetsmiljö, säger Anna Ivarsson och Karolina Fogelberg när de berättar om sitt initiativ ”Snacka svenska”.</p><p>Idén till att starta ett språkcafé föddes när det blev tydligt att många internationellt rekryterade medarbetare på institutionen inte hade möjligheten att lära och underhålla svenskan på ett sätt som de önskade. </p><p>– Jag ville göra det lättillgängligt och då kom idén med ett språkcafé, berättar Anna Ivarsson som först startade caféerna under 2022. – Det går nästan att se det som en förlängd fikapaus där syftet är att våga öva på att prata svenska. Vi har väldigt roligt och skrattar mycket och det är ju fördelen med att den ledande rollen för språkcaféet är en kollega, en medarbetare, i stället för en föreläsare. Det blir inte lika formellt utan mer avslappnat, fortsätter Anna.</p><p class="quote-center">För oss handlar det om inkludering, lika villkor och en god arbetsmiljö.</p><p>Att förstå hur tonfall kan förändra innebörden av ett ord, att hänga med i idiomatiska uttryck och att använda det nya språket med människor som man redan delar ett annat språk med, exempelvis engelska, kräver praktisk erfarenhet. Det är just den erfarenheten som språkcaféet erbjuder.</p><p>– Det blir ju lätt ett utanförskap, för även om du har språket så kanske du inte har kulturen. Det saknas en kontext att placera språket i, förklarar Karolina. – Samtidigt så är det ju inte bara deltagarna som får lära sig nya saker, utan jag som ledare lär mig precis lika mycket som de gör! Jag får ta del av andra kulturer och får andra perspektiv på det som är det svenska. Det blir en otrolig ögonöppnare i andra sätt att vara, och är verkligen en av arbetsveckans höjdpunkter för mig.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Lättsam och kravlös miljö</h2><p>Språkcaféet har utvecklats sen det startades, men grundtanken finns kvar: det ska vara prestigelöst, enkelt att gå till och utan någon press på att dyka upp. Det finns inga krav på att komma ihåg glosor och det kommer inga prov. Man behöver helt enkelt bara dyka upp, precis som man är.</p><p>–   Det ska vara en lättsam och kravlös miljö. Syftet är att man ska våga prata svenska, även om det kanske blir fel. Jag som leder språkcaféet får vara försiktig med mängden rättning och inte vara alltför mycket språkpolis, för då dödar man lätt språkglädjen och viljan och modet att våga bli bättre. Målet är ju att deltagarna ska bli bekväma och känna sig lite mer hemma i den svenska kulturen, och framför allt på arbetsplatsen, förklarar Karolina.</p><p>För att driva ett språkcafé är de som har svenska som modersmål eller som är på avancerad nivå till stor hjälp. Men de måste inte vara experter på grammatik eller språkfrågor – det viktiga är att det finns en social förmåga och lite tid. </p><p class="quote-center">Målet är ju att deltagarna ska bli bekväma och känna sig lite mer hemma i den svenska kulturen, och framför allt på arbetsplatsen.</p><p>– Ibland har jag själv inte svaren. Som när vi har pratat om påsken, det är jättesvårt att förklara ”påskkärring”! Jag kanske vet hur något ska vara men jag kan inte förklara varför, och då får vi ju möjligheten att leta upp svaret tillsammans i gruppen. Man behöver inte kunna allt, utan det handlar främst om vilja och omtanke, berättar Anna.</p><p>Dessutom är det smidigt att använda sig av material som redan existerar, som boken ”Rivstart” eller det material som finns på Språkprogrammets webbplats, som olika kviss, informationsvideor och poddtips. Det är helt enkelt ingen mening med att uppfinna hjulet på nytt när det redan finns så mycket material.</p><p>– Vi uppmuntrar ju alltid till att prenumerera på Språkprogrammets nyhetsbrev, så att man ser när det kommer nya kviss eller annan bra information. Sen har ju vi sammanställt mycket material som är enkelt att återanvända ifall någon annan vill testa att starta ett eget språkcafé. Bara man har viljan att stötta sina medarbetare så kommer det bli jättebra, avslutar Karolina.</p>https://www.umu.se/nyheter/sprakcafe-starker-inkludering-och-gemenskap-pa-arbetsplatsen_12184639/https://www.umu.se/nyheter/aldre-i-parforhallanden-dricker-mer-alkohol-an-ensamstaende_12184613/Äldre i parförhållanden dricker mer alkohol än ensamståendeRisken för skadligt alkoholdrickande är inte störst hos ensamma äldre som förlorat en partner – utan bland äldre i parrelationer med rikt socialt liv. Det visar en ny studie från Umeå universitet, Högskolan på Åland och Åbo Akademi. Särskilt bland kvinnor är riskfyllt drickande och berusningsdrickande vanligare om de lever med en partner.Wed, 09 Sep 2026 15:11:38 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erika Boman är lektor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet och forskare vid Högskolan på Åland.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Erika Boman</span></div></div><p>– Våra resultat utmanar den traditionella synen på vilka riskgrupper som behöver uppmärksammas. Generellt ska vi snarare rikta uppmärksamheten och det förebyggande arbetet mot dem som lever i parförhållanden eller har ett rikt socialt liv – det är i de sammanhangen äldre personer dricker mer, säger Erika Boman, forskare vid Högskolan på Åland och lektor vid Institutionen för omvårdnad på Umeå universitet.</p><p>Forskarna har undersökt hur civilstånd och förändringar i civilståndet hänger samman med alkoholkonsumtion bland äldre i Österbotten, Södra Österbotten och Västerbotten. Resultaten visar att kvinnor oftare än män avstod helt från alkohol, medan män var mer än tre gånger så benägna som kvinnor att dricka på en hälsofarlig nivå. Äldre utan partner avstod oftare helt från alkohol jämfört med personer i parförhållanden, och särskilt bland kvinnor var riskfyllt drickande och berusningsdrickande vanligare hos dem som levde med en partner.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Skilsmässor och dödsfall kopplas inte till ökat drickande</h2><p>Resultaten stöder inte heller att förändringar i civilståndet, till exempel genom dödsfall eller skilsmässa, skulle leda till ökad alkoholkonsumtion.</p><p>– Vi ville undersöka om känslan av ensamhet eller nedstämdhet kunde vara en förklarande länk mellan civilstånd och konsumtionsmönster. Men så var det inte. Varken depressivitet eller upplevd ensamhet förklarade drickandet, utan det är snarare själva parrelationen som kan ses som motorn. Fynden tyder alltså på att alkohol inte används som en långsiktig strategi för att hantera förlusten av en livspartner, säger Erika Boman.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="62275517-ba2a-4bac-897b-44c5e90ff46d" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/aldre-i-parforhallanden-dricker-mer-alkohol-an-ensamstaende_12184613/https://www.umu.se/nyheter/ny-bok-ska-starka-larares-arbete-i-flersprakiga-klassrum_12184565/Ny bok ska stärka lärares arbete i flerspråkiga klassrumHur kan lärare skapa bättre förutsättningar för lärande i ett alltmer flerspråkigt klassrum? Det är en av de centrala frågorna i den nya boken Flerspråkighet i grundskolan som bygger på forskning om språklig mångfald, flerspråkighet och andraspråksperspektiv i skolan.Tue, 01 Sep 2026 10:44:29 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Genom vår forskning har vi sett att det finns ett stort behov av kunskap om flerspråkighet, både hos lärarutbildare och lärare i olika ämnen. Boken belyser hur samtliga lärare är ansvariga för att elever, oavsett språklig bakgrund, får goda förutsättningar för att utveckla ämneskunskap i olika skolämnen, säger Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för språkstudier.</p><p>Elever i svensk grundskola är idag en språkligt mångfaldig grupp. För att stödja samtliga elever i grundskolans ämnen och för att främja deras språk- och kunskapsutveckling behöver undervisningen utformas utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Boken utgår från flerspråkighet som norm och tar avstamp i ämnesdidaktisk forskning i skolans olika ämnen. I boken finns också undervisningsexempel och diskussionsfrågor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karyn Sandström, universitetslektor i engelska.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vi hoppas att denna bok hjälper till att göra skolor mer effektiva genom att ge stöd till dem som arbetar i skolorna. Sverige har en stor andel barn som är flerspråkiga, och dessa barn behöver lärare som känner sig trygga med att undervisa ur ett flerspråkigt perspektiv. Genom att inkludera både forskare och lärare i vår bok ger vi en undervisningsorientering som har starkt stöd, säger Karyn Sandström, universitetslektor i engelska vid Institutionen för språkstudier.</p><p><em>Flerspråkighet i grundskolan</em> ges ut av Studentlitteratur. Redaktörer för boken är Annika Norlund Shaswar, professor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna, Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete och Karyn Sandström, universitetslektor i engelska, båda vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.</p><p>Flera av kapitelförfattarna är även de anställda vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet: Anna Burman Nyberg, universitetsadjunkt i engelska, Vesna Busic, universitetsadjunkt i svenska som andraspråk, Jenny Bergström, universitetslektor i engelska och Erika Sturk, universitetslektor i språkdidaktik. Åsa Wedin, professor emerita vid Högkolan Dalarna, har varit gästforskare vid Institutionen för språkstudier och Constanze Ackermann-Boström, universitetslektor vid Uppsala universitet har varit postdoktor vid instituionen.</p><p>Boken riktar sig till lärarutbildare och lärarstudenter, verksamma lärare men även rektorer och andra som är verksamma inom eller intresserade av grundskolan. </p><p>Läs mer om <a href="https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/sprakvetenskap-och-sprakdidaktik/flersprakighet-sva-och-sfi/flersprakighet-i-grundskolan-47921-01/?srsltid=AfmBOopwvdsR_nq92hvN6L2Sd4xfZOMlGsdeJRZsQGoDet9Qy8z_kWrZ">Flerspråkighet i grundskolan</a></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-bok-ska-starka-larares-arbete-i-flersprakiga-klassrum_12184565/https://www.umu.se/nyheter/deras-erfarenheter-av-vald-ska-fa-ta-plats_12183705/Deras erfarenheter av våld ska få ta platsAllt fler unga kvinnor döms för våldsbrott. Samtidigt är forskningen om våldsdömda tjejers och unga kvinnors egna erfarenheter begränsad. Nu ska forskare undersöka deras våldsanvändning, utsatthet och situation före och under tiden i fängelse.Tue, 01 Sep 2026 06:00:00 +0200<p>Bakom projektet står Linda Arnell, docent i socialt arbete vid Umeå universitet, tillsammans med Azade Azad, docent i psykologi vid Högskolan Kristianstad, och Anna-Karin Larsson, docent i socialt arbete vid Örebro universitet. Forskarna ska undersöka våldsdömda tjejers och unga kvinnors egna erfarenheter före och under anstaltsvistelsen.</p><p>– När det gäller just våldsdömda tjejers och unga kvinnors egna erfarenheter av livssituationen innan och under anstaltsvistelsen är forskningen mycket begränsad och främst från en nordamerikansk kontext, säger Linda Arnell.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vill förstå hälsa och utsatthet</h2><p>Forskarna vill få mer kunskap om bland annat psykisk ohälsa och utsatthet. De ska också undersöka upplevelsen av stöd och behandling och vilka resurser som behövs för att möta kvinnornas behov.</p><p>– Bättre kunskap om just deras hälsa, deras utsatthet och behov av stöd och behandling är dessutom något Kriminalvården själva efterfrågar, säger Linda Arnell.</p><p>Tidigare forskning visar att tjejer och unga kvinnor som döms för grova brott ofta själva har erfarenhet av våld och övergrepp. I projektet står därför deras egna berättelser i centrum. Forskarna ska också ta del av erfarenheter från professionella inom Kriminalvården.</p><p>– Att ta fasta på tjejers och unga kvinnors samt de professionellas egna perspektiv och erfarenheter är av stor betydelse, dels vetenskapligt, dels för att förstå deras situation och utforma individ- och samhällsrelevanta metoder och insatser, säger Arnell.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kriminalvården står inför förändringar</h2><p>Projektet genomförs samtidigt som Kriminalvården står inför stora förändringar. Forskarna lyfter bland annat dubbelbeläggning och nya anstalter, däribland en ny anstalt med säkerhetsklass 1 och fängelse för flickor. Detta parallellt med att allt fler våldsincidenter rapporteras mellan tjejerna, andra intagna och personal.</p><p>Kriminalvården har även lyft brist på resurser och kunskap om målgruppen. Det kan till exempel vara lång väntan på att få träffa en psykolog. Det påverkar möjligheterna att ge stöd och vård och att arbeta förebyggande.</p><p>Forskarna hoppas att den nya kunskapen ska kunna användas som underlag för kunskapsbaserade metoder och resursfördelning. Den ska också kunna stödja de anställda i deras arbete med tjejerna och de unga kvinnorna. Forskarna hoppas även på att den kunskap som projektet bidrar med kan vägleda de beslut som tas inom kriminalpolitiken.</p><p>Genom att kombinera de professionellas perspektiv med tjejers och unga kvinnors livsberättelser vill forskarna få kunskap om deras erfarenheter av våld, både före och under tiden i fängelse.</p><p>– Projektets fokus på både professionellas perspektiv och tjejers och unga kvinnors livsberättelser och olika erfarenheter av våld, både innan och under anstaltsvistelsen, gör projektet unikt. Det gör det möjligt att förstå deras livsvillkor och hur stöd och hjälp kan utformas, både innan och under anstaltsvistelsen, säger Linda Arnell.</p>https://www.umu.se/nyheter/deras-erfarenheter-av-vald-ska-fa-ta-plats_12183705/https://www.umu.se/nyheter/pride-pa-campus-tillbaka--med-annu-storre-program--_12184331/Pride på campus tillbaka – med ännu större program Den 21–26 september arrangeras Pride på campus för andra året i rad. Under veckan fylls campus med föreläsningar, samtal, sociala aktiviteter och hissade regnbågsflaggor för att lyfta frågor om inkludering, mänskliga rättigheter och allas lika värde. Umeå universitet deltar även i år i Prideparaden bakom egen banderoll. Mon, 31 Aug 2026 15:14:15 +0200<p>Pride på campus arrangeras i samband med UmePride, som en viktig del av Umeå universitets arbete kring lika rättigheter och möjligheter samt mot all form av diskriminering. Under veckan kommer campus att präglas av aktiviteter som sprider kunskap, gemenskap och engagemang i hbtqi-frågor.</p><p>Universitetet flaggar också med regnbågsflaggor på campusområdet den aktuella veckan, 21–27 september, som en symbol för sitt ställningstagande för allas lika värde.</p><p>Efter premiären förra året har arrangemanget vuxit och årets program omfattar ett brett utbud av aktiviteter. Bland annat erbjuds en regnbågsfotopromenad på campus, seminarier om hbtqi-perspektiv i utbildning och arbetsliv samt Pridehäng med pyssel- och plakatverkstad inför paraden – med mera.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jenny Saba Persson, samordnare för Pride på campus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Pride på campus är ett sätt att visa att Umeå universitet ska vara en plats där alla känner sig välkomna, trygga och respekterade. Hbtqi-personers rättigheter är under hårt tryck i många delar av världen, men vi ser också hur frågor om mänskliga rättigheter och inkludering ifrågasätts på flera håll närmare oss. Därför är det viktigt att universitet tydligt står upp för allas rätt att vara den man är, säger Jenny Saba Persson, samordnare för Pride på campus.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Umeå universitet går i Prideparaden för tredje året</h2><p>Lördagen den 26 september avslutas veckan med den officiella Prideparaden genom centrala Umeå. Umeå universitet deltar då för tredje året i rad under egen banderoll och med ett eget block i paraden. Förra året samlade universitetets block omkring 100 deltagare, bestående av studenter, medarbetare och andra som ville gå tillsammans för allas lika värde. Ambitionen är att upprepa det starka deltagandet även i år.</p><p>Att universitetet deltar som en officiell del av paraden är sedan 2026 beslutat av rektor.</p><p>– Universitetet ska vara en öppen och inkluderande plats för studenter och medarbetare. Genom Pride på campus och vårt deltagande i Prideparaden vill vi visa att vi står bakom de demokratiska värden som akademin bygger på och att alla människor har rätt att bli bemötta med respekt och ges lika möjligheter, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Pride på campus arrangeras 21–26 september på flera platser runt campus och i digitala format. Utöver Umeå universitets verksamheter, under samordning av Studentcentrum och Personalenheten, medverkar också Kyrkan på campus, studentkårerna och fackförbunden. Alla evenemang är kostnadsfria och öppna för alla, men några kräver föranmälan.