NYHET En nätverksanalys av data om fossila insekter från nordvästra Europa visar två stora förändringar i taxonomisk mångfald: en i början av den nuvarande varma perioden (holocen) för 10 000 år sedan och en annan för cirka 4 000 år sedan. Resultaten är från ett arbete möjliggjort av forskningsinfrastrukturer finansierade av bland annat Vetenskapsrådet och Umeå universitet.
Gråbandad getingbock (Rusticoclytus rusticus) på en ladugård nära Umeå.
BildPhilip BucklandNär samma ovan nämnda metod används på data om arternas ekologi kan förändringar av biologisk mångfald kopplas till landskaps- och klimatförändringar, inklusive införandet av jordbruk för cirka 6 500 år sedan.
Flera studier har upplyst om det pågående minskning av insekternas biologiska mångfald. Men hur har insekternas biologiska mångfald förändrats tidigare? En nyligen genomförd studie undersökte fossiler av skalbaggar, den artrikaste grupp av insekter, för att förstå hur tidigare förändringar i klimat och landskap påverkat deras biologiska mångfald under de senaste 16 000 åren i nordvästra Europa.
Studien visar att genom att modifiera landskapen har människor påverkat skalbaggars biologiska mångfald sedan åtminstone införandet av agropastoralism, ca 6 500 år sedan. Studien visade också att mänsklig befolkningstillväxt för 4 000–3 500 år sedan hade en lika dramatisk inverkan på insektssamhällen som den globala uppvärmningen efter den senaste istiden (ca 10 000–9 500 år före nutid).
Dessa resultat är särskilt intressanta eftersom de observerades på platser borta från områden med direkt mänsklig påverkan (dvs. fornlämningar), vilket indikerar att mänskliga förändringar i landskapet har djupgående och genomgripande effekter på ekosystem och biologisk mångfald.
Således har dessa resultat viktiga implikationer för bevarande av insekters biologiska mångfald i framtiden. Till exempel, eftersom mänsklig påverkan på biologisk mångfald går tillbaka tusentals år, blir det mycket tveksam att använda relativt moderna förindustriella baslinjer som mål för att återställa "naturliga" landskap och biodiversitet. Resultaten visar också vikten av ett långsiktigt perspektiv inom biologisk mångfald och miljövård.
Detta arbete möjliggjordes av forskningsinfrastrukturer finansierade av bland annat Vetenskapsrådet och Umeå universitet, inklusive SEAD numera en del av Svensk Nationell Infrastruktur för Digital Arkeologi och Swedish LifeWatch nu en del av SBDI, Swedish Biodiversity Data Infrastructure Publikationen är ett samarbete mellan forskare vid Miljöarkeologiska laboratoriet, MAL och IceLab vid Umeå universitet.
