NYHET Tidningar och sociala medier kryllar av rubriker om AI, men – vad handlar det egentligen om? – Vi måste vara medvetna om hur systemen fungerar och att de kan göra både nytta och skada, säger AI-forskarna Dimitri Coelho Mollo och Andrea Aler Tubella.
BildPrivat
Med rubriker som "ChatGPT: Here to replace the writers and coders?" Kan det tyckas som att AI-system kan tänka, resonera och bete sig som vi gör och därmed snart ersätta oss.
– Det är bra och viktigt att vi börjar intressera oss för stora språkmodeller som kan leda till positiva samhällsförändringar men som också kan medföra risker. Vi måste också vara försiktiga så att vi inte missförstår vad dessa system är och vad de kan göra. Detta gäller särskilt system som ChatGPT, säger Dimitri Coelho Mollo, biträdande universitetslektor vid institutionen för idé- och samhällsstudier.
Hans huvudsakliga forskningsområden är filosofi inom kognitionsvetenskap och artificiell intelligens samt vetenskapsfilosofi. Dimitri Coelho Mollo samordnar nu Understanding (and Explaining) AI, ett av forskningsområdena vid Umeå universitets nya centrum för transdisciplinär AI, TAIGA.
Även om automatisering har pågått i århundraden och ny AI-teknik nu för in denna process på nya områden, är AI-tekniken långt ifrån en lämplig ersättning för mänsklig arbetskraft på de flesta områden, menar han.
– ChatGPT har till exempel stora problem med att producera korrekt information, så det är en dålig ersättning för journalister och skribenter. Andra modeller, som DALL-E, skulle kunna ersätta konstnärer i vissa uppgifter, men är det önskvärt och rättvist? Modellerna tränas på enorma databaser, som i viss mening parasiterar på mänskligt arbete, och därför finns det komplexa upphovsrättsfrågor, säger Dimitri Coelho Mollo.
Det är lika viktigt att komma ihåg att AI-systemen inte bara "dyker upp".
– För att bygga modellerna krävs många människor och kompetenser, inte bara ingenjörer. Sker det en förskjutning mot att vi ersätter människor med artificiell intelligens bör vi fråga oss vilka som utför arbetet bakom denna utveckling, samt vilka deras villkor är, säger Andrea Aler Tubella, förste forskningsingenjör vid institutionen för datavetenskap och en av medlemmarna i forskningsgruppen Responsible Artificial Intelligence, som studerar de etiska och samhälleliga konsekvenserna av artificiell intelligens och utvecklar verktyg och metoder för att just mildra de negativa effekterna.
– Mycket av den senaste forskningen fokuserar just på den inverkan som dessa system kan ha, och vilka konsekvenserna kan bli om de införs. Det pågår också en ny förordning i Europa som syftar till att fastställa strikta regler för högriskanvändning", säger Andrea Aler Tubella.
AI-historien har följts av både entusiasm och besvikelse och kallats "AI springs" och "AI winters".
– Vi befinner oss nu i den tredje AI-våren, beroende på hur man räknar, vilken inleddes med Deep Learning-revolutionen för ungefär 10 år sedan. Dagens AI-system lyckas med uppgifter som man kanske inte hade kunnat föreställa sig för bara tio år sedan så vi kan komma att få se många nya, kreativa förslag om hur man ska gå vidare för att bygga AI-system, säger Dimitri Coelho Mollo.
Anmäl dig och delta, online, 13.00 den 22 februari. (Mer information finns i länken nedan). Denna workshop är arrangerad av TAIGA, Umeå universitets nya AI-center, i samarbete med Humlab.