</p><p><a href="~/link/710266c95d5748f8aca57c8c4e585a79.aspx">Se hela programmet för Pride på campus här</a></p><p><a href="~/link/ea8b090518f645fc85626b02a2d29003.aspx">Anmäl dig till att gå med Umeå universitet i Pride-paraden på denna sida</a></p>https://www.umu.se/nyheter/pride-pa-campus-tillbaka--med-annu-storre-program--_12184331/https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-ska-starka-beredskapen_12184305/Forskningssamarbete ska stärka beredskapen inför framtida pandemierForskare från Handelshögskolan vid Umeå universitet och Imperial College London har fått fortsatt stöd för sitt samarbete kring ekonomiska perspektiv på infektionssjukdomar. Ett nytt anslag från Handelsbanken möjliggör en fjärde internationell workshop och stödjer den fortsatta utvecklingen av ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk med fokus på de ekonomiska, beteendemässiga och policyrelaterade aspekterna av förebyggande och kontroll av infektionssjukdomar.Mon, 31 Aug 2026 13:30:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagarna vid workshopen <em>Economics of Pandemic Preparedness 2026</em>.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Samarbetet, som leds av professor Giovanni Forchini vid Handelshögskolan och professor Katharina Hauck vid Jameel Institute på Imperial College London, utgör en viktig brygga mellan ekonometri, nationalekonomi, epidemiologi och folkhälsa. Genom den årliga workshopen <em>Economics of Pandemic Preparedness</em> bidrar partnerskapet till utvecklingen av ett bredare tvärvetenskapligt nätverk med fokus på att förstå hur samhällen bättre kan förbereda sig för hot från infektionssjukdomar.</p><p>Den tredje workshopen inom ramen för samarbetet hölls i Stockholm i juni 2026 och samlade forskare inom ekonomi, epidemiologi och policyforskning för att undersöka beredskap som en systemövergripande utmaning. Diskussionerna lyfte fram vikten av att ta hänsyn till skillnader i sårbarhet och smittspridning, integrera beteenden och allmänhetens förtroende i epidemimodeller samt stärka kopplingarna mellan data, modellering och beslutsfattande i realtid.</p><p>En central slutsats var att beredskap inte enbart bör ses som en kostnad, utan som en långsiktig ekonomisk investering i övervakning, diagnostik, vaccinering, hälso- och sjukvårdssystemets kapacitet samt institutionell motståndskraft.</p><h3>Mer än bara kunskapsutbyte</h3><p>– Ett konkret resultat av samarbetet är finansiering av postdoktorala forskare vid både Umeå universitet och Imperial College London. Vår postdoktor vid Umeå universitet har sedan dess gått vidare till en tillsvidareanställning, vilket vi ser som ett positivt utfall. Samarbetet har också fortsatt att stärka relationen mellan Umeå universitet och Imperial College London, säger Giovanni.</p><h3>Komplexa samhällsutmaningar kräver flera perspektiv</h3><p>– Att förebygga och kontrollera infektionssjukdomar är i grunden tvärvetenskapliga utmaningar. Ekonomer kan bidra genom att analysera beteenden, incitament, resursfördelningar och de bredare effekterna av sjukdomar och folkhälsoinsatser. Genom att kombinera dessa perspektiv med expertis inom epidemiologi och folkhälsa kan vi utveckla en mer heltäckande förståelse för hur samhällen kan förebygga, hantera och bemöta hot från infektionssjukdomar, säger Giovanni.</p><p>Det nya anslaget från Handelsbanken kommer att stödja en fjärde workshop på temat och göra det möjligt för samarbetet mellan Umeå universitet och Imperial College London att fortsätta växa. Finansieringen ska bidra till att fördjupa de internationella och tvärvetenskapliga kontakterna samt främja praktiskt inriktad forskning om hur samhällen kan förbereda sig mer effektivt inför framtida pandemier och andra större sjukdomsutbrott.</p><p>Nästa workshop planeras till juni 2027.</p><p><a href="~/link/1d51b7f34a9b4112b029d0df6e811741.aspx">Läs mer om bakgrunden och de tidigare workshoparna</a></p>https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-ska-starka-beredskapen_12184305/https://www.umu.se/nyheter/olika-villkor-formar-unga-migranters-karriarval-_12183155/Olika villkor formar unga migranters karriärval Att välja utbildning och yrke handlar inte alltid om att följa sina ambitioner. För unga migranter kan regler och begränsade alternativ styra vilka framtidsvägar som är möjliga. Det visar ny forskning från Umeå universitet.Fri, 18 Sep 2026 09:56:16 +0200<p class="quote-center">Karriärval är mer än vad enskilda individer väljer att studera eller arbeta med</p><p>Jonna Linde, forskarstuderande vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, har undersökt de villkor som påverkar unga migranters karriärplanering och vägar vidare från språkintroduktionsprogrammet. För de unga kan det handla om att förhålla sig till ett begränsat antal alternativ. I vissa fall kan valet av utbildning eller arbete också påverka möjligheten att få stanna i Sverige.</p><p>– Karriärval är mer än vad enskilda individer väljer att studera eller arbeta med. Många gånger handlar karriärval snarare om att förhålla sig till ett fåtal tillgängliga utbildnings- eller arbetsalternativ. Det kan också handla om att söka sig till strategier som ökar chanserna att få stanna i landet och utifrån detta skapa meningsfullhet och bygga en framtid, säger Jonna Linde.</p><p>Studien har genomförts i sex svenska kommuner, landsbygdskommuner, mindre städer och pendlingskommuner. Jonna Linde har gjort observationer och intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet, studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer samt kommunala politiker och tjänstemän. I forskningen ingår också en nationell enkätstudie.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">När val blir icke-val</h2><p>Resultaten visar hur åldersgränser, behörighetskrav, betygsurval och krav på att klara utbildningen inom en viss tid begränsar elevernas möjligheter att ta sig vidare i utbildningssystemet. Det kan leda till vad Jonna Linde beskriver som icke-val, där framtidsvägarna i praktiken begränsas till ett fåtal alternativ.</p><p>Även var i landet den unga personen befinner sig har betydelse. Utbudet av utbildningar och hur utbildningen organiseras skiljer sig mellan kommuner. Därför kan möjligheterna att ta sig vidare i hög grad bli beroende av lokala förutsättningar. Enligt resultaten riskerar det att skapa slumpmässighet och ojämlikhet i möjligheterna till utbildning och etablering i arbetsliv och samhälle.</p><p>– De unga migranternas förutsättningar, så som tidigare skolunderbyggnad och ålder vid migration, har betydelse. Även hur utbildningen organiseras och vilka alternativ inom utbildning och arbete som finns tillgängliga blir styrande för ”vem som kan bli vad”. Det påverkar i sin tur vilka sociala och samhälleliga positioner som blir möjliga, säger Jonna Linde.</p><p>De ungas karriärplaner formas i ett samspel mellan tidigare ambitioner, nya erfarenheter och de möjligheter och begränsningar de möter. Även när valmöjligheterna är få kan planerna skapa riktning och mening.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vägledarnas uppdrag blir mer komplext</h2><p>Utbildning och arbete har fått en ökande betydelse i migrationspolitiska regelverk. Prestationer inom utbildning och arbetsliv kan bli avgörande för uppehållstillstånd och etablering. Det förändrar också förutsättningarna för studie- och yrkesvägledningen.</p><p>Vägledningen får en särskild betydelse när de ungas val av utbildning och arbete också kan påverka deras möjligheter att få stanna i landet. Vägledarna ska stödja de ungas egna val. Samtidigt behöver de förhålla sig till kraven på etablering på arbetsmarknaden och de alternativ som faktiskt finns tillgängliga.</p><p>Studien visar också en risk för att strukturella begränsningar blir till individens ansvar i vägledningen. Ansvaret för de begränsade valmöjligheterna kan då i hög grad läggas på de unga själva. Samtidigt ställs vägledarna inför svåra situationer.</p><p>– Risker för utvisning i relation till karriärval är givetvis mest drabbande för den unga migranten. Men det ställer samtidigt höga krav på vägledarna och deras arbete, vilket skapar etisk stress och emotionell belastning, säger Jonna Linde.</p><p>Jonna Linde menar att resultaten kan bidra med kunskap inför framtida utbildnings- och migrationspolitiska beslut. De kan också användas vid utvärderingar av tidigare beslut, som den så kallade nya gymnasielagen, och vara användbara för bland andra skolhuvudmän och studie- och yrkesvägledare.</p>https://www.umu.se/nyheter/olika-villkor-formar-unga-migranters-karriarval-_12183155/https://www.umu.se/nyheter/metamaterial-gor-det-ovantade-mojligt_12183908/Metamaterial gör det oväntade möjligtDe kan böja ljus, styra ljud och ge material helt nya egenskaper. Metamaterial är ett av de mest omtalade forskningsfälten inom fysik just nu. Dess framtidspotential engagerar forskare över hela världen och lyftes nyligen på ett Nobelsymposium i Umeå.Mon, 31 Aug 2026 11:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Metamaterial är ett forskningsfält som utvecklas snabbt. Samtidigt som forskare experimenterar med nya typer av metamaterial växer också intresset för hur idéerna kan användas inom helt andra discipliner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Vem har inte drömt om en osynlighetsmantel som den Harry Potter har? Det låter som magi, men skulle kunna bli verklighet med hjälp av så kallade metamaterial.</p><p>Sommaren 2026 samlades några av världens ledande forskare inom området i Umeå för ett Nobelsymposium om metamaterial. Organisatör var Nicolò Maccaferri, universitetslektor vid Umeå universitet. Han forskar om dessa speciella material, som under de senaste decennierna visat sig användbara inom allt från telekommunikation till medicinsk teknik.</p><p>– Till skillnad från de flesta andra material avgörs metamaterialens egenskaper inte främst av vilka atomer och molekyler de består av, utan hur de är uppbyggda, säger Nicolò Maccaferri.</p><p>Han jämför det med ett musikinstrument: hur det låter beror inte bara på om det är gjort av exempelvis trä eller metall utan också vilken form det har.</p><p>Nyligen publicerade han tillsammans med internationella forskarkollegor en kommentar i tidskriften <em>Nature Materials</em> där de beskriver hur forskningsfältet inspirerat ett helt nytt sätt att tänka kring vetenskapliga problem.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är metamaterial?</h2><p>Begreppet metamaterial introducerades i slutet av 1990-talet. Det bygger på idén att väldigt små strukturer (mindre än en våglängd) kan användas som byggstenar för att ge material förmågan att styra vågor – elektromagnetiska, akustiska eller seismiska – på ett sätt som inte förekommer i naturen.</p><p>– I stället för att bara utgå ifrån vad ett material har för naturliga egenskaper frågar vi oss vad vi vill att det ska göra och sedan designar vi strukturen därefter, säger Nicolò Maccaferri.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Figuren visar hur metamaterial ersätter naturens egna byggstenar med konstruerade strukturer. Det gör det möjligt att designa material med helt nya funktioner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Alexander Dmitriev, Göteborgs universitet</span></div></div><p>Intresset för metamaterial tog fart när forskare visade att strukturerna i princip kan utformas så att ljus leds runt ett objekt, vilket skulle kunna göra det osynligt.</p><p>Redan i dag finns många lovande exempel på tillämpningar av metamaterial. De kan användas för att göra väldigt tunna kameralinser, effektivare solceller, bättre skärmar och känsliga sensorer. De kan också styra ljud och ultraljud, vilket kan vara värdefullt bland annat för att minska buller och inom medicinsk bilddiagnostik.</p><p>– Det som fascinerar mig mest är möjligheterna inom hälso- och sjukvård och sensorer. Tänk dig små, billiga sensorer som snabbt upptäcker tidiga tecken på sjukdomar, övervakar miljön eller kontrollerar kvaliteten på livsmedel, säger Nicolò Maccaferri.</p><p>Han ser också stor potential inom kommunikationsteknik, där smarta ytor kan hjälpa till att styra trådlösa signaler mer effektivt i byggnader, städer och framtidens kommunikationsnät.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett nytt sätt att tänka</h2><p>Forskningsfältet har dessutom gett upphov till ett nytt sätt att se på material och teknologi i stort. I <em>Nature Materials</em> beskriver forskarna det som ”the meta way of thinking”. Det började med forskning om ljus- och ljudvågor, men sprids nu till många andra områden som mekanik, kemi, biologi och datavetenskap.</p><p>– Det uppmuntrar forskare att ställa djärva frågor som “tänk om” och ”varför inte”. Det handlar inte längre bara om att beskriva naturen utan också utforska möjligheter bortom det som tidigare har ansetts vara omöjligt, säger Nicolò Maccaferri.</p><p><a href="https://www.nature.com/articles/s41563-026-02710-7">Läs forskarnas kommentar i Nature Materials</a></p>https://www.umu.se/nyheter/metamaterial-gor-det-ovantade-mojligt_12183908/https://www.umu.se/nyheter/prova-pa-dag-ska-inspirera-tjejer-att-upptacka-teknik_12183561/Prova på-dag ska inspirera fler tjejer att upptäcka teknikens möjligheterHur väcker man intresset för teknik hos nästa generation? Genom att låta unga själva få prova. Tillsammans med den ideella föreningen Ung Datatjej arrangerar Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet en teknikdag för tjejer i åldern 10 till 14 år. Målet är att inspirera fler att upptäcka teknikens möjligheter och på sikt bidra till en mer jämställd teknikbransch.Fri, 28 Aug 2026 14:11:08 +0200<p>Under en dag i Teknikhuset på Umeå universitet får deltagarna utforska teknik genom praktiska och lekfulla aktiviteter. Med hjälp av enkla komponenter, sensorer och LED-lampor får de steg för steg prova hur teknik fungerar i praktiken och hur den används i vardagen. Inga förkunskaper krävs, fokuset ligger i stället på nyfikenhet, kreativitet och lusten att lära.</p><p class="quote-center">Med lekfullt och praktiskt lärande vill vi väcka nyfikenhet och visa att teknik kan vara både roligt och kreativt.</p><p>Initiativet är ett samarbete mellan Institutionen för tillämpad fysik och elektronik och föreningen Ung Datatjej, som är en del av DataTjej, Sveriges största ideella nätverk för kvinnor och ickebinära inom IT och tech. Organisationen DataTjej, som grundades i Umeå 1998, arbetar för att inspirera fler att utbilda sig och verka inom teknikområdet och har idag över 7 000 medlemmar.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tidiga möten med teknik spelar roll</h2><p>Trots växande efterfrågan på teknisk kompetens är kvinnor fortfarande underrepresenterade inom såväl tekniska utbildningar som yrken. Arrangörerna menar att tidiga och positiva erfarenheter av teknik kan vara viktiga för att fler tjejer ska se teknikområdet som möjliga framtida studie- och yrkesval.</p><p>Genom att erbjuda en inkluderande miljö där deltagarna får experimentera och upptäcka på egen hand hoppas arrangörerna sänka trösklarna till teknikämnen och visa att teknik är något som angår alla.</p><p>– Med lekfullt och praktiskt lärande vill vi väcka nyfikenhet och visa att teknik kan vara både roligt och kreativt. När barn och unga får möjlighet att prova själva, experimentera och se resultaten direkt blir tekniken mer konkret och tillgänglig. Teknik spelar en avgörande roll i arbetet med att lösa många av samhällets utmaningar och därför behöver vi också en större mångfald bland dem som väljer tekniska utbildningar och yrken, säger Keni Ren, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik och en av aktivitetsledarna under evenemanget.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Teknik som löser verkliga problem</h2><p>Dagen ger även en inblick i hur teknik används för att förstå och lösa samhällsutmaningar. Vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik bedrivs forskning inom bland annat sensorteknik, dataanalys, interaktionsdesign och digitala lösningar för olika samhällsområden. Universitetslektor Keni Ren är en av de medverkande under dagen. </p><p>– Vi vill att dagen ska kännas lekfull och kravlös – att man får prova sig fram, skratta, vara nyfiken och se vad som händer. Förhoppningsvis går deltagarna därifrån med känslan av att teknik faktiskt är riktigt kul och att det här vill jag göra mer av, säger Joud Almualem, Masterstudent i interaktionsdesign och aktivitetskoordinator för Ung DataTjej.