NYHET
Nordforsk har beviljat 30 miljoner norska kronor för att etablera ett nordiskt kompetenscentrum, NordAqua, där banbrytande forskning, innovation och entreprenörskap kring ”blå energi” från vattenlevande organismers fotosyntes förs samman. Umeåkonsortiet MicroBioRefine, som leds av professor Christiane Funk, blir en viktig del i centrumet.
Text: Ingrid Söderbergh
Alger som växer på avloppsvatten. Foto: MicroBioRefine
Kan alger vara framtidens hållbara bränsle, vattenrenare och fiskfoder? Det finns ett enormt intresse för utveckling av användning av akvatiska fotosyntetiska källor – alger och cyanobakterier. Forskning inom så kallad blå bioekonomi fortskrider snabbt på en global skala.
– Att vara en del av ett nordiskt kompetenscentrum är naturligtvis mycket spännande. Detta kommer att ge vårt eget fantastiska konsortium högre officiell status. Nu har vi möjlighet att samarbeta med forskare i andra skandinaviska länder för att utbyta kunskap och erfarenheter, säger Christiane Funk, professor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Inom NordAqua kommer forskare från Sverige, Finland och Norge att undersöka den biotekniska potentialen för att använda vattenlevande fotoautotrofer (alger och cyanobakterier) för att omvandla solenergi och koldioxid till värdefull biomassa eller kemikalier. Fokus kommer att ligga på nordiska cyanobakterier, mikro- och makroalger och deras användning som industriella produktionsstammar.
NordAqua kommer att byggas på befintliga nordiska program vid tio forskningsinstitut och tio industripartners i syfte att skapa en bra grogrund för internationellt banbrytande forskning om fotosyntetiserande mikro- och makroalger, och utveckling av syntetisk teknik för att använda dem som effektiva katalysatorer i bioproduktion.
Christiane Funk, ledare för MicroBioRefine-konsortiet vid Umeå universitet, är en av de medsökandena till kompetenscentrumet. Sedan 2015 leder hon det stora forskningsprojektet MicroBioRefine som utforskar hur rökgaser och avloppsvatten kan användas för att göda alger och cyanobakterier – som i sin tur kan producera biomassa till biobränslen.
I projektet studeras också om algerna kan bryta ner läkemedelsrester av exempelvis antibiotika, hormoner och psykofarmaka i avloppsvattnet. Unikt med projektet är att de algarter som odlas är särskilt utvalda för att klara det hårda nordliga klimatet. I projektet deltar forskare från Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Luleå tekniska universitet.
– Att odla alger för avloppsvattenåtervinning och produktion av biomassa är mycket utmanande i nordiskt klimat. Här i Umeå har vi emellertid utmärkta faciliteter för storskalig algodling och kommer nu att kunna kombinera detta med ny skördeteknik, säger Christiane Funk.
Föreläsningar om algodling
Den 14–17 februari anordnas konferensen Umeå Renewable Energy Meeting, UREM, vid Umeå universitet. Några föreläsningar kommer att handla om algforskning.