NYHET Sju forskningsprojekt vid Umeå universitet får dela på 16 miljoner kronor i Hjärtlungfondens stora anslagsomgång för 2022.
Helena Backman, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
BildPrivatEtt av projekten handlar om astma och drivs av Helena Backman, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och verksam i Luleå.
- Ungefär 800 000 personer i Sverige lever med astma. Vår målsättning är att kombinera stora datamaterial från Norrbotten och västra Sverige för att kunna identifiera och karakterisera kliniskt relevanta så kallade astmafenotyper, samt att utvärdera riskfaktorer och prognos för dessa, säger Helena Backman.
Även Karl Franklin, professor i kirurgi och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus, har fått anslag för att undersöka om dålig syresättning efter kirurgi i buken beror på att patienten fått höga syrgaskoncentrationer i samband med sövning.
Karl Franklin, professor och överläkare.
BildMattias Pettersson– Dålig syresättning är den vanligaste komplikationen vid kirurgi. Detta kan leda till svår andningssvikt för personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom, sömnapné och hjärtsvikt. Vår studie kan identifiera och förebygga orsaken till andningssvikt efter operationen. Den har därmed potentialen att minska livshotande andningssvikt hos patienter med kroniska lungsjukdomar eller hjärtsvikt, säger Karl Franklin.
I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL. Hjärt-kärlsjukdom, till exempel stroke, hjärtinfarkt och plötsligt hjärtstopp är fortfarande Sveriges största dödsorsak.
- Det är oerhört angeläget att forskningen får fortsätta att rädda liv och ge människor fler friska levnadsår. Vi vill tacka alla givare som fortsätter att bidra till livsavgörande genombrott, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Totalt ger Hjärtlungfonden i denna omgång 333 miljoner kronor i bidrag till hjärtlungforskning runt om i Sverige.