</p><p>Förhoppningen är att deltagarna efter den här dagen ska lämna universitetet med stärkt självförtroende, nya kunskaper och en känsla av att teknik faktiskt är något de själva kan vara med och utveckla.</p><p><a href="https://ebas.ungaforskare.se/registrations/add/170" target="_blank" rel="noopener">Mer information och anmälan hittar ni här. </a></p>https://www.umu.se/nyheter/prova-pa-dag-ska-inspirera-tjejer-att-upptacka-teknik_12183561/https://www.umu.se/nyheter/ny-strategi-angriper-ett-av-cancerforskningens-svaraste-mal_12183677/Ny strategi angriper ett av cancerforskningens svåraste målForskare vid Umeå universitet har utvecklat en ny strategi för att bromsa tumörcellers tillväxt. Genom att rikta in sig på den genetiska instruktion som styr bildningen av ett viktigt cancerprotein kunde de bromsa cellernas tillväxt. Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften PNAS.Thu, 27 Aug 2026 13:49:43 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Trots decennier av forskning har cancerproteinet c-Myc varit svårt att angripa med läkemedel. Nu visar Robin Fåhraeus och kollegor att det kan vara möjligt att bromsa cancercellers tillväxt genom att i stället rikta in sig på den genetiska instruktionen bakom proteinet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>simon ohman jonsson inhousebyran</span></div></div><p class="quote-center">Ungefär 70 procent av cancersjukdomar överuttrycker c-Myc-proteinet</p><p>– Ungefär 70 procent av cancersjukdomar överuttrycker c-Myc-proteinet och behandlingar som förhindrar c-Myc har länge varit en prioritet för nya läkemedel mot cancer, säger Robin Fåhraeus, professor på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Proteinet c-Myc är en så kallad onkogen och spelar en central roll i att driva tillväxt av tumörer. Trots flera decennier av intensiv forskning har det visat sig mycket svårt att utveckla läkemedel som direkt hämmar c-Myc. En viktig orsak till det är att proteinet saknar tydliga bindningsytor där små kemiska molekyler kan fästa och blockera dess funktion, något som gjort proteinet till ett klassiskt exempel på ett “svårbehandlat” mål inom cancerforskningen.</p><p>I den nya studien har forskarna i stället valt en annan väg. De visar att c-Myc:s mRNA, den genetiska instruktion som cellen använder för att tillverka proteinet, kan användas som mål för behandling.</p><p>Genom att använda ett läkemedel som tidigare har testats i kliniska studier för ett annat ändamål kunde forskarna få proteinet MDM2 att binda till c-Myc mRNA. Detta blockerar produktionen av c-Myc och leder till att tumörceller slutar växa.</p><p>– Att hitta nya användningsområden för redan framtagna läkemedel är ett attraktivt sätt att snabbare får fram nya behandlingar, säger Robin Fåhraeus.</p><p>Strategin innebär ett nytt sätt att angripa ett av cancerforskningens mest svårbehandlade mål. I stället för att försöka slå ut själva proteinet stoppar metoden produktionen av det redan på RNA-nivå. Resultaten öppnar därmed för nya möjligheter inom läkemedelsutveckling, särskilt för cancerformer där c-Myc spelar en avgörande roll.</p><p>– Vi hoppas att resultaten ska bana väg för nya behandlingar mot cancerformer där c-Myc driver sjukdomen. Samtidigt vill vi inspirera andra forskargrupper genom att visa att mRNA kan vara ett sätt att selektivt styra produktionen av proteiner som är kopplade till olika sjukdomar, säger Robin Fåhraeus.</p><p>Nästa steg i forskningen är att till exempel testa strategin i fler modeller, utvärdera klinisk potential och optimera läkemedlet. Om strategin fungerar i framtida studier kan den öppna för nya behandlingar mot flera cancerformer där c-Myc spelar en central roll.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-strategi-angriper-ett-av-cancerforskningens-svaraste-mal_12183677/https://www.umu.se/nyheter/upptack-hostens-halsa-pa-campus_12183534/Upptäck höstens Hälsa på campusProgrammet för höstens Hälsa på campus är klart. Den 16 september får studenter och medarbetare vid Umeå universitet och SLU Umeå möjlighet att prova på aktiviteter, upptäcka nya intressen och inspireras till ett aktivt och hälsosamt liv. Fri, 28 Aug 2026 10:07:28 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Två personer klättar i höghöjdsbana.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Nydala Zid Adventure</span></div></div><p>Hälsa på campus samlar ett stort antal kostnadsfria aktiviteter på och omkring campus samt på andra platser i och runt Umeå. Syftet med dagen är att bidra till ett hållbart och hälsosamt campusliv, där rörelse, gemenskap och inspiration står i fokus. Höstens program innehåller både spännande nyheter och flera uppskattade inslag från tidigare arrangemang.</p><p>– Hälsa på campus handlar om att göra det enkelt att prova något nytt, träffa andra och hitta aktiviteter som kan bidra till ökad hälsa och välmående i vardagen. Vi hoppas att dagen ska inspirera både studenter och medarbetare att hitta nya sätt att vara aktiva och må bra, säger Pernilla Eriksson, projektledare för Hälsa på campus.</p><p>Utöver prova-på-aktiviteter erbjuder dagen också flera inspirerande föreläsningar inom hälsa, fysisk aktivitet och välmående. Bland årets huvudföreläsare finns Carl-Johan (CJ) Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som berättar om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnans utveckling och vår förmåga till lärande genom livet. Besökarna får även möta tidigare elitishockeyspelaren Danijela Rundqvist, som delar med sig av erfarenheter kring målsättning, mental styrka, återhämtning och hälsa.</p><h3>Nyheter och favoriter</h3><p>Bland höstens nyheter finns bland annat möjlighet att prova på höghöjdsbanor, utomhusklättring, argentinsk tango, flamenco, minigolf, luftgevärsskytte och en guidad tur i Arboretum Norr. Samtidigt återkommer flera populära aktiviteter som lockat många deltagare tidigare år.</p><p>– Vi har arbetat för att skapa ett program med stor variation där det finns något för alla. Oavsett om du vill utmana dig själv, vara kreativ, uppleva naturen eller bara testa något du aldrig gjort tidigare hoppas vi att du hittar en aktivitet som väcker din nyfikenhet, säger Tove Mårs, projektsamordnare för Hälsa på campus.</p><p><strong>Anmälan till de aktiviteter som kräver föranmälan öppnar den 2 september klockan 09.00.</strong> </p><p><a class="documentIcon" title="Programblad: Hälsa på campus 16 september 2026" href="~/link/c30e0e0f9dc4416c919c15ff01892899.aspx">Programblad: Hälsa på campus 16 september 2026</a></p>https://www.umu.se/nyheter/upptack-hostens-halsa-pa-campus_12183534/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-med-i-europeisk-innovationssatsning-vard-22-miljoner-kronor_12182881/Umeå universitet deltar i europeisk satsning på 22 miljoner för innovation och entreprenörskapUmeå universitet är ett av nio europeiska universitet som deltar i EC2U ELEVATE, ett nytt projekt som finansieras genom European Institute of Innovation and Technologys (EIT) initiativ för högre utbildning, Higher Education Initiative. Projektet har beviljats nära €2 miljoner (ca 22 miljoner kr) och pågår mellan september 2026 och augusti 2028.Thu, 27 Aug 2026 10:45:18 +0200<p>EC2U ELEVATE (Entrepreneurship Learning, Education & Value-Creation Across Technologies and Ecosystems) samlar universitet, städer, företag och regionala aktörer i Europa för att stärka innovation, entreprenörskap och kunskapsöverföring. Projektet samordnas av universitetet i Coimbra och är en del av EC2U-alliansen. Partners från Portugal, Tyskland, Spanien, Finland, Frankrike, Italien, Österrike, Rumänien och Sverige deltar i projektet.</p><p>Projektets långsiktiga ambition är att stärka EC2U-alliansen som ett europeiskt innovationsekosystem där utbildning, forskning och samverkan med samhället bidrar till entreprenörskap, innovation och hållbar utveckling. Projektet ska också fördjupa samarbetet med EIT:s ekosystem inom områdena hälsa, urban mobilitet samt kultur och kreativa näringar.</p><h3>Umeå universitets bidrag till projektet</h3><p>Forskare från samtliga fakulteter vid Umeå universitet kommer att bidra till projektet. Universitetet ska leda utvecklingen av en ny nätbaserad kurs i innovation och entreprenörskap som syftar till att stärka studenters entreprenöriella förhållningssätt och innovationskompetens inom EC2U-alliansen.</p><p>Umeå universitet kommer också att leda arbetet med att skapa en europeisk databas över regionala och samhälleliga innovationsutmaningar. Databasen ska koppla samman studenter, forskare, företag och offentliga organisationer med verkliga samhällsutmaningar. Initiativet bygger vidare på Umeå universitets långa tradition av samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, som har bidragit till innovationer inom områden som hållbar teknik, regional utveckling och den gröna omställningen.</p><p>– Det är mycket glädjande att vi fått finansiering för vårt första forskningsprojekt med EC2U-konsortiet. Våra partneruniversitet är alla liknande bredduniversitet som Umeå universitet så det finns mycket goda förutsättningarna att identifiera och gå fram med fler framgångsrika ansökningar inom samma program, säger Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning vid Umeå universitet.</p><p>Ett annat viktigt bidrag är universitetets kompetens inom social och inkluderande innovation. Genom nya metoder och samverkansformer ska projektet stödja arbetet med samhällsutmaningar kopplade till hälsa, välbefinnande, klimatförändringar, digitalisering och demografisk utveckling. Målet är att stärka samskapande, innovation och samhällsrelevant forskning inom alliansen.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-med-i-europeisk-innovationssatsning-vard-22-miljoner-kronor_12182881/https://www.umu.se/nyheter/en-infrysning-racker-for-att-styra-om-jarnets-mineralomvandling_12183566/En infrysning räcker för att styra om järnets mineralomvandlingNågra minuters infrysning och upptining har avgörande betydelse för hur ferrihydrit, det mest reaktiva järnmineralet i kalla jordar, permafrost och glaciärer, omvandlas, rapporterar forskare vid Umeå universitet i den vetenskapliga tidskriften Science. I takt med ett varmare klimat där frys-tö-cyklerna blir allt intensivare och sprider sig geografiskt, får is därför allt större konsekvenser för ekosystemen på jorden.Thu, 27 Aug 2026 09:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Det som händer med järnmineral medan de är instängda i is avgör hur järnet beter sig när isen smälter. Bara några få minuters infrysning styr hur järnmineralen omvandlas, visar studien i Science.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér Bildbyrå AB</span></div></div><p>– Is är inte en passiv frysbox, utan en aktiv geokemisk reaktor som kan förändra hur ett järnmineral omvandlas på bara några få minuter, säger professor Jean-François Boily vid Kemiska institutionen, Umeå universitet, som lett den aktuella studien.</p><p>Is är inte bara fruset vatten. I naturen kan is stänga in en mängd olika ämnen, däribland mineral och organiskt kol. Bland de mest betydelsefulla är järnmineralen, eftersom det som händer med dem medan de är instängda i isen avgör hur järnet beter sig när isen smälter.</p><p>Järn är ett av de vanligaste grundämnena i jordskorpan och livsnödvändigt för de flesta levande organismer. När bergarter vittrar frigörs järn som sedan reagerar med syre och vatten och bildar sekundära järnmineral.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jean-François Boily.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Simon Jönsson</span></div></div><p class="quote-left">Is är inte en passiv frysbox, utan en aktiv geokemisk reaktor som kan förändra hur ett järnmineral omvandlas</p><h3>Följdeffekter i hela ekosystem</h3><p>Dessa järnoxider är spridda över stora delar av jordytan. Man kan se dem som roströda beläggningar på berg och fina partiklar i jord, men de finns också i vattenmiljöer och i atmosfären. Förändringar i hur järn frigörs kan få följdeffekter genom hela ekosystem, från fjällbäckar till arktiska kustområden.</p><p>I den aktuella studien har forskarna undersökt ferrihydrit, en bristfälligt ordnad järnoxid på bara några nanometer. Ferrihydrit är den dominerande reaktiva järnfasen i glaciala sediment, isberg och kalla jordar. Den har en stor ytarea, vilket gör att ferrihydrit drar åt sig mycket näringsämnen, föroreningar och organiskt kol. Om ferrihydrit behåller sin reaktiva yta – eller omvandlas till ett mindre reaktivt mineral – styr hur mycket biotillgängligt järn som når polarhaven och hur mycket kol som förblir bundet i frusen mark.</p><p>När vatten fryser bildas mikroskopiska fickor av vätska mellan iskristallerna. Där koncentreras de ämnen som inte kan införlivas i isen. Forskarna fann att denna inneslutning, tillsammans med den kraft som drar ofruset vatten mot den växande isfronten, pressar samman ferrihydritpartiklarna, sliter bort det skikt av vatten och hydroxylgrupper som normalt omger partiklarna och fogar samman dem till mycket större aggregat.</p><p>– Partiklarna kommer ut ur isen sammanbundna, inte bara hopklumpade, säger Jean-François Boily. Vi kunde ultraljudsbehandla dem och hålla dem i syra i en månad utan att de föll isär.</p><p>Undersökningar med bland annat elektronmikroskopi visade att en enda infrysningscykel vid −20 °C ökade ferrihydritens partikelstorlek ungefär 30 gånger. Det uppstod mikrometerstora flagor, vars tillplattade form ärvts från de iskorngränser som format dem. Att frysa in materialet på nytt gjorde liten skillnad, eftersom merparten av förändringen skedde redan vid den allra första frysningen.</p><p>Forskarna lät både färska och frysbehandlade prover åldras i vatten under ett helt år. Ferrihydrit som aldrig frysts omvandlades till goethit, den gulbruna rost som kan ses i sval och fuktig mark. Ferrihydrit som frysts en enda gång bildade ingen goethit alls, och vid accelererat åldrande övergick den i stället till hematit, den röda rosten i varm och torr mark.</p><h3>Ljusdrivet järnkretslopp kan påskyndas</h3><p>Denna omkastning av mineraler har betydelse långt utanför laboratoriebänken. Förhållandet mellan goethit och hematit i forntida jordar används ofta som riktmärke för att rekonstruera historiska klimat, och syreisotoperna i de två mineralen brukar användas för att uppskatta forntida temperaturer. Båda dessa riktmärken utgår dock från att förändringarna av mineralerna skett i flytande vatten.</p><p>Hematit absorberar dessutom ett bredare våglängdsområde av solljuset än goethit. Det innebär att en frysdriven förskjutning mot att mer hematit bildas skulle kunna påskynda ett ljusdrivet järnkretslopp överallt där mark i polarområdena tinar i solen.</p><p>I en åtföljande kommentar i samma nummer av Science skriver geokemisten Kevin M. Rosso vid Pacific Northwest National Laboratory i USA att förståelsen av is som en aktiv geokemisk reaktor inte längre är en nischfråga för de som forskar om is och snö, utan en central utmaning för att förstå järnets geokemiska kretslopp vid jordytan.</p><p><a title="Läs Kevin M. Rossos kommentar" href="https://www.science.org/doi/10.1126/science.aej2248" target="_blank" rel="noopener">Läs Kevin M. Rossos kommentar </a></p><p>I takt med att frys-tö-cyklerna sker tätare och sprider sig geografiskt i ett varmare klimat blir det allt viktigare att förstå hur isen påverkar hur järnmineraler utvecklas och hur det i sin tur påverkar olika ekosystem.</p>https://www.umu.se/nyheter/en-infrysning-racker-for-att-styra-om-jarnets-mineralomvandling_12183566/https://www.umu.se/nyheter/ny-bok-on-the-edge-of-change_12183735/Ny bok: On the edge of changeI boken On the edge of change undersöker författarna villkor, konsekvenser och motstånd kring energiomställningar på avsides platser i Sverige, Norge, Finland, Grönland och Färöarna. Redaktörer för boken är Janina Priebe, Erland Mårald, båda vid Umeå universitet och Linda Soneryd, vid Örebro respektive Stockholms universitet.Wed, 26 Aug 2026 15:58:57 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9d3befd9-81bb-4b2e-ab41-328522d35f6d" data-contentname="bokomslag">{}</div><p>Idag startas projekt för energiomställning på många håll och processerna är sällan okomplicerade och raka. Satsningar förändras, försenas eller omformas längs vägen och påverkar människors försörjning, identitet och relationer till landskapet. Nya möjligheter öppnas för vissa, medan andra invånare drabbas av påtagliga kostnader. Många stora energisatsningar tar form långt från företagsledningar, pengamarknader och centrum där vinsterna hamnar. Samtidigt drabbas perifera samhällen ofta av ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser av dem. Men trots motgångar som uppstår växer också idéer och initiativ fram här och styr mot mer rättvisa och hållbara möjligheter i framtiden.