NYHET Motståndet bland ortsbefolkningen mot rivning av dammanläggningar baserar sig inte på bristande kunskap, ett argument som ibland förs fram av forskare inom området. Det handlar i stället om skillnader i hur man värderar vattendragsmiljön och dess funktioner. Den slutsatsen drar forskare vid Umeå universitet i en ny studie. Resultaten publiceras i tidsskriften Ecology and Society.
Rivning av äldre dammanläggningar har blivit allt vanligare eftersom dessa dammar ofta inte längre fyller någon funktion. De utgör ett hinder för vattendragets organismer och kan i många fall utgöra en säkerhetsrisk. Fastän rivning av dammar har ekologiska fördelar, då älvsträckan eller ån återfår en mer ursprunglig karaktär, rör det ibland upp känslorna i bygden.
– Vi ville förstå hur förespråkarna och motståndarna till dammrivningar resonerar kring funktionen av de två kontrasterande ekosystemen – en existerande dammanläggning med en spegeldamm eller ett potentiellt strömmande vatten. Lokalbefolkningen som kämpar för att en damm ska få vara kvar har ofta avfärdats som okunniga, säger Dolly Jørgensen, miljöhistoriker vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Tillsammans med ekologen Birgitta Malm-Renöfält har hon därför undersökt argumenten för och emot dammrivning i nyhetsartiklar, det har gällt dammar i Alby, Hallstahammar, Orsa och Tallåsen.
De fann att de som ville avlägsna dammen värderade högt att ädelfisken får fri vandringsväg och återkommer till ekosystemet, möjligheter till fritidsfiske och restaurering av ekosystemet generellt. Motståndare vill att dammen ska finnas kvar av rekreationsskäl; kanske blir en badplats torrlagd och spegeldammens estetik går förlorad. Dammanläggningen i sig har för dem också ett kulturhistoriskt värde.
– Ortsbefolkningens motstånd är inte baserat på kunskapsbrist, där mer information skulle ha lett till ett bättre beslut ur ett ekologiskt perspektiv. Det är helt enkelt så att de sätter ett högt värde på andra saker i miljön än vad vetenskapsmän och miljöaktivister gör, säger Dolly Jørgensen.
Eftersom antalet dammrivningsprojekt fortsätter att öka i Sverige och i andra delar av världen, så kommer troligen intressekonflikter att bli allt mer vanliga. Ett beslut att riva en damm kommer alltid att resultera i att motståndarna förlorar de ekosystemtjänster de uppskattar, vilket betyder att en lösning genom kompromisser kommer att vara svårt att uppnå.
Jørgensen, D. and B. Malm Renöfält. 2013. Damned If You Do, Dammed If You Don't: Debates on Dam Removal in the Swedish Media. Ecology and Society 18 (1): 18. [online] URL: http://www.ecologyandsociety.org/vol18/iss1/art18/
Dolly Jørgensen, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Telefon: 090-786 65 53
E-post: dolly@jorgensenweb.net
Bildtext: Rivning av Kubadammen i Nätraälven i mars 2007. Foto: Håkon Söderberg.
Redaktör: Ingrid Söderbergh