Genombrottsforskare från Umeå universitet på BBC World News

The Breakthrough Prize for Life Sciences instiftades av kända entreprenörer i Silicon Valley för att uppmärksamma allmänheten och den yngre generationen på framstående forskare inom matematik, fysik och biovetenskap. Priset belönar genombrott i grundforskning, vilken ligger till grund för flera upptäckter och tillämpningar som kan vara till nytta för människan.

– De flesta forskare är introverta, så låt oss ge våra pristagare ytterligare ett bevis på allmänhetens uppskattning, inledde den amerikanska skådespelaren Seth MacFarlane, som var värd för ceremonin.
Därefter följde en lång applåd från publiken för att hedra de fjorton pristagarna som stod på scenen vid ceremonin i San Francisco den 9 november. En av pristagarna var Emmanuelle Charpentier.

Det är sällan som forskare får så stor uppmärksamhet, men Hollywood och Silicon Valley visade i NASA:s Hangar One hur kändisar, entreprenörer och stjärnor, kan fira världens främsta forskare. För första gången har en forskare från ett svenskt universitet – Emmanuelle Charpentier – belönats med The Breakthrough Prize. Hon är sedan 2013 också professor vid Helmholtz Centre for Infection Research i Braunschweig och vid Hannover Medical School i Hannover. Charpentier tilldelades priset för att hon "påvisat användning av en mekanism för bakteriell immunitet som en kraftfull och allmän teknologi för att redigera genom, något som fått omfattande implikationer inom biologi och medicin”.

Hennes genombrott inom livsvetenskaperna gäller beskrivningen av ett enzym, som kallas för CRISPR-Cas9-systemet. Bakterier använder CRISPR-Cas9 för att försvara sig mot virusangrepp. Mekanismen går ut på att klyva DNA och infoga nya DNA-delar i bakteriens DNA. Det är en grundläggande mekanism som används av bakterier för att känna igen främmande virus-DNA och försvara sig mot virusangrepp.

Upptäckten gjordes i ett forskningssamarbete med Jennifer Doudna på University of California i Berkeley och ledde inom mycket kort tid till utvecklingen av ett lättanvänt, effektivt och mångsidigt verktyg som gentekniken i dag kan använda för att redigera och ändra gener i alla celler och organismer. Därför har upptäckten fått revolutionerande och omfattande konsekvenser i biologisk och medicinsk forskning.
– Mitt team har hittat de viktigaste delarna som behövs för att Cas9 ska kunna klyva DNA. Vi vet att det krävs tre komponenter – ett protein som kallas endonukleas Cas9 och två RNA-molekyler, en som kallas guide-CRISPR-RNA, och en som kallas tracRNA. tracRNA måste para sig med guideCRISPR-RNA så att den nybildade RNA-dubbelsträng kan interagera med Cas9. Liksom vid klassisk Watson-Crick basparning kan nukleotidparningen med CRISPR-RNA styra det dubbelsträngiga RNA-Cas9-komplexet till en komplementär gensekvens av viruset, som klyvs av Cas9-proteinet, förklarar professor Charpentier.

Genombrottet med CRISPR-Cas9 utvecklades inom ett par månader till ett mycket viktigt, exakt och kostnadseffektivt verktyg för genmodifiering. Det finns många möjligheter att utveckla genterapi mot sjukdomar.

Charpentier upptäckte CRISPR-Cas9 systemet under sin tid som gruppledare vid det svenska laboratoriet för molekylär infektionsmedicin – MIMS vid Umeå universitet, som är den svenska noden i det nordiska EMBL-partnerskapet för molekylär medicin. Hon var mycket nöjd över att flytta till Umeå, långt upp i norra Sverige, och till universitetet som är internationellt erkänt inom molekylärbiologi, mikrobiologi och infektionsbiologi. Emmanuelle Charpentier är den typ av forskare som gillar att ta vetenskapliga risker, starta nya forskningsprojekt och hitta nya vägar.
– Friheten att utveckla nya projekt och idéer som bygger på egna motiv och intuitioner är avgörande för en forskare. MIMS är knutet till institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, och de erbjöd mig rätt miljö för att jag skulle kunna fortsätta arbetet med att nå mina forskningsmål.

Hon vill uppmuntra unga studenter och forskare att söka nya vägar. Därför är det inte heller förvånande att hon vill satsa en del av prispengarna på vetenskaplig utbildning av unga människor.– Jag vill bidra till att främja vetenskaplig utbildning som har målsättningen att hitta motiverade elever tidigt, redan i grund- eller gymnasieskolan, och uppmuntra dem att satsa på en vetenskaplig karriär, kommenterar Emmanuelle Charpentier och fortsätter:
– Vetenskaplig utbildning bör inte bara begränsas till matematik, biologi, fysik och kemi. Jag är intresserad av att utveckla nya koncept som kombinerar naturvetenskap och andra kreativa discipliner såsom konstnärlig verksamhet.

Nyheten är fortfarande färsk men Emmanuelle Charpentiers nuvarande planer är att antingen investera i befintliga stiftelser som uppfyller hennes egna intressen eller skapa en ny fond för innovativ naturvetenskaplig utbildning i tidigare stadium än universitetsutbildning.
– Förhoppningsvis kan jag bidra till att intressera fler unga gymnasieelever till att studera livsvetenskaper och bli forskare.

Nu är hon tillbaka till sitt laboratorium i Braunschweig och fokuserar på ny spännande forskning tillsammans med sitt team.
– Dagens vetenskap bygger på social samverkan och samarbete. Mitt team består av entusiastiska yngre forskare som kommer från hela världen och som är ivriga att skapa viktiga resultat genom sina forskningsprojekt. Genombrottet med CRISPR-Cas9 hade inte varit möjligt utan deras engagemang, deras hårda arbete och deras glädje.

Hon kommer nu att fira det nya priset med sitt team. Både hennes team och kollegor i Sverige och i Tyskland kommer säkert ta chansen att titta på sändningen av ceremonin för Breakthrough Prize på BBC World News.

Följ sändningarna av ceremonin för The Breakthrough Prize:

Lördagen den 22 november i BBC World News, kl 9.10 GMT, vilket motsvarar kl 10.10 i Sverige.

Programmet repriseras på lördag kl 20:10 GMT (21:10 i Sverige) och söndag 02:10 (03:10 i Sverige)

http://www.bbc.co.uk/programmes/n3csxgmn

Läs mer

The Breakthrough prizeEmmanuelle Charpentier forskning vid MIMS, Umeå universitetEmmanuelle Charpentiers forskargrupp vid Helmholtz Centre for Infection Research

För mer information, kontakta gärna:

Emmanuelle Charpentier, professorLaboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, Umeå universitetoch Helmholtz Centre for Infection Research, Braunschweig, Tyskland
E-post: Emmanuelle.charpentier@mims.umu.se

Foto: Hallbauer+Fioretti Fotografie

Redaktör: Karin Wikman