</p><p><a href="https://nordicacademicpress.se/product/on-the-edge-of-change/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer</a></p><p><a href="https://nordicacademicpress.se/product/on-the-edge-of-change/" target="_blank" rel="noopener">Read more</a></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-bok-on-the-edge-of-change_12183735/https://www.umu.se/nyheter/hanna-nystrom-prisades-dubbelt-under-kirurgveckan-2026_12183631/Hanna Nyström prisades dubbelt under Kirurgveckan 2026Under kirurgveckan 2026 prisades Hanna Nyström inte bara en gång, utan två. Hon tilldelades både Bengt Ihres stipendium och blev regional vinnare av stora forskarpriset från Svensk kirurgisk förening. Wed, 26 Aug 2026 10:25:51 +0200<p>Kirurgveckan gick i år av stapeln i Malmö, där yrkesverksamma inom svensk kirurgi och sjukvård deltog. Hanna Nyström, docent ooch universitetslektor vid Institutionen för diagnostik och intervention prisades dubbelt för sin forskningsgärning, bland annat inom kolorektala levermetastaser.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträttbild Hanna Nyström</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Svensk kirurgisk förening</span></div></div><p> </p><p><strong>Grattis Hanna! Du vann inte bara ett, utan två priser under Kirurgveckan 2026. Hur känns det?</strong></p><p>– Det är fantastiskt roligt att få ta emot två fina priser för sin forskning och inspirerande att fortsätta med den.</p><p><strong>Du blev regional vinnare av Stora Forskarpriset från Svensk Kirurgisk förening. Vad innebär det för dig och din forskning?</strong></p><p>– Det är extra roligt att nomineras till detta och få synliggöra den forskning jag bedriver i Norra sjukvårdsregionen, i ödmjukt sällskap av andra drivna och duktiga kollegor i Sverige. Jag som dessutom forskar mer translationellt, vilket är lite mer ovanligt i kirurgvärlden, tycker att det är extra viktigt att även denna forskning syns och premieras.</p><p><strong>Du tilldelades dessutom Ihre Stipendiet 2026! Vad ska prispengarna gå till?</strong></p><p>– Ihre stipendiet går nog till att stärka mina forskningsanslag ytterligare så jag och mina medarbetare kan fortsätta med att undersöka hur vi kan verka för bättre behandling och överlevnad för de som drabbas av änd- och tjocktarmscancer. Vi ska säkert också se till att fira på något trevligt sätt i forskargruppen.</p><p><strong>Vad är det som driver dig i din forskning?</strong></p><p>– Att jobba med ett helhetskoncept för hela cancersjukdomen, från lab-bänken med nya frågeställningar hur vi förbättrar livet för de som drabbas till den enskilda patienten som jag möter på sjukhuset. Som kirurg där huvudgärningen handlar om canceroperationer på människor, till att försöka hitta nya infallsvinklar hur sjukdomen kan behandlas bättre.</p><p><strong>Vad har du för planer framåt, något spännande på gång?</strong></p><p>– Just nu jobbar jag och mina doktorander, post docs och lab-anställda vidare i våra projekt där vi undersöker om blodprov kan förutsäga vilken sorts växtmönster patienter med levermetastaser har. Vi följer också upp våra resultat från vårt stora sekvenseringsprojekt med Sci life för att försöka förstå om det finns mekanismer i tumören och dess mikromiljö som skulle kunna vara intressanta mål för nya behandlingar, baserat på hur levermetastaserna växer i levern. Därutöver jobbar vi med AI bild analys av tumörvävnad och tumörens mikromiljö för att om möjligt hitta sätt att bättre förutsäga vilka patienter som får en spridning av sin änd-och tjocktarmscancer.</p>https://www.umu.se/nyheter/hanna-nystrom-prisades-dubbelt-under-kirurgveckan-2026_12183631/https://www.umu.se/nyheter/sma-mikrober-och-stora-insikter-om-liv-i-ostersjon_12183386/Små mikrober och stora insikter om liv i ÖstersjönMarina mikroorganismer spelar en avgörande roll för ekosystem och klimat. Trots deras betydelse har många av dem aldrig avbildats i detalj i sin naturliga miljö. Genom ett nytt projekt bygger nu postdoktor George Westmeijer upp ett högupplöst bildbibliotek över mikrober i Östersjön.Thu, 10 Sep 2026 12:56:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>George Westmeijer tar ett vattenprov vid Umeå marina forskningscentrum i Norrbyn under sommaren. Efter provtagningen koncentreras mikroorganismerna och undersöks med ljusmikroskopi vid fältstationen innan de analyseras mer i detalj med elektronmikroskopi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Linda Sandblad</span></div></div><p class="quote-center">Vi vet mycket om de här mikrobernas gener, men betydligt mindre om hur de faktiskt ser ut och lever.</p><p>– Vi vet mycket om de här mikrobernas gener, men betydligt mindre om hur de faktiskt ser ut och lever. Jag vill bokstavligen få syn på organismerna bakom all data och alla grafer, säger George Westmeijer, postdoktor vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet.</p><p>George Westmeijer är biolog från Nederländerna och flyttade till Sverige för att doktorera vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Under doktorandtiden utvecklade han ett stort intresse för mikroskopi. När han senare flyttade till Umeå såg han en annons för en postdoktortjänst vid Umeå universitet. Projektet, som finansieras av Kempestiftelserna, visade sig vara en perfekt kombination av hans bakgrund inom ekologi och hans växande intresse för avancerad avbildningsteknik.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Provtagning av Östersjövatten året runt</h2><p>Målet med hans nuvarande projekt i Umeå är att visualisera vattenlevande mikrober – bakterier, arkéer, virus och deras interaktioner. Vid Umeå universitets marina forskningscentrum i Hörnefors har George Westmeijer och hans handledare Linda Sandblad och Johan Wikner utvecklat en ny metod för att samla in Östersjövatten som gör det möjligt att studera mikrober med elektronmikroskopi under olika årstider och miljöförhållanden.</p><p>George Westmeijer valde att fokusera på Östersjön av både vetenskapliga och praktiska skäl. Det bräckta vattnet hyser en mycket varierad mikrobiell gemenskap som förändras dramatiskt mellan årstiderna. Närheten till Umeå universitets marina forskningscentrum, som ligger direkt vid kusten, gör dessutom provtagning möjlig året runt. Under sommaren blir vissa mikrobiella populationer mycket talrika, för att under vintern minska i antal eller gå in i ett vilostadium när ljusnivån och temperaturen sjunker.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Avbilda mikrober med nobel teknik</h2><p>En stor utmaning är att mikroberna både är små och förekommer i låga koncentrationer. Naturligt havsvatten innehåller för få mikrober för högupplöst avbildning. Genom att koncentrera proverna ökar George Westmeijer antalet celler utan att skada dem.</p><p>Från provtagning till mikroskopering tar hela processen ungefär en dag.</p><p>– Jag fryser snabbt ner proverna till mycket låga temperaturer, omkring minus 180 grader Celsius. Det förhindrar att iskristaller bildas och gör det möjligt att studera mikroberna i ett tillstånd som ligger mycket nära hur de förekommer i naturen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mikroskoperingen utförs vid the Umeå Centre for Electron Microscopy , UCEM. Postdoktor George Westmeijer preparerar proven i minus 180 grader Celsius. På bilden syns han tillsammans med sina handledare Johan Wikner, professor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Linda Sandblad, universitetslektor på Kemiska institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Därefter använder George Westmeijer avancerad kryoelektrontomografi (cryo-ET) för att skapa tredimensionella bilder av mikrobiella celler i proverna. Tekniken bygger på kryoelektronmikroskopi (cryo-EM), som belönades med Nobelpriset i kemi 2017.</p><p>Cryo-ET kombinerar en mängd bilder tagna från olika vinklar och avslöjar strukturer som inte går att se med konventionell mikroskopi. Bildanalysen utförs med hjälp av programvara som delvis har utvecklats vid Umeå centrum för elektronmikroskopi (UCEM) vid Umeå universitet. För mikroskopidelen av projektet får George stöd av Linda Sandblad, som både är hans huvudhandledare och föreståndare för UCEM.</p><p>Det framväxande bildbiblioteket kommer att ha en detaljnivå som gör det möjligt att studera biologiska strukturer, exempelvis membranvesiklar, samt interaktioner mellan olika celler.</p><p>– Mikrober lever inte isolerat. Vi hittar ofta olika arter precis intill varandra, och vi vill förstå vilken typ av relationer de har och hur de påverkar varandra.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Att koppla ihop bilder och genom</h2><p>Det växande biblioteket av mikrobiella bilder har lagt grunden för nästa fas av arbetet, och nu tar George Westmeijer nästa steg. Genom att kombinera cryo-EM med metagenomik, cellsortering, encellssekvensering och proteomik hoppas han kunna identifiera arter, uppskatta biomassa och följa olika utvecklingsstadier. Metoden kan också upptäcka samarbeten mellan mikroorganismer som regelbundet förekommer tillsammans.</p><p>– Identifiering är den stora utmaningen framöver. Men om vi lyckas kan vi börja bygga tredimensionella referensbibliotek över vanliga marina mikrober och undersöka hur deras ytstruktur förändras till följd av exempelvis stigande vattentemperaturer, säger George Westmeijer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ett svartvitt snitt från ett elektrontomogram av en akvatisk bakterie. Höger: En segmenterad rekonstruktion som visar viktiga cellstrukturer, inklusive det dubbla membranet, utskott (stalks) och ribosomer. Den färglagda 3D-modellen av cellen skapades i Dragonfly.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>George Westmeijer</span></div></div><p>På lång sikt kan bildbiblioteket hjälpa forskare att rekonstruera mikrobiella näringsvävar och förbättra förståelsen för hur marina ekosystem påverkas av klimatförändringar och mänsklig aktivitet. För George Westmeijer är drivkraften också personlig:</p><p>– För första gången får jag verkligen se de organismer som jag har studerat under hela min forskarkarriär. Det är fascinerande och kanske början på ett nytt sätt att förstå det mest grundläggande livet i havet.</p><p>George Westmeijer innehar ett KBC-postdoktoralt stipendium finansierat av Kempefonden. Projektet är tvärvetenskapligt, med kopplingar till både kemi och ekologi.</p>https://www.umu.se/nyheter/sma-mikrober-och-stora-insikter-om-liv-i-ostersjon_12183386/https://www.umu.se/nyheter/ny-studie-om-betydelsen-av-hur-kanslor-uttrycks_12183489/Ny studie om betydelsen av hur känslor uttrycksVisst är ord viktiga för att uttrycka känslor och budskap till andra, men hur vi säger det, språkmelodin, är avgörande för hur våra känslouttryck uppfattas av de vi pratar med. När man pratar ett främmande språk blir det extra osäkert vilket känslouttryck man förmedlar, eftersom språkmelodins koder för detta inte nödvändigtvis är samma mellan språk. Det visar en nyligen publicerad studie av Berit Aronsson, Umeå universitet och Lars Fant, Stockholms universitet.Mon, 24 Aug 2026 14:42:46 +0200<p>Berit Aronsson säger att ju mer intonationen avviker från förväntade mönster, ju större är risken för att det känslomässiga budskapet påverkas.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="69e8b51d-58f0-40db-b3d0-cda7bfc389a5" data-contentname="Berit A">{}</div><p>– Ju mer intonationen avviker från förväntade mönster, ju större är risken för att det känslomässiga budskapet påverkas, säger Berit Aronsson.</p><p>– Spanska infödda talare uppfattar svenska andraspråkstalare av spanska som signifikant mer arroganta, mer arga och mer otrevliga än vad svenska talare uppfattar dem, när de ringer och bokar bord på en restaurang, och de negativa omdömena visar sig vara associerade med avvikande intonationsmönster. <br> <br>Den nyligen publicerad studien av Berit Aronsson och Lars Fant (2026) har designats med utgångspunkt i resultat från två tidigare studier: Aronsson (2015) och Hällgren och Aronsson (2023).</p><h3>Olika omdömen</h3><p>Berit Aronsson säger att resultaten visar att ju mer intonationen skiljer sig från förväntat mönster, till exempel stigande tonfall där man väntar sig fallande ton, eller tvärtom, ju mer negativa omdömen fick talarna, men bara av de spanska bedömarna.<br> <br>– De svenska bedömarna uppfattar visserligen de svenska inlärarna i spanska som osäkra i språket, men även glada och trevliga. De spanska bedömarna, å andra sidan, tenderade att uppfatta dem som att de har en osäker personlighet, inte vet vad de vill, är sömniga, nonchalanta eller obeslutsamma, och i vissa fall som arroganta, otrevliga och bestämmande. <br> <br>På frågan vad som är en lämplig tillämpning av resultatet säger Berit Aronsson att språkmelodin är nära förknippad med våra känslor och därför kan nya mönster i ett nytt språk vara svåra att lägga märke till och börja tillämpa.<br> <br>– Vi känner helt enkelt inte det som att vi menar vad vi säger om vi ändrar språkmelodin. Det man kan ta med sig från studien är att mottagaren, som har målspråket som modersmål, uppfattar språkmelodin genom sitt eget språks glasögon. <br> <br>– Till exempel kan stigande ton som betyder vänlighet i svenska, om den används där fallande ton förväntas i spanska tolkas som oförmåga att fatta beslut, och fallande ton där stigton förväntas kan uppfattas som arrogant eller oartigt.</p><h3>Öva på att uttrycka känslor</h3><p>Berit Aronsson säger vidare att träna på målspråkets intonation när man lär sig ett nytt språk är viktigare än vi vetat om, eftersom det kan leda till missförstånd på det känslomässiga, och inte nödvändigtvis det språkliga, planet. <br> <br>– Förutom att träna på det nya språkets grammatik, semantik och ordförråd så behöver den som lär sig främmande språk även öva på att uttrycka känslor på ett delvis nytt sätt. Det finns universella gemensamma drag i intonationen för alla språk, men det finns även språkspecifika skillnader som kan ha stor betydelse för hur man uppfattas.</p><p>– Och du som lär dig ett nytt språk – tänk på att det inte är farligt att ha flera språkliga identiteter – du förlorar inte ditt jag genom att använda en annan intonation. Tvärtom hjälper du mottagaren att förstå vad du faktiskt vill förmedla i stället för vad du upplever att du förmedlar – för detta är inte nödvändigtvis samma sak.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-studie-om-betydelsen-av-hur-kanslor-uttrycks_12183489/https://www.umu.se/nyheter/rymdfysikern-asta-pellinen-wannberg-far-internationellt-pris_12183347/Rymdfysikern Asta Pellinen-Wannberg får internationellt prisProfessor emerita Asta Pellinen-Wannberg vid Umeå universitet har tilldelats presidentpriset från International Union of Radio Science, URSI, för sitt arbete med att främja och stödja kvinnor inom radioforskning.Mon, 24 Aug 2026 12:22:36 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Asta Pellinen-Wannberg prisas för sitt engagemang för kvinnliga radioforskare. Här håller hon sitt tacktal.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>URSI</span></div></div><p>Priset delades ut vid invigningen av URSI:s generalförsamling och vetenskapliga symposium i Kraków den 16 augusti.</p><p>I prismotiveringen lyfts Asta Pellinen-Wannbergs långvariga engagemang för att inkludera och uppmuntra kvinnliga forskare samt hennes insatser inom Women in Radio Science, WIRS, ett internationellt initiativ som stärker kvinnors deltagande och synlighet inom forskningsområdet.</p><p>– Det känns mäktigt att min lilla offentliga undran 2015, om var alla duktiga kvinnor finns i denna ovanligt starkt mansdominerade vetenskapsgren, har vuxit till ett globalt initiativ. Jag känner mig mycket hedrad över att få det här priset, säger Asta Pellinen-Wannberg vid Institutionen för fysik.</p><p>Det som började som en kolumn i tidskriften <em>Radio Science Bulletin</em> utvecklades sedan till särskilda WIRS-sessioner på URSI:s internationella konferenser. I dag finns 16 lokala WIRS-avdelningar runt om i världen.