NYHET Ett forskningsprojekt om tidiga insatser för lässvaga, "Cracking the alphabetic code: instruction in phonics and morphology for elementary school pupils with reading difficulties”, som leds av Yvonne Knospe, Maria Levlin och Maria Rosenberg, Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, har tilldelats 4 miljoner har av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenberg Minnesfond.
BildMostphotos
Projektet är i hög grad samhällsnyttigt genom att det kan påverka hur skolans begränsade resurser bäst ska användas för att stärka elevers läsförmåga
Yvonne Knospe säger att upprinnelsen till det här forskningsprojektet handlar om att det för lässvaga elever är av stor betydelse att få riktade stödinsatser tidigt för att kunna förbättra sin läsförmåga.
– Svenska skolor har en plikt att ge extra stödinsatser till elever som inte uppnår målen, men hur dessa ska organiseras och vad de ska innehålla för att ge bästa resultat är fortfarande inte klarlagt. I vår studie vill vi jämföra undervisningsmetoderna alfabetisk avkodning och morfologisk kunskap i årskurs 2 och 4, säger Yvonne Knospe.
Maria Levlin berättar vidare att det här projektet kom till på ett initiativ från speciallärare/lärare verksamma i Umeå kommuns KLoS-nätverk (Nätverket för kommunikation, läsande och skrivande).
– I Umeå kommun används intensiva lästräningsperioder sedan några år tillbaka för att främja läsförmågan hos elever med lässvårigheter och lärarna önskade hjälp med att utvärdera dessa läsinsatser, säger Maria Levlin.
Yvonne Knospe förklarar att projektets mål är att öka kunskapen om hur unga elevers läsförmåga bäst kan stödjas i skolan, med fokus på undervisningsmetod kopplat till skede i läsutvecklingen.
Sedan tidigare vet vi, säger Maria Levlin, att läsundervisning baserad på ljudandemetod (alfabetisk strategi) där man systematiskt går igenom kopplingen bokstav-ljud och hur man sammanljudar bokstäver till ord är den mest effektiva undervisningsmetoden i tidig läsinlärning och för elever med lässvårigheter.
– Däremot är det inte lika klart hur nästa steg i läsundervisningen bör se ut när eleverna väl har knäckt koden. Det finns en del studier som tyder på att morfologiskt baserad undervisning om ords böjningsregler och om hur ord bildas (exempelvis fot boll mål kan bilda ordet fotbollsmål och adjektivet trygg kan kombineras med -het och blir då ett substantiv) kan främja avkodning och stavning av ljudstridigt stavade ord och längre sammansatta ord, säger Maria Levlin.
Hon förklarar att i den här studien kommer de därför att jämföra dessa två metoder med varandra i åk 2 (tidig läsinlärning) och i åk 4 (sen läsinlärning) för att ta reda på när i läsinlärningen dessa två metoder gör bäst nytta och för vilka elever och tillägger:
– I nuläget ges mycket av den intensiva undervisningen individuellt och vi ska försöka ta reda på om vi kan uppnå goda effekter även i undervisning i liten grupp. Med tanke på att individuell intensiv läsundervisning är väldigt resurskrävande är det viktigt att utvärdera andra former för den intensiva undervisningen.
– En god läsförmåga är grundläggande för att skaffa ny kunskap och framgång i skolan. Detta projekt bidrar med ny kunskap om hur man kan stötta lässvaga elever i ett tidigt skede för att höja deras chanser att lyckas i skolans alla ämnen. Projektet är i hög grad samhällsnyttigt genom att det kan påverka hur skolans begränsade resurser bäst ska användas för att stärka elevers läsförmåga, säger Yvonne Knospe.
– Att knäcka skriftkoden är en förutsättning för att självständigt kunna få tillgång till berättelser och kunskaper i textformat, men även för att på sikt kunna uttrycka sig själv i skrift. Så att hitta adekvata undervisningsmetoder för de elever som har en sårbarhet i sin läsutveckling blir viktigt för att främja fortsatta goda möjligheter till en bra utbildning och ett gott yrkesliv, avslutar Maria Levlin.
