AI och wicked problems - symposium om svårlösta dilemman

Johanna Lönngren, docent i naturvetenskap, håller ett föredrag om wicked problems vid symposium på Umeå Universitet.

BildHanna Nordin

– Wicked problems är dilemman som i hög grad kännetecknas av komplexitet och osäkerhet. När vi pratar om dessa dilemman förekommer värde- och intressekonflikter vilket gör det omöjligt att uppnå konsensus kring hur problemen bör definieras och vad som kan anses vara ”bra” åtgärder för att hantera dem, förklarar Johanna Lönngren, docent i naturvetenskap, som inledde symposiet.

Exempel på wicked problems är klimatförändringar, desinformation och global ojämlikhet. Frågan är om AI kommer att förvärra dessa problem, eller om teknologin kan bidra till att komma närmare lösningar. Markus Naarttijärvi, professor i juridik och tillförordnad föreståndare för TAIGA vid Umeå universitet, förklarar att frågor som detta är kärnan i TAIGA:s arbete. Med mottot ”AI For The Good of All” strävar centrumet efter att genom samarbete över disciplinerna undersöka hur AI kan användas för att möta svåra samhällsdilemman och samtidigt lyfta de etiska utmaningar som teknologin medför.

– AI i sig kan ses som ett wicked problem, vilka är per definition problem som är så pass komplexa eller snåriga att de i princip kräver transdisciplinära angreppssätt för att förstå, vilket vi som transdisciplinärt centrum vill arbeta med, förklarar Markus Naarttijärvi.

Ylva Ferneus, Petter Ericson, Leila Methnani, Kalle Grill och Jannice Käll i en paneldiskussion om AI modererad av Dimitri Coelho Mollo.

BildHanna Nordin

Under torsdagen hölls flera presentationer och interaktiva demostrationer som mynnade ut i en sammanfattande paneldiskussion. Jannice Käll, docent i rättssociologi vid Lunds Universitet, Nina Khairova, professor i datavetenskap och Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå Universitet belyste i sina respektive föredrag hur AI påverkar lagstiftning, missvisande information och etiska dilemman. Diskussionerna kretsade kring teknikens potential att både stödja och utmana våra värderingar och prioriteringar, samt vikten av att inkludera olika perspektiv och erfarenheter i utvecklingsprocessen för att säkerställa att AI-system speglar samhällets mångfald och etiska normer.

Wicked problems, AI och konst

Under fredagen samlades deltagarna på Konstnärligt campus för föredrag och workshops i samarbete med UmArts och Bildmuseet. Sarah Cook, WASP-HS gästprofessor vid UmArts, presenterade wicked problems relaterad till AI-genererad konst. I sin presentation lyfte hon hur generativ AI förändrar skapandet av konst och väcker nya frågor om vad kreativitet innebär i en tid allt mer präglad av AI.

Alexandra Daisy Ginsberg, konstnär som utforskar människans relation med natur och teknologi, presenterade bland annat sin nu pågående utställning vid Bildmuseet Machine Auguries. Genom att simulera naturliga ljud väcker utställningen reflektioner kring hur vi med teknikens hjälp kan manipulera, eller till och med ersätta, element i våra naturliga ekosystem. Något som väcker frågor om var gränsen går mellan teknikens möjligheter och naturens egen balans.

Professor Sarah Cook och konstnären Alexandra Daisy Ginsberg i samtal framför publik vid symposium.

BildHanna Nordin

Vikten av transdisciplinärt samarbete

Symposiet avslutades med en uppmaning till fortsatt tvärvetenskapligt samarbete för att hantera de etiska, samhälleliga och kulturella utmaningar som AI innebär. Markus Naarttijärvi framhåller också Umeå universitets redan starka tradition inom området.

– Umeå har en stark tvärvetenskaplig tradition. Det var trevligt att se att symposiet snabbt blev fullbokat och att intresset varit så stort. Dessutom fortsatte diskussionerna i både pauser och efter symposiets slut. Det visar på hur aktuella dessa frågor är, men också på värdet av att mötas och diskutera dessa mer övergripande frågor som vi inte alltid kan ta oss an inom våra respektive forskningsämnen, avslutar han.