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Global organisation för radioforskning</h2><p>Radioforskning handlar om studier av elektromagnetiska fält och vågor och deras många tillämpningar, från kommunikation och radar till rymdforskning.</p><p>International Union of Radio Science (URSI) är en internationell, oberoende och ideell organisation som verkar för att främja forskning, internationellt samarbete och kunskapsutbyte inom fältet. URSI är medlem i International Science Council.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7d5b1c4e-3202-4d3e-9bba-dd86edefdc2f" data-contentname="Om presidentpriset">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/rymdfysikern-asta-pellinen-wannberg-far-internationellt-pris_12183347/https://www.umu.se/nyheter/fran-sommarens-moten-till-arktiskt-samarbete_12183205/Från sommarens möten till arktiskt samarbeteTre stora arktiska evenemang gick av stapeln strax före sommaruppehållet. Arctic Arts Summit satte fokus på Umeå universitets geografiska läge som ett lärosäte i Sápmi och Arktis. Arctic Security Forum visade att arktisk säkerhet berör betydligt fler forskningsområden än säkerhetsstudier. Och UArctic Congress lyfte fram vägar till internationellt samarbete, med nästa kongress i Umeå 2028. Samtliga evenemang medför möjligheter för Umeå universitet att bygga vidare på under hösten. Mon, 24 Aug 2026 14:36:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arctic Art Summit med kontext: Under Arctic Arts Summits andra dag presenterades de viktigaste slutsatserna från den Svenska sanningskommissionen för samiska folket. Rapporten presenterades av forskaren Krister Stoor, Várdduo - Centrum för samisk forksning, och Kaisa Syrjänen Schaal, ordförande för sanningskommissionen, inför en fullsatt Idun.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bygg vidare på Umeå universitets arktiska position </h2><p>Vad innebär det för ett universitet att vara beläget i Sápmi och Arktis? Arctic Arts Summit gav flera svar genom forskning, konst och offentliga samtal. <br><br>Konferensen hölls i Ubmeje/Umeå den 16–18 juni och samlade omkring 700 konstnärer, forskare, kulturutövare och beslutsfattare. Det var den första Arctic Arts Summit som hölls i Sverige, under temat mark, makt and konst och med urfolksperspektiv i centrum. Rektor Tora Holmberg öppnade konferensen och betonade Umeå universitets plats i Sápmi och Arktis ur geografiska, akademiska och kulturella perspektiv. <br><br>Den positionen var också tydlig i programmet. Várdduo – Centrum för samisk forskning, Arktiskt centrum, UmArts och Konstnärligt campus knöt samman samiska perspektiv, forskning och konstnärlig praktik genom paneler, workshops och konstnärlig forskning. Ett välbesökt samtal med Krister Stoor från Várdduo och ordföranden för Sanningskommissionen för det samiska folket, Kaisa Syrjänen Schaal, förde frågor om sanning och kunskapsbyggande in i den bredare arktiska diskussionen. </p><p>För forskare finns här en möjlighet att bygga vidare på Umeå universitets position i Sápmi och Arktis, och undersöka om ett arktiskt perspektiv kan tillföra relevans, nya frågor eller nya samarbetspartners till forskning som redan pågår. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Använd Arctic Six för att bredda säkerhetssamtalet </h2><p>Arktisk säkerhet är relevant även för forskare som kanske inte alls ser sig själva som verksamma inom säkerhetsområdet. Det blev tydligt vid Arctic Security Forum i Uleåborg. Forumet arrangerades av de sex universiteten inom Arctic Six och samlade akademi, beslutsfattare, försvar, kommuner, lokalsamhällen och näringsliv kring totalförsvar, transporter och beredskap i norr. Den andra dagen fokuserade på att utveckla nya samarbeten, projekt och planer. </p><p class="quote-center">Arktisk säkerhet är inte längre något vi kan förstå enbart genom försvarspolitik. Infrastruktur, livsmedelssystem, digitalisering, tillit och motståndskraft är alla delar av bilden. </p><p>Diskussionerna gick långt bortom militärt försvar. Gunhild Hoogensen Gjørv från UiT Norges arktiska universitet lyfte konkurrensen i cyberrymden och yttre rymden, där privata aktörer kan kontrollera kritisk digital infrastruktur och satelliter. Hon betonade också att sammanhållning och tillit gör samhällen svårare att destabilisera. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>University of Oulu, Arctic Security Forum. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Janne-Pekka Manninen / University of Oulu.</span></div></div><p>Professor vid Umeå universitet och Arctic Six Chair 2024-2026, Niklas Eklund, modererade en panel om totalförsvar och bred säkerhet: </p><p> – Arktisk säkerhet är inte längre något vi kan förstå enbart genom försvarspolitik. Infrastruktur, livsmedelssystem, digitalisering, tillit och motståndskraft är alla delar av bilden. </p><p>För forskare öppnar detta flera möjliga vägar in i säkerhetssamtalet. Expertis inom digitalisering, infrastruktur, livsmedel, motståndskraft, tillit eller samhälle kan vara användbar för att möta arktiska säkerhetsutmaningar, även när säkerhet aldrig varit utgångspunkten för forskningen. Arctic Six erbjuder också en etablerad nordisk miljö för att utforska dessa frågor tillsammans med forskare och andra samarbetspartners. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Använd UArctic nu – och bygg mot 2028 </h2><p>UArctic Congress i Tórshavn samlade närmare 1 400 deltagare från nästan 40 länder kring forskning och arktiskt samarbete och visade bredden i det internationella nätverk som finns tillgängligt för Umeåforskare. </p><p>För Lena Leimgruber Haraldsson, doktorand vid Institutionen för språkstudier, var ett budskap särskilt tydligt: </p><p> –  Ett av de starkaste intrycken från kongressen var det växande fokuset på samarbete över disciplingränser, sektorer och kunskapssystem.<br><br>Tillsammans med kollegor från UiT arrangerade hon Creating & Communicating Arctic ArtScience och presenterade sin egen forskning. Hon fick återkoppling från en internationell och tvärvetenskaplig publik, samtidigt som befintliga samarbeten stärktes och nya etablerades. </p><p class="quote-center">Ett av de starkaste intrycken från kongressen var det växande fokuset på samarbete över disciplingränser, sektorer och kunskapssystem.</p><p>Många Umeåforskare är redan aktiva inom UArctic. I år tillkom två nya preliminära tematiska nätverk med Umeå universitet som värd: AI och Arktis och Arctic Food Transitions. AI och Arktis, som leds av Frank Dignum (verksam vid institutionen för datavetenskap, Umeå universitet), planerar ett program för AI-kunnighet med fokus på vad AI kan användas till, men också vad tekniken inte kan eller bör användas till. Arctic Food Transitions, som leds av Armando Perez-Cueto (verksam vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet), samlar forskare kring livsmedelssystem och förändring i nordliga samhällen. De nya nätverken erbjuder ytterligare möjligheter att hitta kollegor och utveckla idéer tillsammans med internationella samarbetspartners. <br><br>När UArctic Congress and Assembly kommer till Umeå den 12–16 juni 2028 erbjuder de kommande två åren en tydlig möjlighet för forskare att bygga samarbeten med den bredare arktiska forskningsgemenskapen. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="be3ba701-ac55-4254-8e15-986866b15e1e" data-contentname="test">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/fran-sommarens-moten-till-arktiskt-samarbete_12183205/https://www.umu.se/nyheter/tva-representanter-fran-informatik-tar-plats-i-iris-styrelsen_12183312/Två representanter från informatik tar plats i IRIS-styrelsenInstitutionen för informatik stärker sin närvaro i den nordiska forskargemenskapen. Docent Daniel Nylén har valts in i styrelsen för IRIS Association där doktoranden Julia Andersson sedan tidigare representerar svenska forskarstuderande inom informationssystem.Mon, 24 Aug 2026 10:58:33 +0200<p>IRIS Association arbetar för att främja forskning och forskarutbildning inom informationssystem i Skandinavien och är den skandinaviska avdelningen av Association for Information Systems (AIS). Organisationen ansvarar bland annat för den årliga konferensen IRIS/SCIS samt tidskriften Scandinavian Journal of Information Systems (SJIS).</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">För både forskare och doktorander</h2><p>Styrelsen består av representanter från medlemsländerna i Norden och ansvarar för organisationens verksamhet, strategiska utveckling och centrala beslut. Som styrelseledamot kommer Daniel Nylén att representera svenska forskare inom informationssystem medan Julia Andersson representerar svenska doktorander inom området.</p><p>– Den nordiska forskargemenskapen inom informationssystem har en unik position internationellt och att få vara med och bidra till dess framtida utveckling genom arbetet i IRIS-styrelsen känns både hedrande och inspirerande. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla IRIS som en öppen och inkluderande mötesplats för både etablerade och nya forskare, säger Daniel Nylén.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Världens äldsta konferens inom området</h2><p>IRIS är en väletablerad organisation inom forskningsfältet informationssystem. Seminariet Information Systems Research Seminar in Scandinavia arrangerades första gången 1978 och räknas som världens äldsta återkommande konferens inom området. Sedan 2010 arrangeras konferensen tillsammans med Scandinavian Conference on Information Systems (SCIS).</p><p>Under senare år har konferensen lockat allt fler deltagare utanför Norden samtidigt som den fortsatt att vara en viktig mötesplats för den skandinaviska forskningstraditionen inom informationssystem.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stark representation i styrelsen</h2><p>Julia Andersson ser positivt på att Institutionen för informatik nu har två representanter i organisationens styrelse.</p><p>– Att vara en del av IRIS-gemenskapen innebär att man tillsammans med forskare från de andra medlemsländerna bygger vidare på den starka traditionen av skandinavisk IS-forskning och tillsammans formar framtiden inom fältet. Det är värdefullt att delta i den kooperativa miljön och det känns därför extra roligt att vi från institutionen kan ge tillbaka lite genom ökat deltagande vid konferenserna och att ha två representanter i styrelsen, säger Julia Andersson.</p>https://www.umu.se/nyheter/tva-representanter-fran-informatik-tar-plats-i-iris-styrelsen_12183312/https://www.umu.se/nyheter/hostterminen-2026-lanserar-vardduo-en-ny-typ-av-seminarier_12183325/Höstterminen 2026 lanserar Várdduo en ny typ av seminarierDe kallas temaseminarier och syftet är att nå ut till en bredare målgrupp med viktiga frågor inom urfolksforskning.Mon, 24 Aug 2026 10:48:43 +0200<p class="quote-center"><strong>Forskning ska ta ansvar i relation till de samhällen den berör och bidra till deras välbefinnande</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><p class="bildText"><sup><br>Shawn Wilson, föredragshållare, tillhör Opaskwayak Cree Nation i norra Kanada och bor på Syilx-territorium i Kelowna, British Columbia. Han är professor i ursprungsstudier och har en forskningsprofessur vid University of British Columbia med fokus på kunskapssystem bland ursprungsbefolkningar. </sup></p></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"><strong>Tisdag 22 september kl. 18.00-20.00, digitalt</strong></h2><p>Seminarierna genomförs helt digitalt för att möjliggöra medverkan av internationellt framstående forskare och för att göra seminarierna så tillgängliga som möjligt. De utgör en del av Várdduos högre seminarium, en akademisk mötesplats för fördjupad diskussion och kritisk reflektion kring aktuell forskning. </p><p>Varje termin erbjuds ett till två seminarier inom ett övergripande tema som löper över en termin eller, i vissa fall, ett helt läsår. Genom detta format skapar man en samlande och dynamisk arena för engagerande och fördjupade samtal om angelägna forskningsfrågor. </p><h3>TEMA 2026: Urfolksmetodologier – Indigenous Methodologies</h3><p>Urfolksmetodologier (Indigenous Methodologies) är forskningsmetoder som är förankrade i urfolks världsuppfattningar, värderingar och relationer. Istället för att behandla kunskap som något som ska utvinnas, betonar de respekt, ömsesidighet och ansvar, och utgår från att kunskap är relationell mellan människor, mark och mer-än-mänskliga sammanhang. </p><p>Forskare som <strong>Linda Tuhiwai Smith</strong>, <strong>Shawn Wilson</strong> (som håller föredrag vid seminariet) och <strong>Jelena Porsanger</strong> betonar att forskning ska ta ansvar i relation till de samhällen den berör och bidra till deras välbefinnande.</p><p>Detta innebär att urfolksmetodologier prioriterar samarbete, etisk förankring och skydd av kulturell kunskap. I praktiken utmanar de konventionell forskning genom att centrera urfolks kunskaps sätt och säkerställa att forskningen är både respektfull och relevant.</p><p><a href="~/link/237065f7763140ef90e35fc5fcced90c.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer</a></p>https://www.umu.se/nyheter/hostterminen-2026-lanserar-vardduo-en-ny-typ-av-seminarier_12183325/https://www.umu.se/nyheter/ny-kurs-kognitionsvetenskap-for-lararutbildare-_12183300/Ny kurs: Kognitionsvetenskap för lärarutbildareNu erbjuds en kurs i kognitionsvetenskap för lärare som undervisar inom lärarutbildningarna och är anställda vid Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet eller Stockholms universitet. Mon, 24 Aug 2026 09:42:59 +0200<p>Kognitionsvetenskap för lärarutbildare ges som en kompetensutvecklande insats för lärare. Bakgrunden är Umeå universitets regleringsbrev för 2026, där universitetet får i uppdrag att anordna insatser för lärare inom lärarutbildningarna vid de norra lärosätena samt Stockholms universitet. </p><p>– När kognitionsvetenskap får en tydligare plats i lärarutbildningarna behöver vi också stärka förutsättningarna för dem som undervisar. Kursen är ett sätt att samla och tillgängliggöra den kompetens som finns vid universitetet, säger Lars-Erik Lauritz, föreståndare för Lärarhögskolan. </p><p>Lärarhögskolan har gett Institutionen för psykologi i uppdrag att genomföra kursen i samarbete med institutioner som har relevant kompetens inom området. </p><p>– Institutionen är mycket glada över att ha fått uppdraget och över samarbetet med Lärarhögskolan och de andra institutionerna, säger Maria Nordin, biträdande prefekt vid institutionen för psykologi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Maria Nordin. Universitetslektor vid Institutionen för psykologi Roll: Biträdande prefekt</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om kursen </h2><p>Kursen ger kunskap om kognitionsvetenskapliga modeller för informationsbehandling, lärande och minne utifrån språkliga, filosofiska och psykologiska perspektiv. Den ger också insikter i hur modellerna kan tillämpas i undervisningen.</p><p>Läs mer om kursen här: <br><a href="~/link/172c7acd97bb4613987aedb06bb515a4.aspx">Fortbildning för yrkesverksamma lärarutbildare </a></p><p>För att göra det möjligt för lärare att delta oberoende av geografisk hemort ges kursen på distans med 25 procents studietakt. Totalt omfattar kursen 42 platser hösten 2026. Platserna fördelas jämnt mellan Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet och Stockholms universitet. </p><p>Umeå universitet fördelar sina platser till de sju institutioner som i dag har mest undervisningsuppdrag inom lärarutbildningarna med didaktiskt innehåll. </p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/ny-kurs-kognitionsvetenskap-for-lararutbildare-_12183300/https://www.umu.se/nyheter/forskningsministern-besokte-umea-universitet_12183185/Forskningsministern besökte Umeå universitet – ny strategi för kvantteknik lanseradI samband med att regeringen lanserade sin nya strategi för kvantteknik besökte Lotta Edholm (L), gymnasie-, högskole-, och forskningsminister, Umeå universitet. Rektor Tora Holmberg och fyra av universitetets forskare inom kvantteknik samtalade med den politiska delegationen om allt från internationalisering, finansiering, infrastruktur och vikten av gränsöverskridande samarbeten. Mon, 07 Sep 2026 10:17:05 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lotta Edholm, (L), gymnasie-, högskole-, och forskningsminister och hennes partikamrater Lars Leijonborg och Elin Nilsson lyssnar till rektor Tora Holmberg som berättar om Umeå universitet och kommenterar den nya kvantstrategin som regeringen nyss lanserat. