Läs artikeln här: Åldersbedömningar i svensk asylprocess - Gräsrotsbyråkrati eller expertstyre?
NYHET Forskning vid Umeå universitet visar att tjänstepersoner vid Migrationsverket har stort handlingsutrymme vad gäller åldersbedömningar i svensk asylprocess. I stor utsträckning använder de dock utrymmet till att lämna över åldersbedömningen på rättsläkarna. Detta görs trots att stödet för den medicinska bedömningen kan ifrågasättas.
Mattias Hjertstedt, universitetslektor vid Juridiska institutionen, har tillsammans med Malin Eriksson, professor vid Institutionen för socialt arbete, och Jonas Hansson, universitetslektor vid Enheten för polisiärt arbete, skrivit en artikel som blivit publicerad i tidskriften Socialmedicinsk Tidskrift. Här svarar Mattias på korta frågor om studien.
Mattias Hjertstedt, universitetslektor vid Juridiska institutionen.
Bild Mattias PetterssonArtikeln handlar om hur centrala svenska aktörer – tjänstepersoner vid Migrationsverket och rättsläkare – hanterar arbetet med åldersbedömningar av asylsökande barn i Sverige. I artikeln diskuteras hur dessa aktörer använder sitt handlingsutrymme till att balansera mellan den rättsliga regleringen å ena sidan och barnets rättigheter och behov å den andra. Det är Migrationsverket som fattar beslut om asylsökandens barn i inledningsskedet av ett asylärende, medan rättsläkarna är ansvariga för att göra en medicinsk åldersbedömning som ofta används som beslutsunderlag för Migrationsverket.
Av resultaten drar vi slutsatsen att tjänstepersonerna vid Migrationsverket har ett stort handlingsutrymme vid åldersbedömning av asylsökande barn, men att de i hög grad använder detta till att i praktiken överlämna beslutet om ålder till rättsläkarna. Vidare dras slutsatsen att rättsläkarna har ett mer begränsat handlingsutrymme, eftersom det är utlåtanden från tandläkare och röntgenläkare som egentligen avgör vilken åldersbedömning som görs.
Tidigare forskning har visat på asylsökande barns särskilt utsatta ställning och att det finns problem med den rättsliga regleringen av åldersbedömning av asylsökande barn. Vilken ålder den asylsökande har får bland annat betydelse för vilka samhälleliga förmåner som den asylsökande har rätt till, exempelvis skolgång och sjukvård.
I artikeln används så kallade kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner vid Migrationsverket och rättsläkare. Djupintervjuer valdes som datainsamlingsmetod, eftersom det är en lämplig metod för att fånga individuella upplevelser och erfarenheter i detalj.
Att ge ett bidrag till svar på den tidigare inte så utforskade frågan om hur de svenska tjänstepersonerna upplever och hanterar sitt arbete med asylsökande barn samt hur de använder sitt handlingsutrymme.
