Varje doktorand ska ha uppföljningsbara individuella lärandemål som ett stöd för att säkerställa att hen uppnår de nationella examensmålen.
Vid disputationen/licentiatseminariet ska alla doktorander ha uppnått de kunskaper och färdigheter som anges i högskoleförordningens bilaga 2, i den allmänna studieplanen för medicinsk vetenskap samt i den individuella studieplanen.
Alla doktorander ska ha en individuell studieplan för sin utbildning på forskarnivå. Den individuella studieplanen innehåller planering och uppföljning av alla de moment som ingår i utbildning på forskarnivå. Den individuella studieplanen presenteras och diskuteras vid introduktionsseminariet.
Uppgifter om handledning
Formerna för och omfattningen av handledningen beskrivs i den individuella studieplanen
Litteraturfördjupning
Den individuella studieplanen ska omfatta litteratur inom ämnesinriktningen så att doktoranden tillgodogör sig såväl fördjupade ämneskunskaper som kunskapsbredd. Fördjupningen ska omfatta standardverk samt speciallitteratur inom ämnesområdet för avhandlingen. Exempel på tidskrifter som doktoranden ska följa regelbundet eller annan litteratur bör preciseras. Förslag på litteraturfördjupning utarbetas gemensamt av handledare, examinator och doktorand.
Forskarutbildningskurser och andra poänggivande moment
Doktorandens val av forskarutbildningskurser och andra poänggivande moment beskrivs kortfattat i den individuella studieplanen.
Forskningsplan för avhandlingsarbetet
Den bifogade forskningsplanen (minst 2 sidor, max 10 sidor) ska innehålla doktorandens namn, projektets titel, bakgrund, målsättning, metoder, ev. preliminära resultat och projektets betydelse för människors hälsa.
Etisk prövning/Tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten
Vissa studier kräver godkännande av humanetisk eller djuretisk kommitté och/eller tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten. Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för att de studier som ingår i avhandlingen är granskade och godkända av rätt instans. Dokumentation av godkännanden och tillstånd, tillsammans med ansökningar och ev. annan relevant information ska finnas tillgängliga för doktoranden, eftersom dessa kan bli föremål för granskning och diskussion vid presentationer, publicering eller disputation.
När en studie ska ingå i en avhandling från Medicinska fakulteten vid Umeå universitet och det ingår forskning på människor i något annat land än Sverige, krävs att både de etiska normer som gäller i berörda andra länder och de som gäller i Sverige uppfylls. Detta innebär att etiskt godkännande kan behövas från flera länder men också att rådgivande yttrande kan behöva inhämtas (se nedan).
Enligt den svenska Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning, ska de delar av forskningen som avser människor och som ska utföras i Sverige prövas enligt denna lag. Vid oklarhet om vad som menas med "de delar av forskningen" i enskilda fall kan man rådgöra med vetenskapliga sekreterare vid etikprövningsmyndigheten (EPM).
När samarbete ska ske mellan forskare anställda vid fakulteten och forskare i annat land, i synnerhet då datainsamling på forskningspersoner kommer att genomföras i annat land, har verksamma forskare vid fakulteten ansvar för att etikprövning skett i det land där datainsamling ska ske och att prövningen gjorts i enlighet med internationella riktlinjer, som Helsingforsdeklarationen eller Europarådets konvention om mänskliga rättigheter inom biomedicin
För de delar som ska genomföras i annat land och alltså inte faller under svensk lag, bör EPM engageras för att ge ett rådgivande yttrande. Detta innebär att en ansökan sänds till EPM för hela studien, med begäran om att nämnden ger ett rådgivande yttrande (kryssruta i blanketten) också för de delar som nämnden inte bedömer att den kan besluta om enligt svensk lag. EPM granskar då studien i sin helhet och avger ett beslut för de delar som ska genomföras i Sverige och ger ett rådgivande yttrande över de delar som ska genomföras i annat land.