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Tisdagen den 18 augusti lanserade regeringen sin nya strategi för kvantteknik. Kvantteknik är ett avancerat forskningsfält som bland annat har stor inverkan på många viktiga samhällsområden, såsom sjukvård, energi, cybersäkerhet, navigation och försvar. Sverige är redan i dag framstående inom kvantforskning. Regeringens nya strategi syftar till att sätta ramar som ska stärka det fältet ytterligare. </p><p>– Vi vill att Sverige, i Vetenskapsrådets prioriteringar och utlysningar, prioriterar detta och att det också genererar mer pengar och intresse från näringslivet, säger statsrådet Lotta Edholm (L), under ett möte i laserlabbet Laserlab Umeå vid Umeå universitet, strax efter att regeringen lanserat den nya strategin.  </p><p>– Jag är helt övertygad om att vi måste satsa mer pengar på forskning i Sverige överhuvudtaget, vi måste komma upp till en procent av statliga satsningar, också för att vi ska få mer pengar från näringslivet. Vi ligger högt i Sverige i dag men om vi tittar i ett europeiskt perspektiv håller vi på att bli helt omkullsprungna av främst USA och Kina, säger hon. </p><p><a title="regeringen.se" href="https://news.cision.com/se/utbildningsdepartementet/r/regeringen-presenterar-en-strategi-for-kvantteknik,c4384642">Läs hela strategin i regeringens pressmeddelande.</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Umeå har världsledande forskare inom fältet</h2><p>Lotta Edholm befann sig i Umeå tillsammans med den liberala riksdagsledamoten Elin Nilsson och Lars Leijonborg, riksdagskandidat för liberalerna som tidigare varit både forskningsminister och partiledare, bland annat. De besökte det avancerade Laserlabbet vid Umeå universitet och mötte forskarna Aleksandra Foltynowicz, László Veisz, Nicolò Maccaferri och Mustafa Khairallah från Institutionen för fysik samt Institutionen för datavetenskap. Även rektor Tora Holmberg, Thomas Wågberg, dekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet och Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning, fanns på plats.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>László Veisz, Aleksandra Foltynowicz, Thomas Wågberg, Tora Holmberg, Lars Leijonborg, Lotta Edholm, Elin Nilsson, Nicolò Maccaferri och Mustafa Khairallah i ett möte i laserlabbet vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Umeå universitet välkomnar satsningar på forskning i allmänhet och satsning på kvantteknik i synnerhet, då det är ett fält som är framstående för universitetet. </p><p>– Vad den här strategin ger oss är råg i ryggen att säga att vi gör rätt i att satsa på kvantteknik. Det är kostsamt, inte minst gällande infrastrukturer. Sverige är ett litet land, om vi ska kunna förverkliga strategin behöver vi samarbeta, och Umeå universitet gör det utifrån vår spetskompetens, med andra lärosäten i Sverige och internationellt, säger rektor Tora Holmberg. </p><p>– Som rektor är jag särskild glad att vi på Umeå universitet har världsledande forskare inom fältet, som aktivt bidrar till framstående forskningssamarbeten, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Presenterade forskning för politikerna</h2><p>Under mötet fick samtliga forskare möjlighet att presentera sina olika forskningsprojekt inom kvantteknik. Det rör sig om allt från framtida teknologi inom områden som elektronik, fotonik, kvant- och bioteknik till miljöövervakning, astrofysik, cybersäkerhet och studier om materiens allra minsta beståndsdelar. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0b77587f-a2ba-44e3-9cc1-ed436c9c26c5" data-contentname="Kvantforskare">{}</div><p>I Sverige pågår skapandet av två fysiska kvantdatorer, båda belägna på Chalmers tekniska universitet i Göteborg och utvecklas inom ramen för satsningen Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT). Forskningen vid Umeå universitet är exempel på viktig grundforskning i utvecklingen av kvantdatorerna.  </p><p>– För att kunna utveckla kvantdatorer måste man verkligen känna till essensen av hur atomer och elektroner reagerar på kvantnivå, det är den kunskapen vi tar fram här. Så vi utvecklar inte en kvantdator i sig här, men vi tar fram tekniker som behövs för att utveckla dem, säger Thomas Wågberg, som är professor i fysik utöver att han är dekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Väckte många viktiga ämnen</h2><p>Mötet mellan universitetets representanter och politikerna berörde även finansiering, infrastruktur, utbildning, att nå ut med forskningskommunikation, internationalisering och vikten av att väcka intresse för naturvetenskapliga ämnen hos såväl studenter som barn i grundskoleålder.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="498001a6-a604-404d-b882-0331005c6e12" data-contentname="Kvanforskare">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forskningsministern-besokte-umea-universitet_12183185/https://www.umu.se/nyheter/screening-kan-minska-dodligheten-i-tarmcancer-med-over-40-procent_12183201/Screening kan minska dödligheten i tarmcancer med över 40 procentPersoner som deltar i screening för tjock- och ändtarmscancer kan ha hela 43 procent lägre risk att dö av sjukdomen. Det visar nya beräkningar av forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet. Resultaten bygger på upp till 14 års uppföljning av screeningprogrammet i Stockholm–Gotland.Fri, 21 Aug 2026 09:34:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna. Om sjukdomen upptäcks tidigt är prognosen god.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Panuwat Dangsungnoen</span></div></div><p>Tjock- och ändtarmscancer hör till de vanligaste cancerformerna och har god prognos om cancern upptäcks tidigt. Allmän screening har införts i hela Sverige och innebär att personer i åldrarna 60–74 år erbjuds provtagning vartannat år. Stockholm och Gotland var tidigt ute och införde rutinscreening redan 2008. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet följt dessa individer i upp till 14 år för att undersöka hur screening påverkar risken att dö. Studien omfattar över 376 000 personer.</p><p>– Allmän screening är ett initiativ från samhället som berör många människor. Därför är det viktigt att effekten utvärderas, säger Håkan Jonsson vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet som är en av forskarna bakom studien.</p><p>– En tidigare utvärdering av programmet visade att de som fick en inbjudan till screening hade 14 procent lägre risk att dö av sjukdomen. Nu har vi kunnat visa att risken att dö är betydligt lägre än så hos de som faktiskt deltar i screeningen, säger Johannes Blom, överläkare och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En tredjedel deltar inte i screening</h2><p>Forskarna jämförde de som bjöds in till screening mellan 2008 och 2012 med en kontrollgrupp som antingen bjöds in senare eller inte alls. De använde en statistisk metod för att ta hänsyn till faktorer som kan göra effekten svårare att uppskatta, bland annat att vissa personer i kontrollgruppen senare fick möjlighet att delta i screening och att vissa personer som bjöds in inte deltog.</p><p>– Det kan vara svårt att utvärdera effekten av screening på grund av olika felkällor och brist på individuella data. I den här studien hade man redan innan starten planerat för att kunna utvärdera genom att dels säkerställa en kontrollgrupp, dels samla in alla nödvändiga individuella data, säger Håkan Jonsson.</p><p>När dessa faktorer beaktades var inbjudan till screening förknippad med 26 procent lägre risk att dö i tjock- och ändtarmscancer, medan aktivt deltagande var förknippat med 43 procent lägre risk att dö.</p><p>– Trots att screening erbjuds kostnadsfritt och testet är enkelt att genomföra är det ungefär en tredjedel som inte skickar in något prov. Vår studie visar på vilken betydelse det kan ha att delta i tarmcancer-screeningen, att det faktiskt kan rädda liv, säger Johannes Blom.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="752fea1e-5bae-490e-94bd-ed35558c2e59" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/screening-kan-minska-dodligheten-i-tarmcancer-med-over-40-procent_12183201/https://www.umu.se/nyheter/studie-kartlagger-hur-tarmbakterier-paverkar-varandras-tillvaxt_12183144/Studie kartlägger hur tarmbakterier påverkar varandras tillväxtAtt förstå hur bakterier påverkar varandra är avgörande för att förstå hur samhällen av mikroorganismer bildas och upprätthålls. Forskare vid Umeå universitet har systematiskt kartlagt interaktioner mellan vanliga tarmbakterier och därmed skapat en av de mest omfattande databaserna i sitt slag. Studien, som publicerats i Nature Communications, visar att hämmande interaktioner dominerar, men identifierar också mekanismer där vissa bakterier främjar andra bakteriers tillväxt.Mon, 24 Aug 2026 13:04:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bolor Buyanbadrakh, postdoktor vid Kemiska institutionen</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Den mänskliga tarmen innehåller hundratals arter av mikrooganismer som bildar komplexa samhällen med koppling till matsmältning, immunförsvar och motståndskraft mot infektioner. Trots deras betydelse är interaktionerna mellan många arter av mikroorganismer fortfarande relativt okända.</p><p>Genom att testa mer än 1 200 interaktioner mellan 36 vanliga bakteriearter från tarmen skapade forskarna en av de mest omfattande datamängderna i sitt slag.</p><p>Resultaten visade att de flesta interaktioner var negativa, vilket innebär att en art begränsade tillväxten hos en annan. En viktig orsak var att bakterierna förändrade sin omgivning, särskilt genom att sänka pH-värdet och göra miljön surare.</p><p>– Våra resultat visar att konkurrens är ett dominerande inslag i tarmens mikrobiom. Samtidigt fann vi konkreta exempel på samarbete och identifierade de molekylära mekanismerna bakom dem, säger Bolor Buyanbadrakh, postdoktor vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet och studiens försteförfattare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Ett av fynden var att bakterien <em>Clostridium perfringens</em> främjar tillväxten hos <em>Mediterraneibacter gnavus</em> genom att frisätta extracellulära vesiklar, små partiklar som bakterier utsöndrar och som kan transportera molekyler mellan celler. Studien ger belägg för att sådana vesiklar direkt kan påverka tillväxten hos en annan bakterieart.</p><p>Forskarna upptäckte också att <em>Veillonella parvula</em> kan höja pH-värdet i sin omgivning och därmed motverka den försurning som orsakas av andra bakterier. Denna förändring gjorde det möjligt för syrakänsliga arter, såsom <em>Parabacteroides merdae</em>, att växa bättre, även i mer komplexa mikrobiella samhällen.</p><p>– Att förstå hur bakterier påverkar varandra är avgörande om vi vill kunna förutsäga eller i framtiden påverka mikrobiomets sammansättning på ett rationellt sätt. Vårt arbete bidrar både med en omfattande datamängd över interaktioner och med mekanistiska insikter som för forskningsfältet i den riktningen, säger André Mateus, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen, gruppledare vid The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) och studiens seniorförfattare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>André Mateus, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Genom att belysa både konkurrens- och samarbetsmekanismer mellan tarmbakterier ger studien en grund för att kunna förutsäga hur samhällen av mikroorganismer bildas och förändras över tid.</p><p>Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid <a href="~/link/f1741951a05e464ea0b74d28b589f4a5.aspx">Kemiska institutionen</a>, <a href="~/link/659b08dc1a0140919eca984863e58cf5.aspx">Institutionen för molekylärbiologi</a>, <a href="~/link/0d3ba380e5cd4b9b8dedb91c1fa7d127.aspx">The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS)</a> och <a href="~/link/7411b104249c4027951f7bfc334415ab.aspx">Umeå Centre for Microbial Research (UCMR)</a> vid Umeå universitet. Förutom Mateus forskargrupp medverkade forskargrupperna ledda av Madeleine Ramstedt, Sun Nyunt-Wai och Björn Schröder. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet (ERC), Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna och Jeanssons stiftelser.</p><p> </p><p><strong>Om den vetenskapliga artikeln:</strong></p><p>Buyanbadrakh et al., Systematic profiling of growth interactions in human gut microbiome species. Nature Communications 2026, <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-026-76526-z" target="_blank" rel="noopener">https://doi.org/10.1038/s41467-026-76526-z</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/studie-kartlagger-hur-tarmbakterier-paverkar-varandras-tillvaxt_12183144/https://www.umu.se/nyheter/peter-johansson-tilldelas-vardduos-vetenskapliga-pris-for-2026_12183046/Peter Johansson tilldelas Várdduos vetenskapliga pris för 2026Peter Johansson, universitetslektor vid Göteborgs universitet, tilldelas Várdduos vetenskapliga pris 2026 för sin betydande forskning inom samiska och urfolksrelaterade frågor utifrån mänskliga rättighetsperspektiv.Mon, 24 Aug 2026 13:11:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Johansson, universitetslektor vid Göteborgs universitet, tilldelas Várdduos vetenskapliga pris 2026. Fotograf: Gunnar Jönsson</p></div></div><p>Utöver sina vetenskapliga publikationer har Peter Johansson haft ett tydligt och långvarigt engagemang i samverkan, kunskapsspridning och offentlig dialog kring samiska och urfolksrelaterade frågor, både nationellt och internationellt. Han har därmed på ett tydligt sätt bidragit till utvecklingen av samisk forskning och kunskapsproduktion.</p><p>Ur motiveringen: <em>Universitetslektor Peter Johansson får priset för sina betydande insatser inom forskning med samisk tematik. Hans forskning har fokuserat på politiska och rättsliga dimensioner av mänskliga rättigheter, med tonvikt på urfolksrätt, självbestämmande och markrättigheter i Sápmi.</em></p><p> </p><p><em>Várdduos vetenskapliga pris för både 2025 och 2026 delas ut vid Umeå universitets årshögtid 17 oktober 2026. 2025 års pristagare är Asta Mitkijá Balto.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/peter-johansson-tilldelas-vardduos-vetenskapliga-pris-for-2026_12183046/https://www.umu.se/nyheter/cancervarden-i-norr-narmare-internationell-kvalitetsstampel-2_12183076/Cancervården i norr närmare internationell kvalitetsstämpel Cancervården i norra Sverige har tagit ytterligare ett viktigt steg mot en internationellt erkänd ackreditering som Comprehensive Cancer Centre. För några veckor sedan gav Organisation of European Cancer Institutes (OECI) klartecken för nästa fas i processen: ett platsbesök. Thu, 20 Aug 2026 09:21:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sedan 2025 har Region Västerbotten, Umeå universitet och Regionalt cancercentrum norr samlats i en gemensam organisation där man samarbetar för att utveckla cancervård, cancerforskning och cancerutbildning. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Klas Sjöberg</span></div></div><p class="quote-center">Platsbesöket är en viktig milstolpe i arbetet mot ackreditering</p><p>– Platsbesöket är en viktig milstolpe i arbetet mot ackreditering. Under hösten fortsätter vi förberedelserna inför besöket och medarbetare och chefer i berörda verksamheter kommer att få mer information om vad som väntar, säger Lotta Edvinsson, centrumledare för Umeå Comprehensive Cancer Centre.</p><p>Sedan hösten 2025 har Region Västerbotten, Umeå universitet och Regionalt cancercentrum norr samlats i en gemensam organisation där man samarbetar för att utveckla cancervård, cancerforskning och cancerutbildning. </p><p>I slutet av juli kom beskedet att verksamheten fått klartecken att gå in i nästa steg i processen mot att ackrediteras som Umeå Comprehensive Cancer Centre (Umeå CCC). Det innebär att OECI:s granskningsteam kommer att genomföra ett besök på plats på Norrlands universitetssjukhus i december. De kommer då att träffa företrädare för verksamheten och fördjupa sin förståelse för hur vård, forskning och utbildning samverkar inom cancerområdet.</p><p>– Jag är oerhört stolt över alla medarbetare som bidrar i denna omfattande och viktiga process. Att uppnå status som Comprehensive Cancer Centre är en bekräftelse på den höga kvalitet som präglar vår verksamhet och på det starka samarbetet mellan vård, forskning och utbildning. Samtidigt öppnar det upp för nya möjligheter till utveckling och samverkan, både regionalt, nationellt och internationellt, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.