NYHET Jordbruksverket har beviljat 10 miljoner kronor för ett projekt om hållbar livsmedelsproduktion, lett av Olivier Keech, Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre. Projektet syftar till att etablera och optimera hållbar produktion av räkor och fisk i ett cirkulärt vattenbrukssystem.
Projektet som fått medel av Jordbruksverket ska utveckla hållbara metoder att producera räkor och fisk i cirkulära vattenbrukssystem.
BildSergio Zimmermann– I projektet använder vi bio-RAS, en teknik där vattnet innehåller partiklar som sedan filtreras av en blandning av mikroorganismer som bakterier, mikroalger och djurplankton. Dessa omvandlar rester av näringsämnen till naturligt foder för fisken och räkorna. Dessutom fungerar det som probiotika för djuren. Sammantaget skapar det en mycket mer hållbar loop, säger Olivier Keech.
Projektet är tvärvetenskapligt och involverar forskare från Umeå universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna, SLU, samt det nystartade företaget Cresponix AB samt brasilianska partners. Tillsammans ska de tillämpa spetsforskning för att utveckla och optimera användningen av bio-RAS. Tekniken, ursprungligen utvecklad av professor Anders Kiessling, SLU, och Sergio Zimmerman, Cresponix, utgör ett tropiskt alternativ till kallvattenrecirkulerande vattenbrukssystem.
Teamet ska skapa en innovativ, hållbar produktion av foder, samt utvärdera olika aspekter av räkors fysiologi. En metagenomisk analys ska också genomföras för att bedöma hur mikroorganismerna i räkornas magtarmsystem utvecklas beroende på olika sammansättningar av foder och vatten.
En annan del av projektet är att utveckla en matematisk modell som kan hjälpa till att styra och optimera energiomvandling, lagring av näringsämnen, produktion av biomassa och ekonomisk bärkraft för den pilotanläggning forskarna ska etablera.
Olivier Keech.
BildFredrik Larsson– Detta är en nyckelkomponent för utbyggnaden av sådana anläggningar och kommuner, industrier och framtida investerare behöver veta effektiviteten och avkastningen på investeringar av en sådan matproduktionsplattform, förklarar Olivier Keech.
För detta kan Olivier Keech också räkna med sina kollegor vid Umeå universitet, professor Sebastian Diehl, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, samt docent Jonas Westin, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
Projektet är en del av ett större projekt som Anders Kiessling, professor vid SLU Ultuna, och Olivier Keech initierade för flera år sedan. I en gemensam satsning med både akademiker och företag etablerar de en pilotplattform för forskning och utveckling vid Östersjöfabriken i Västervik.
Syftet är att utveckla ett helt cirkulärt livsmedelsproduktionssystem som inkluderar både fisk, räkor, grönsaker, frukt, insekter, svampar. Sådana plattformar bör helst placeras strategiskt nedströms industrier, exempelvis serverhallar och metallurgiska företag, som släpper ut stora mängder låggradig värme, det vill säga 30-60 grader Celsius.
– Låggradig värme har inget egentligt värde i sig och kyls för närvarande helt enkelt ner till en viss tröskel och släpps ut som varm luft eller ljummet vatten i miljön. Att i ställe kanalisera värmen till växthus och fixera kvarvarande energi till biomassa är ett mycket bättre sätt att minska miljöpåverkan från mänskliga aktiviteter, säger Olivier Keech.
Tanken med forskningen är att bidra till livsmedelssäkerhet och minska beroendet av importerade livsmedel. I dag importeras i Sverige nära 70 procent av de färskvaror som konsumeras i landet.
– Genom att producera fler ”tropiska” produkter lokalt sänker man logiskt sett koldioxidutsläppen relaterade till import från avlägsna länder, säger Olivier Keech.
För mer information, kontakta gärna:
Olivier Keech, universitetslektor, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet
Telefon: 090-786 53 88
E-post: olivier.keech@umu.se
Anders Kiessling, professor, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna
E-post: anders.kiessling@slu.se