Observera att vid doktorandarbeten kräver Medicinska fakulteten i Umeå redovisning av etikprövning av alla delar av avhandlingen, för att bevilja anhållan om disputation. Formellt är det huvudmannen (Umeå universitet) som inger ansökan till EPM som då signeras av prefekt/ motsvarande. Praktiskt är det en disputerad forskare (ofta handledaren) som utformar ansökan till EPM. När så är lämpligt kan man tydliggöra i ansökan att det gäller ett doktorandprojekt (doktorand kan stå som medarbetare vid genomförande av studien tillsammans med handledaren), se också Vägledning till ansökan. Viktigt är också att all etikprövning skett innan datainsamling startar.
Även för rådgivande yttrande gäller att det inte ges i efterhand. Därför behöver även ansökan som rör insamling i utlandet göras innan datainsamling startar. I de fall ett doktorandarbete ska bygga på data som redan insamlats efter etiskt godkännande i annat land kan alltså inget rådgivande yttrande fås i efterhand för själva insamlingen men det går att få en värdering av om det är lämpligt att bearbeta dessa redan insamlade data. Således ska den del av forskningen som utförs i Sverige etikprövas och i ansökan om detta ska datainsamlingen utomlands och dess etiska avvägningar och godkännanden beskrivas och man ska även begära ett rådgivande yttrande för de delar som inte faller under svensk lag. Detta gäller även i de fall utländska data om forskningspersoner bedömts vara insamlade på ett sätt som inte kräver etiskt godkännande.
Det innebär att en forskare vid Umeå universitet, som åtar sig ett handledaruppdrag för doktorand som ska genomföra delar av studien i annat land, ansvarar för att etikprövning enligt ovan sker i både det land där datainsamling ska ske och i Sverige där disputationen ska ske. Det förutsätts att en handledare deltar i planering och upplägg av studien. I de fall doktorandens forskning baseras på i förväg insamlat material med endast utländskt etiktillstånd, ska redovisning av utländsk etikprövning göras till medicinska fakulteten och ingå som underlag för en ansökan om etikprövning som görs till svenska EPM innan doktorandens forskning påbörjas.
Riktlinjerna är utformade av fakultetens rådgivande kommitté för etikfrågor och har godkänts av Fakultetsnämnden.
Tids- och finansieringsplan
Den individuella tids- och finansieringsplanen utarbetas i samarbete mellan handledare, prefekt och doktorand. Planen ska godkännas av prefekten. Tidsplanen ska anpassas till utbildningens omfattning, 240 hp, och längd, max åtta år. Om handledarens plan för finansieringen inte kan uppfyllas övergår finansieringsansvaret till institutionen.
För doktorander som bedriver sin utbildning inom ramen för annan anställning än doktorandanställning ska tids- och finansieringsplanen även vara godkänd av chef/verksamhetschef för att säkerställa att doktoranden får den tid som behövs för att fullfölja utbildningen.
Individuella lärandemål
De nationella målen för doktorsexamen beskriver vilka kunskaper och färdigheter som doktoranden ska ha uppnått vid examinationen. Doktorand, handledare och examinator ska tillsammans diskutera och forma en förståelse för vad de nationella examensmålen innebär för den enskilda doktoranden, samt hur doktoranden ska uppnå examensmålen. Därefter formuleras individuella lärandemål för utbildningen som är anpassade efter doktoranden, ämnet och projektet.
Underskrifter
Ansökan om antagning ska vara underskriven av doktorand, huvudhandledare, biträdande handledare, examinator, prefekt och, i förekommande fall, chef/verksamhetschef. Genom att respektive ansvarig person signerar i LADOK och prefekt slutligen fastställer, så godkänns den individuella studieplanen.
Den individuella studieplanen ska följas upp årligen och revideras under utbildningens gång. Huvudhandledare och doktorand ansvarar båda för att studieplanen hålls aktuell.