</p><p>En CCC-ackreditering är en internationellt erkänd kvalitetsstämpel som visar att vård, forskning och utbildning är väl integrerade och håller hög standard enligt europeiska kriterier. Målet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för cancervård och cancerforskning med patienten i fokus.</p>https://www.umu.se/nyheter/cancervarden-i-norr-narmare-internationell-kvalitetsstampel-2_12183076/https://www.umu.se/nyheter/kunskap-racker-inte--manga-utomhusarbetare-saknar-skydd-mot-tbe_12182925/Kunskap räcker inte – många utomhusarbetare saknar skydd mot TBETrots att de flesta utomhusarbetare i Sverige är positiva till vaccination mot fästingburen hjärninflammation, TBE, är många fortfarande ovaccinerade. En ny studie från Umeå universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) belyser vilka hinder som står i vägen.Fri, 21 Aug 2026 07:40:59 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kunskapen om TBE är hög och de flesta utomhusarbetare ser värdet av vaccination, men många är ändå ovaccinerade. Studien tyder på att praktiska hinder som kostnader och tillgänglighet kan vara minst lika viktiga som kunskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Teka77</span></div></div><p class="quote-center">Många utomhusarbetare ser värdet av TBE-vaccination men vaccinerar sig ändå inte</p><p>– Många utomhusarbetare ser värdet av TBE-vaccination men vaccinerar sig ändå inte. Våra resultat tyder på att tillgänglighet, kostnader och stöd från arbetsgivaren kan vara minst lika viktiga som kunskap om sjukdomen, säger Dr. Junwen Guo, staff scientist på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><p>TBE är en potentiellt allvarlig sjukdom som sprids via fästingar. Personer som arbetar inom skogsbruk, jordbruk, forskning, jakt och andra yrken utomhus kan utsättas för fästingbett upprepade gånger.</p><p>En nationell enkätstudie med 1 006 utomhusarbetare, genomförd av Umeå universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), visade att 77 procent hade vaccinerat sig minst en gång mot TBE och att nästan 86 procent ansåg att vaccination är värdefull.</p><p>Kunskapsnivån om TBE-vaccination var överlag hög. Hela 98,7 procent av deltagarna kände till att TBE kan förebyggas med vaccin. Trots detta låg vaccinationsgraden efter kunskapen och attityderna, med tydliga skillnader mellan yrkesgrupper, socioekonomiska grupper och olika delar av landet.</p><p>Deltagarnas egna kommentarer ger en bild av varför. Vissa verkade bedöma sin personliga risk utifrån om de själva hade stött på fästingar eller TBE i vardagen. En person skrev:</p><p>"<em>Trots ett helt liv med friluftsliv och arbete utomhus har jag aldrig sett en fästing på mig själv</em>."</p><p>Andra ifrågasatte risken för TBE där de bor eller arbetar, eller hade svårt att skilja TBE från andra sjukdomar som sprids av samma fästingart.</p><p>En respondent skrev:</p><p>"<em>TBE är inte vanligt i området, medan borrelia är det</em>."</p><p>Kommentarerna tyder inte på att utomhusarbetarna saknar kunskap om TBE. Snarare pekar de på en mer komplex fråga: människor kan uppleva att deras egen risk inte är tillräckligt hög för att motivera vaccination.</p><p>För vissa deltagare handlade hindren om praktiska faktorer. Kommentarerna lyfte fram svårigheter att ta sig till vaccinationsmottagningar, boka tider och komma ihåg påfyllnadsdoser. En person skrev:</p><p>"<em>Det största hindret för mig är att behöva åka in till stan för att vaccinera mig. Det tar tid och det är till och med svårt att hitta parkering</em>."</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Junwen Guo, staff scientist på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Natthaphon Sakulvanaporn (BangkokVDO). </span></div></div><p>Kostnaden var en annan viktig faktor. Nästan hälften av deltagarna uppgav att de skulle vara mer benägna att vaccinera sig mot TBE om vaccinet var billigare eller subventionerades av arbetsgivaren eller samhället.</p><p>Sverige har redan system för att hantera TBE-risker i arbetslivet. Arbetsgivare ska bedöma smittrisken och erbjuda vaccination vid behov, och TBE-vaccination rekommenderas särskilt för personer som arbetar utomhus. Men alla som ofta exponeras för fästingar omfattas inte av dessa system, exempelvis egenföretagare, personer som arbetar utomhus på deltid eller jägare. Det väcker frågan om dagens förebyggande arbete verkligen når alla riskgrupper.</p><p>Studien pekar också på en annan utmaning: TBE-riskerna förändras geografiskt. Eftersom vaccination måste ges innan smitta sker kan det uppstå en fördröjning om nya riskområden först upptäcks när sjukdomsfallen ökar. När fästingar och TBE sprider sig till nya områden blir det därför viktigt att identifiera personer med hög risk i tid. För utomhusarbetare påverkas risken inte bara av var de bor, utan också av var och hur ofta de vistas utomhus.</p><p>Resultaten lyfter en viktig fråga för det förebyggande arbetet mot TBE:</p><p>– Om vi ska ligga steget före TBE måste vi bli bättre på att tidigt identifiera riskgrupper och säkerställa att vaccination är lättillgänglig. Det kräver både bättre övervakning av fästingar och sjukdomen, säger Junwen Guo.</p><p>fästing</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>TBE (fästingburen hjärninflammation) är en virussjukdom som sprids till människor via fästingbett. Sjukdomen orsakas av ett flavivirus. TBE-viruset överförs direkt i själva bettögonblicket via fästingens saliv. Det finns inget botemedel eller antibiotika mot TBE när man väl har smittats. Det mest effektiva skyddet är att vaccinera sig.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jens Rydell, Johnér bildbyrå AB</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/kunskap-racker-inte--manga-utomhusarbetare-saknar-skydd-mot-tbe_12182925/https://www.umu.se/nyheter/fran-ord-till-handling-i-klimatutbildningen_12182868/Från ord till handling i klimatutbildningenStudenter lär sig mycket om klimatet, men kunskapen leder inte alltid till handling. I ett nytt projekt ska Johanna Lönngren undersöka hur klimatutbildningen kan utformas för att ge större förändringskraft.Tue, 18 Aug 2026 12:36:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johanna Lönngren, universitetslektor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Problemet är att undervisningen fokuserar på att utveckla kunskaper, snarare än hur de kan användas för att skapa faktisk förändring, säger Johanna Lönngren, universitetslektor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, NMD.</p><p>För att klimatomställningen ska gå snabbare behövs inte bara ny teknik, utan också människor med kunskap, engagemang och en tro på att det går att göra skillnad. Här spelar utformningen av undervisningen en viktig roll.</p><p>Johanna Lönngren har fått fyra miljoner kronor från Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling, för att sammanställa och analysera forskning om klimatutbildning. Hon ska undersöka vad som gör att vissa utbildningsinsatser leder till handling medan andra inte gör det.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">"Går alldeles för långsamt"</h2><p>Till skillnad från en traditionell kunskapsöversikt, som ofta fokuserar på frågan om vad som fungerar, ska projektet också undersöka varför något fungerar och i vilka sammanhang. Projektet omfattar klimatutbildning brett, från skola till högre utbildning. Det kan till exempel handla om vad som får elever och studenter att ändra beteende, engagera sig i organisationer eller välja en yrkesbana där de kan påverka samhällsutvecklingen.</p><p>– Vi ser inte den förändring vi behöver. Det finns mycket kunskap och teknik, men utvecklingen mot klimatneutralitet går alldeles för långsamt, säger Johanna Lönngren.</p><p>I projektet medverkar även Eva Knekta vid NMD och Loïs Vanhée vid Institutionen för datavetenskap. De samarbetar också med Sara Dada vid University College Dublin.</p><p>I slutet av projektet ska forskarna ta fram modeller som gör det lättare att förstå hur olika mekanismer påverkar lärandet. Modellerna ska användas tillsammans med lärare och hjälpa dem att utveckla klimatutbildningen så att den fungerar i just deras undervisningsmiljö.</p>https://www.umu.se/nyheter/fran-ord-till-handling-i-klimatutbildningen_12182868/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-vidtar-atgarder-efter-kritik-fran-uka--_12182566/Umeå universitet vidtar åtgärder efter kritik från UKÄ Umeå universitet redovisar nu vilka åtgärder som vidtas efter den allvarliga kritik som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) riktat mot lärosätet i ett tillsynsbeslut. Kritiken gäller ett antagningsärende där brister i universitetets hantering har fått stora konsekvenser för en enskild sökande. Rektor Tora Holmberg ser mycket allvarligt på det inträffade, och beklagar djupt de brister i hanteringen som drabbat den sökande. Fri, 14 Aug 2026 12:59:17 +0200<p><a href="https://www.uka.se/">UKÄ</a> har konstaterat, i ett tillsynsbeslut den 14 april 2026, att Umeå universitet inte följt ett beslut från Överklagandenämnden för högskolan i ett antagningsärende. Universitetets hantering har inneburit att handläggningen kraftigt dragit ut på tiden och att den sökande fråntagits möjligheten att antas till en utbildning.  </p><p>Umeå universitets egen utredning visar att det har förekommit brister i hantering, rutiner och riktlinjer i ärendet. Den visar även att det funnits bristande kunskaper om hur en överinstans beslut ska påverka den fortsatta handläggningen. Med anledning av detta har universitetet vidtagit och planerat ett antal åtgärder. </p><p>– Det här är ett ärende som har fått stora konsekvenser för en enskild individ som ansökt till senare del av program vid Umeå universitet, och det beklagar vi djupt. Universitetet har brustit i hanteringen och skulle ha följt överinstansens beslut. Vi tar till oss av UKÄ:s kritik och ser mycket allvarligt på det inträffade. De åtgärder som nu genomförs syftar till att stärka våra rutiner, tydliggöra ansvarsfördelningen och säkerställa att en liknande situation inte uppstår igen, säger rektor Tora Holmberg. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Genomförda åtgärder </h2><ul><li>Säkerställande av rutin för uppföljning av överklagade beslut där överklagandeinstansen gjort en annan bedömning än i det ursprungliga beslutet.  </li><li>Säkerställande av rutin där tillsynsärenden lottas med rektor som beslutsfattare.  </li><li>Information till anställda, och utbildningsinsatser riktade till anställda och chefer, ska tydligare lyfta förvaltningsrättens grundprinciper och instansordningens betydelse för handläggning av ärenden. </li></ul><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Planerade åtgärder </h2><p>Universitetet avser att senast den 31 december 2026 ha genomfört följande åtgärder: </p><ul><li>Ändring av <a href="~/link/12c07f5d910047d1b2924698da2ca512.aspx">Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå</a> för att säkerställa att regelverket kring antagning till senare del är tydligt och överensstämmer med den prövning som behöver göras inför sådan antagning. </li><li>Beslut om en handläggningsordning för antagningsärenden där olika funktioner bedömer allmän och särskild behörighet respektive ämnesbehörighet. Handläggningsordningen ska tydliggöra handläggning, rättsliga förutsättningar, beslutsordning och ansvarsfördelning samt kunna ligga till grund för lokala rutiner. </li><li>Översyn av information om antagning till senare del, riktad till både sökande och anställda vid Umeå universitet.   </li></ul>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-vidtar-atgarder-efter-kritik-fran-uka--_12182566/https://www.umu.se/nyheter/hjarnfonden-satsar-pa-hjarnkraft-i-umea_12182461/Hjärnfonden satsar på hjärnkraft i UmeåSju forskningsprojekt vid Umeå universitet får sammanlagt nio miljoner kronor i anslag från Hjärnfonden när organisationen delar ut totalt 190 miljoner kronor till 122 forskningsprojekt runt om i Sverige.Mon, 24 Aug 2026 10:53:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>De sju projekt som beviljats medel från Hjärnfonden spänner över flera viktiga områden inom hjärnforskningen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Både det beviljade beloppet till Umeå universitet och universitetets andel av den nationella finansieringen, 4,7 procent, är högre än tidigare år.</p><p>– Att Hjärnfonden satsar nio miljoner kronor på forskning vid Umeå universitet är ett tydligt erkännande av den höga kvaliteten på vår hjärnforskning. Att vår andel av den nationella finansieringen ökar visar också att våra forskare står sig väl i konkurrensen. Anslagen ger bättre möjligheter att utveckla kunskap som kan bidra till framtidens diagnostik och behandling av hjärnans sjukdomar, säger Katrine Riklund, dekan vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><p>De projekt som beviljats medel spänner över flera viktiga områden inom hjärnforskningen. Forskarna undersöker bland annat mekanismer bakom neurodegenerativa sjukdomar som ALS och Alzheimers sjukdom, hjärnans egna underhållsprocesser samt hur fästingburna virus tar sig in i hjärnan.</p><p>Årets utdelning från Hjärnfonden är den största hittills. Totalt delas 190 miljoner kronor ut, vilket är nästan 40 miljoner kronor mer än föregående år. Finansieringen möjliggörs genom gåvor från allmänheten.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskningsprojekt vid Umeå universitet som beviljas medel:</h2><p><strong>Anna Överby Wernstedt, Institutionen för klinisk mikrobiologi</strong></p><p>Projekt:<em> Kartläggning av fästingvirusets väg in till hjärnan – kan vi stoppa det?</em><br>Forskningsområde: Hjärnans funktion</p><p><strong>Changchun Chen, Institutionen för molekylärbiologi</strong></p><p>Projekt: <em>Reglering av neuronal proteostas genom gliala nukleära hormonreceptorer</em><br>Forskningsområde: ALS, Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar</p><p><strong>Karin Forsberg, Institutionen för klinisk vetenskap</strong></p><p>Projekt: <em>Att förstå och stoppa ALS – från felveckade proteiner till framtidens behandlingar</em><br>Forskningsområde: ALS, Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar</p><p><strong>Michael Dimitriou, Institutionen för medicinsk och translationell biologi</strong></p><p>Projekt: <em>Sensorimotoriskt åldrande: förändringar i proprioceptiv signalering, reflexkoppling och rörelseförmåga</em><br>Forskningsområde: Hjärnans funktion</p><p><strong>Nina Karalija, Institutionen för medicinsk och translationell biologi</strong></p><p>Projekt: <em>Åldersrelaterad dopaminförlust – en riskfaktor för framtida demenspatologi?</em><br>Forskningsområde: Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens och annan demens</p><p><strong>Hugo Lövheim, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</strong></p><p>Projekt:<em> Bältros, munsår, gener och demens – betydelsen av neurotropa herpesvirus för utvecklingen av Alzheimers sjukdom</em><br>Forskningsområde: Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens och annan demens</p><p><strong>Anders Wåhlin, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik</strong></p><p>Projekt: <em>Avbildning av hjärnans underhållsmekanismer: CSF–ISF-utbyte och vaskulära drivkrafter</em><br>Forskningsområde: Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens och annan demens</p>https://www.umu.se/nyheter/hjarnfonden-satsar-pa-hjarnkraft-i-umea_12182461/https://www.umu.se/nyheter/17-forskningsprojekt-far-ett-hjartligt-tillskott_12182190/17 forskningsprojekt får ett hjärtligt tillskottSjutton forskare och kliniker med koppling till Umeå universitet får forskningsmedel i Norrländska Hjärtfondens utdelning för 2026. Totalt delas 2,5 miljoner kronor ut till projekt som ska förbättra prevention, diagnostik och behandling av hjärt-kärlsjukdomar.Wed, 19 Aug 2026 11:58:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stiftelsen Norrländska Hjärtfonden är en ideell stiftelse som under 40 år arbetat för att stödja forskning inom hjärt- och kärlsjukdomar i norra Sverige med anknytning till Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Årets beviljade projekt spänner från AI-baserad diagnostik och digitala tvillingar till genetiska orsaker bakom hjärtsjukdom och nya metoder för att förutsäga hjärtinfarkt. Flera av studierna syftar till att upptäcka sjukdom tidigare och identifiera personer med förhöjd risk innan allvarliga symtom uppstår, medan andra fokuserar på att förstå de biologiska mekanismer som ligger bakom hjärt-kärlsjukdomar. Totalt inkom 52 ansökningar till årets utlysning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mottagare av forskningsmedel</h2><p><strong>Ragnheidur Martha Johannesdottir,</strong> thoraxkirurg vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 500 000 kronor</p><p><strong>Förbättrad hjärnprotektion vid avancerad aortakirurgi</strong></p><p>Vid kirurgi där aortabågen involveras är komplikationer i form av hjärnskador orsakade av syrebrist inte ovanliga. Tillsammans med forskare inom medicinsk teknik och neurologi har man utvecklat en icke-invasiv metod för att beräkna blodtrycket i hjärnartärerna och simulera blodcirkulationen under olika förutsättningar. Projektet ska vidareutveckla och utvärdera metoderna.