NYHET Att erbjuda en fristad för individer i behov av asyl i den rådande flyktingkrisen är i huvudsak en humanitär fråga. Trots detta har debatten om invandringen kommit att i stor grad handla om ekonomi. Under ett seminarium vid Umeå universitet presenterar Lars-Fredrik Andersson och Sandro Scocco att invandringen sedan 1950 har varit ekonomiskt lönsam för Sverige.
Lars-Fredrik Andersson, docent vid Umeå universitet, och Sandro Scocco, chefsekonom vid tankesmedjan Arena Idé, har gjort en detaljerad beräkning av kostnader och intäkter för invandring sedan 1950 i en rapport som tankesmedjan Arena Idé presenterade i Almedalen 1 juli. Seminariet vid Umeå universitet belyste frågan igen och lät deltagarna ställa ytterligare frågor.
– Vi visar att invandringen har varit en bra affär för Sverige inte bara humanitärt utan även på annat sätt. Det har lett till en ökad arbetskraft och en yngre befolkning vilket är positivt för ekonomin, säger Lars-Fredrik Andersson.
Antalet personer med utländsk bakgrund som har tillkommit sedan 1950 uppgick år 2014 till 2,5 miljoner – här räknas även barn till utrikesfödda in. Utan invandring skulle befolkningsutvecklingen ha varit svag. Folkmängden skulle endast ha ökat med cirka 0,5 miljoner invånare mellan 1950 och 1975. Under perioden därefter skulle befolkningen i praktiken ha minskat med ca 0,2 miljoner till en total befolkning på ungefär 7 miljoner personer år 2014.
Med utgångspunkt i den ekonomiska historien sedan 1950-talet konstaterar Lars-Fredrik Andersson och Sandro Scocco att invandringen har haft kraftigt positiva tillväxteffekter för Sverige. De använder sig av ett nytt sätt att tänka utifrån två scenarier.
I ett första scenario beskriver de ett Sverige bestående enbart av personer födda i Sverige med samma nivå på kollektiva varor såsom grundforskning, försvar och viss infrastruktur som idag. Utan invandringen till Sverige sedan 1950 skulle befolkningen idag bestå av 2,5 miljoner färre invånare. Landets nettoförmögenhet skulle i detta fall ha varit 900 miljarder kronor mindre än den är idag. Detta scenario innebär att staten skulle behöva generera ytterligare 65 miljarder kronor i skatteintäkter för att behålla dagens nivå på utgifter för bland annat försvar och infrastruktur.
I det andra scenariot har de antagit att Sverige utan invandring skulle ha satsat mindre på grundforskning, försvar och infrastruktur och därmed anpassas dessa faktorer utifrån storleken på arbetskraften och vår minskade BNP. Nettoförmögenheten som kvarstår blir cirka 40 miljarder större med invandring och skattekvoten skulle bli marginellt lägre. Detta innebär att skillnaden mot dagens situation skulle bli marginell.
I ett så glesbefolkat land som Sverige är det fördelaktigt att fler är med och delar på kostnaderna för stora infrastruktursatsningar såsom Botniabanan och nationella forskningsprojekt. Utan invandring skulle BNP ha varit 22 % procent mindre idag.
– Skillnaden hade varit att utan invandringen hade färre personer fått dela på kostnaderna. Ett glesbefolkat land som Sverige hade haft det svårt utan en välfungerande infrastruktur, säger Lars-Fredrik Andersson.
Invandring ska ses som en investering då de kostnader som uppträder inledningsvis kommer att generera inkomster på ett offentligt plan när utrikesfödda arbetar och betalar skatt. När målet med invandringen är att den ska få kosta så lite som möjligt när det gäller exempelvis socialt stöd och utbildnings- och arbetsmarknadsstöd finns risk att investeringen i de människor som flyttar hit blir för låg. Det i sin tur kan leda till att avkastningen reduceras mer än den ursprungliga kostnadsminskningen.
Lars-Fredrik Andersson är docent i ekonomisk historia vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå universitet. Sandro Scocco har varit ekonom på LO och chefsekonom på AMS. Nu är han chefsekonom på Arenagruppens tankesmedja Arena Idé. De har samarbetat sedan 2007 bland annat vid Institutet för näringslivsforskning och samarbetar med underlag och analyser.
Se inspelningen av hela seminariet
Läs hela rapporten från Arena Idé
Delta vid nästa Vetenskapslunch på temat ”Invandrares integration på arbetsmarknaden”, torsdag den 29 oktober kl. 12.15–13.00 på Kafé Station.
Redaktör: Anna Lawrence