</p><p><strong>Lukas Cudlman</strong>, postdoktor på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 300 000 kronor</p><p><strong>Blodfetter som markörer för åderförkalkning och hjärt-kärlhändelser</strong></p><p>Den vanliga mekanismen bakom många hjärtinfarkter och stroke är att instabila plack i blodkärlen brister. I projektet undersöks om vissa blodfetter, ceramider, kan fungera som tidiga varningssignaler. Ett enkelt blodtest ska utvecklas för att identifiera personer med förhöjd risk innan sjukdom uppstår.</p><p><strong>Therese Andersson</strong>, överläkare på Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Grundarmutationer bakom dilaterad kardiomyopati i norra Sverige</strong></p><p>Dilaterad kardiomyopati är en allvarlig hjärtsjukdom som leder till försämrad pumpförmåga, hjärtsvikt och ökad risk för förtida död. Projektet kartlägger genetiska orsaker och specifika mutationer bakom sjukdomen.</p><p><strong>Malin Mickelsson</strong>, läkare vid Skellefteå sjukhus, 150 000 kronor</p><p><strong>Personanpassad prevention av åderförkalkning med remnantkolesterol och bilddiagnostik</strong></p><p>Projektet ska undersöka om blodfettet remnantkolesterol kan avslöja tidiga tecken på åderförkalkning innan symtom uppstår.</p><p><strong>Albin Dahlin Almevall</strong>, distriktssköterska, fysioterapeut och forskningsstrateg vid Region Norrbotten, 150 000 kronor</p><p><strong>Alkoholkonsumtion i medelåldern och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom</strong></p><p>Projektet undersöker sambandet mellan alkoholkonsumtion vid 40 års ålder och åderförkalkning vid 60 års ålder med hjälp av blodmarkören PEth.</p><p><strong>Marie-Line Faucillion</strong>, postdoktor Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Genetiska riskfaktorer för hjärtmuskelinflammation och utveckling av dilaterad kardiomyopati</strong></p><p>Hjärtmuskelinflammation drabbar ofta unga och tidigare friska personer, men bara vissa utvecklar senare dilaterad kardiomyopati, som i sena skeden kan kräva hjärttransplantation. Projektet söker genetiska variationer som kan förklara skillnaderna.</p><p><strong>Anette Sandström</strong>, läkare vid Norrlands universitetssjukhus, 150 000 kronor</p><p><strong>Nationellt register för ärftliga hjärt-kärlsjukdomar</strong></p><p>Projektet bygger upp ett nationellt kvalitetsregister som ska ge bättre kunskap om prognos, behandling och regionala skillnader i vården.</p><p><strong>Vigneshwar Senthivel,</strong> postdoktor på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Grundarmutationer vid hypertrofisk kardiomyopati i norra Sverige</strong></p><p>Projektet använder unika data från norra Sverige för att identifiera och karakterisera ärftliga mutationer bakom sjukdomen.</p><p><strong>Niklas Vestermark</strong>, läkare vid Sundsvalls sjukhus och doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Bioaktiva blodfetter som markörer för hjärt-kärlsjukdom</strong></p><p>Lysofosfolipider och ceramider är bioaktiva blodfetter som kan bidra till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom. Projektet undersöker om de kan förutsäga hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd.</p><p><strong>Maria Angerbjörn</strong>, läkare vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 100 000 kronor</p><p><strong>Stroke och läkemedelsbehandling hos vuxna med medfödda hjärtsjukdomar</strong></p><p>Projektet undersöker effekten av att stänga ett hål mellan hjärtats båda förmak samt förekomsten av stroke av andra orsaker hos vuxna med medfödda hjärtfel.</p><p><strong>Olli Kampman</strong>, professor på Institutionen för klinisk vetenskap, 100 000 kronor</p><p><strong>Risker för hjärt-kärlsjukdom hos psykiatriska patienter</strong></p><p>Studien undersöker hur svåra psykiska sjukdomar hänger samman med hjärt-kärlsjukdom och om patienter med identifierade riskfaktorer får adekvat vård.</p><p><strong>Rakel Nyrén</strong>, läkare och biträdande universitetslektor på Institutionen för medicinsk biovetenskap, 100 000 kronor</p><p><strong>Hyaluronans roll vid transtyretin amyloid kardiomyopati</strong></p><p>Projektet undersöker om ämnet hyaluronan bidrar till att felveckat transtyretin ansamlas i hjärtat och därmed driver sjukdomsutvecklingen.</p><p><strong>Arach Saboori</strong>, postdoktor på Institutionen för diagnostik och intervention, 100 000 kronor</p><p><strong>AI-baserad upptäckt av åderförkalkningsplack i ultraljudsbilder</strong></p><p>Projektet utvecklar AI-teknik som ska göra det enklare att upptäcka tidiga tecken på åderförkalkning i primärvården.</p><p><strong>Amanda Bertgren</strong>, doktorand på Institutionen för diagnostik och intervention, 75 000 kronor</p><p><strong>Generativa AI-metoder för kardiovaskulära digitala tvillingar</strong></p><p>Projektet utvecklar AI-metoder som kan användas för individanpassad prevention och simulering av framtida hälsoutveckling.</p><p><strong>Kristina Larsson</strong>, postdoktor på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, 75 000 kronor</p><p><strong>Livsvillkor, rörelsevanor och tidig åderförkalkning efter pension</strong></p><p>Projektet undersöker hur livsvillkor tidigare i livet påverkar rörelse-, stillasittande- och sömnvanor efter pensioneringen.</p><p><strong>Anna Strnadova</strong>, doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 75 000 kronor</p><p><strong>Mekanismer bakom hjärtmuskelcellers förstoring</strong></p><p>Projektet undersöker hur hyaluronan påverkar hjärtmuskelcellers förstoring för att på sikt möjliggöra nya behandlingar för hypertrofisk kardiomyopati.</p><p><strong>Maria Wennberg</strong>, staff scientist på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 75 000 kronor</p><p><strong>Biomarkörer för fettsyror och risk för hjärtinfarkt</strong></p><p>Projektet undersöker hur olika typer av fett påverkar risken för hjärtinfarkt genom analyser av både blodprover och kostdata.</p>https://www.umu.se/nyheter/17-forskningsprojekt-far-ett-hjartligt-tillskott_12182190/https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolan-tecknar-samarbetsavtal-med-stocke-if-volleyboll_12179948/Idrottshögskolan tecknar samarbetsavtal med Stöcke IF volleybollIdrottshögskolan har tecknat ett nytt samarbetsavtal med den lokala elitidrottsföreningen Stöcke IF volleyboll. Avtalet gäller för perioden 2026–2028 och syftar till att stärka möjligheterna till dubbla karriärer. Thu, 13 Aug 2026 09:23:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stöcke IF volleyboll dam</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Westerlund</span></div></div><p>Stöcke IF:s damlag i volleyboll har tagit steget upp till högsta serien – en framgång som stärker volleybollens position i regionen.</p><p>– Vi är väldigt glada över samarbetet och ser att det ger våra elittjejer goda möjligheter att kombinera elitidrott och studier.  Genom prestationsteamet får de dessutom stöd i att optimera träning, kost och mentala förutsättningar för ett hållbart idrottande, säger Johanna Westerlund, kontaktperson för Stöcke IF volleyboll.</p><h3>Unga spelare kombinerar elitidrott och studier</h3><p>Stöcke IF har i dag ett ungt damlag med många spelare som tagit studenten i vår. Några av dessa planerar att studera vid Umeå universitet i höst, andra studerar redan vid Umeå universitet och några har tagit lärarexamen i vår efter studier vid Umeå universitet. Flera av dessa spelare har kunnat använda avtalet i praktiken, till exempel genom att få anpassningar i sina praktikplaceringar.</p><p>–Det har varit väldigt värdefullt, säger Emma Stenman, passare i Stöckes damlag.</p><p>Avtalet handlar främst om att informera elitaktiva i föreningen om möjligheten att satsa på dubbla karriärer, det vill säga att kombinera elitidrott med studier vid Umeå universitet.</p><p>Från Idrottshögskolan ses avtalet som en del i ett långsiktigt arbete med att utveckla samarbeten med lokala elitidrottsföreningar.</p><p>-Det känns roligt att Stöcke IF:s damlags har avancerat till högsta serien i volleyboll, en viktig utveckling för volleybollen i regionen. Det är positivt att Idrottshögskolan kan utöka sitt samarbete med fler lokala elitidrottsföreningar, säger Pernilla Eriksson, områdeschef idrott vid Idrottshögskolan.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e4319f1e-b2f3-4773-9dfe-5d9d3d83d769" data-contentname="Pernilla Eriksson">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolan-tecknar-samarbetsavtal-med-stocke-if-volleyboll_12179948/https://www.umu.se/nyheter/riskgrupper-avstar-fran-vaccination-trots-att-den-ar-gratis_12181961/Riskgrupper avstår från vaccination trots att den är gratisTrots att vaccination mot influensa och covid-19 erbjuds kostnadsfritt till personer med förhöjd risk för svår sjukdom avstår många. En ny studie från Umeå universitet visar att de största hindren inte handlar om ekonomi eller avstånd till vaccinationsmottagning. I stället är det främst yngre personer, män, rökare och personer med nedsatt självständighet som inte vaccinerar sig.Wed, 12 Aug 2026 08:49:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Trots att vaccination mot influensa och covid-19 erbjuds kostnadsfritt till personer med förhöjd risk för svår sjukdom avstår många.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér bildbyrå</span></div></div><p class="quote-center">Vi blev förvånade över att var man bor spelade så liten roll</p><p>– Vi blev förvånade över att var man bor spelade så liten roll. Det innebär att vi behöver rikta insatserna mer mot de grupper som fortfarande väljer bort vaccination, säger Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och forskare på Institutionen för Klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Influensa och covid-19 orsakar fortfarande betydande sjuklighet och dödlighet bland äldre och personer med kroniska sjukdomar. Vaccination rekommenderas därför till personer som tillhör medicinska riskgrupper och erbjuds kostnadsfritt i Sverige.</p><p>I den aktuella studien undersökte forskarna vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckningen bland riskgrupper i norra Sverige. Totalt inkluderades 600 vuxna patienter från Norrlands universitetssjukhus, varav 450 rekommenderades vaccination mot både influensa och covid-19.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Urban Johansson Kostenniemi är infektionsläkare och forskare på Institutionen för Klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>I studien var vaccinationsgraden bland personer som rekommenderades vaccination 52 procent för influensa och 54 procent för covid-19, något lägre än genomsnittet i Västerbotten. Främst var det yngre personer inom riskgrupperna, män, rökare och personer som behövde hjälp i vardagen från hemtjänsten som som inte vaccinerade sig i tillräckligt hög utsträckning. Överraskande nog spelade förhållanden i personernas närmiljö liten roll. Varken skillnader i områdets utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar eller geografiska läge påverkade vaccinationstäckningen i någon större utsträckning.</p><p>– Vi blev också överraskade av att personer med flera olika sjukdomar inte vaccinerade sig oftare än personer med bara en riskfaktor. Det tyder på att många inte känner till hur den samlade risken ökar när flera sjukdomstillstånd förekommer samtidigt, säger Urban Johansson Kostenniemi.</p><p>Studien bygger på intervjuer med patienter, data från patientjournaler samt information från nationella register. Forskarna analyserade både individuella och samhälleliga faktorer för att få en mer heltäckande bild av vad som påverkar vaccinationsbeslut.</p><p>Studiens resultat kan användas för att utveckla mer träffsäkra vaccinationsinsatser. Bland förslagen finns tydligare information till riskgrupper, särskilt till personer med flera sjukdomar som löper extra hög risk för svår sjukdom, samt möjlighet att få flera vaccinationer vid samma besök.</p><p>– Om vi kan öka förståelsen för risken hos de mest sårbara grupperna och samtidigt göra vaccinationen så enkel som möjligt finns goda möjligheter att förbättra skyddet mot allvarlig sjukdom, säger Urban Johansson Kostenniemi.</p>https://www.umu.se/nyheter/riskgrupper-avstar-fran-vaccination-trots-att-den-ar-gratis_12181961/https://www.umu.se/nyheter/maria-eriksson-om-forskningen-som-tar-henne-till-cambridge_12181699/Maria Eriksson om sin kommande sabbatsvistelse i CambridgeMaria Eriksson har tilldelats ett SSF Sabbatical-anslag från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). Anslaget ger henne möjlighet att tillbringa en sabbatsvistelse vid Sainsbury Laboratory, University of Cambridge, där hon ska undersöka hur växters inre biologiska klocka hjälper till att samordna celldelning och tillväxt. Vi ställde fem frågor om projektet och den kommande tiden i Cambridge.Wed, 12 Aug 2026 08:49:39 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0"><strong>Grattis! Hur känns det att ha fått SSF Sabbatical-anslaget?</strong></h2><p>- Tack! Det känns fantastiskt och jag är väldigt tacksam över att SSF har valt att finansiera mitt sabbatsprojekt.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1"><strong>Vad tar dig till Sainsbury Laboratory i Cambridge?</strong></h2><p>- Tillsammans med Ho-Wei Wu och James Lockes forskargrupp ska jag undersöka hur växternas dygnsklocka hjälper till att samordna när celler delar sig och växer. Att förstå hur dessa tidssystem samverkar är avgörande för att förstå hur växter styr sin tillväxt. Det är ett väldigt nytt och spännande forskningsområde som jag verkligen ser fram emot att utforska.</p><p class="quote-center">Jag ser fram emot möjligheten att arbeta i ett tvärvetenskapligt team med kollegor som delar intresset för de här fascinerande frågorna.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2"><strong>Vad är det mest spännande med forskningen som du ska arbeta med där?</strong></h2><p>- Sainsbury Laboratory och James Lockes forskargrupp erbjuder en enastående forskningsmiljö med tillgång till avancerad bildteknik för att studera dygnsklockans aktivitet, celldynamik och tillväxt. Jag ser fram emot möjligheten att arbeta i ett tvärvetenskapligt team med kollegor som delar intresset för de här fascinerande frågorna. Mer generellt är den vetenskapliga miljön i Cambridge och den omgivande regionen exceptionell och har utvecklats till ett globalt centrum för växtforskning.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3"><strong>Är det något särskilt du hoppas få lära dig av dina nya kollegor?</strong></h2><p>- Ja, jag hoppas framför allt få lära mig hur man kombinerar avancerad bildanalys, kvantitativa analyser och matematisk modellering för att förstå hur växters inre biologiska klocka styr tillväxt och celldelning under olika miljöförhållanden. Jag kommer främst att arbeta med modellväxten Arabidopsis, men kunskapen kan på sikt bidra till en bättre förståelse för hur träd växer.</p><p class="quote-center">Den brittiska forskningsmiljön inom dygnsklockeforskning, liksom växtforskningen i stort, är mycket stark och det ska bli fantastiskt att få ta del av och lära av dessa nätverk.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4"><strong>Förutom forskningen, är det något du ser särskilt mycket fram emot?</strong></h2><p>- Jag ser fram emot att få ta del av det akademiska livet i Cambridge, träffa likasinnade och bygga nätverk över ämnesgränserna. Den brittiska forskningsmiljön inom dygnsklockeforskning, liksom växtforskningen i stort, är mycket stark och det ska bli fantastiskt att få ta del av och lära av dessa nätverk.</p><p>- Laboratoriet ligger i en vacker byggnad i Cambridge University Botanic Garden, vilket skapar en inspirerande miljö för både arbete och eftertanke. Jag ser också fram emot att utforska regionens rika kultur och natur samt att få nya perspektiv, både inom och utanför akademin.</p>https://www.umu.se/nyheter/maria-eriksson-om-forskningen-som-tar-henne-till-cambridge_12181699/