1. Bakgrund
Lärarhögskolans uppdaterade kvalitetssystem för utbildningsvetenskaplig forskning tar sin utgångspunkt i Policy för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av forskning vid Umeå universitet som fastslogs av Rektor den 2 juni 2023.).
1.1 Ansvarsförhållanden för kvalitet i utbildningsvetenskaplig forskning
Lärarhögskolans styrelse har det övergripande ansvaret för kvalitetsarbetet inom forskning, utbildning och samverkan och Lärarhögskolans föreståndare är operativt ansvarig. Lärarhögskolans forskningskommitté har till uppgift att för Lärarhögskolans styrelse och föreståndares räkning bereda ärenden gällande utbildningsvetenskaplig forskning. Forskningskommittén ansvar sträcker sig från synpunkter på den strategiska planeringen av Lärarhögskolans forskningssatsningar till beredning av förslag till fördelning av forskningsresurser.
2. Utgångspunkter för Lärarhögskolans kvalitetssystem för forskning
Umeå universitets policy för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av forskning samt strategiska mål för forskning i Lärarhögskolans verksamhetsplan utgör utgångspunkten för Lärarhögskolans kvalitetssystem.
Lärarhögskolans system för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av utbildningsvetenskaplig forskning bygger på Lärarhögskolans:
2.1 Lärarhögskolans uppföljningssystem för utbildningsvetenskapliga forskningssatsningar
I samband med att Lärarhögskolan fick en egen forskningsbudget etablerades också ett system för kontinuerlig ekonomisk och innehållslig uppföljning av Lärarhögskolans olika forskningssatsningar.
Det framgår i varje utlysning och beslut hur fördelade forskningsmedel ska följas upp. I detta arbete använder handläggaren beskrivningen för respektive utlysning från uppföljningsdokumentet. Uppföljningens omfattning och djup följer i stora delar de respektive satsningarnas omfång.
Utdrag från ingress i dokumentet för Lärarhögskolans uppföljningssystem:
Lärarhögskolan fördelar ut olika resurser till forskning och forskarutbildning till universitetets institutioner. I föreliggande skrivelse beskrivs hur uppföljning av dessa resurser ska göras.
Lärarhögskolans uppföljningar har flera olika funktioner:
Lärarhögskolan ska utgå från detta dokument vid utlysningar, överenskommelser och avtalsskrivningar. Alla återrapporteringar är uppdelade i en ekonomisk och en innehållsmässig del. Det är viktigt att det finns en röd tråd vad gäller återrapporteringen från utlysning till att eventuell överenskommelse skrivs. /…/
Metoder för uppföljning kan naturligtvis variera med tiden och det är viktigt att Lärarhögskolan inför varje ny satsning bestämmer hur den ska se ut. Nedan listas de områden som finns i dagsläget samt beskrivningar av den ekonomiska och innehållsmässiga uppföljningen av desamma.
Detta är ett levande dokument som uppdateras årligen för att uppföljningsmetoderna ska vara relevanta.
2.1.1 Tidigare större uppföljningar och utvärderingar
Utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet genomgått tre faser av större utvärderingar/kartläggningar med olika fokus:
2007–2009 – universitetsövergripande kartläggningar vid Umu
2011-2017 – uppföljningar av större satsningar inklusive forskarskolan
2019-2021 – översyn av Lärarhögskolans organisation, inklusive forskning och forskarskolan
2.1.2 Lärarhögskolans definition av utbildningsvetenskap
Lärarhögskolan fördelar endast medel till forskning som ligger inom ramen för Lärarhögskolans definition för utbildningsvetenskaplig forskning. Texten nedan utgår ifrån den definition som tagits fram av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté, men kommer vid Lärarhögskolan att revideras.
Lärarhögskolan vid Umeå universitet definierar forskning inom utbildningsvetenskap som forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande, kopplat till lärande och undervisning i organiserad form. Det innebär forskning om kunskapsbildningens och lärandets villkor; grundläggande frågor i den pedagogiska praktiken och lärares yrkesutövning samt frågor som rör högskolans, skolans och förskolans pedagogiska utveckling. Denna definition av utbildningsvetenskap gör det möjligt för forskare från flera olika vetenskapliga discipliner att bidra till lärarutbildningens, högskolans, skolans, förskolans och utbildningsvetenskapens utveckling. Definitionen utgår ifrån Lärarhögskolans tolkning av Vetenskapsrådets definition av utbildningsvetenskap och kan komma att förändras över tid. Se eventuell uppdaterad definition på Lärarhögskolans hemsida.
Exempel och kommentarer till definitionen
Definitionen ovan utgår från Vetenskapsrådets beskrivning av forskning inom utbildningsvetenskap. Skillnaderna i förhållande till denna handlar i första hand om att inkludera forskningsprojekt kopplade till verksamhetsutveckling samt att tona ner att enbart grundforskning stöds. Det är viktigt i ansökningar att den utbildningsvetenskapliga relevansen motiveras och beskrivs tydligt. Exempel på vad utbildningsvetenskaplig forskning kan handla om är: lärande av olika innehåll och sambandet mellan innehållets karaktär, undervisning och lärande eller om lärande i olika sociala kulturella och institutionella sammanhang inklusive arbetslivet. Juridik- och policyfrågor inkluderas förutsatt att frågeställningarna kopplas till undervisning och lärande i organiserad form och/eller avser skolans organisation, ledarskap och kvalitet. Forskningen kan även gälla mångfaldsaspekter på lärande och minne såsom kön, etnicitet, social bakgrund, begåvning, funktionshinder eller lärande i olika skeden av livet. Även forskning om effekter av undervisningsinnovationer, utbildningsreformer eller olika utbildningsarrangemang och hur utbildningssystem och det informella lärandet fungerar under påverkan av olika sociala, ekonomiska och politiska förhållanden stöds. Den utbildningsvetenskapliga forskningen är av avgörande betydelse för den vetenskapliga förankringen av utbildning för lärare, förskollärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare. Forskning med starka kopplingar till behov inom dessa utbildningar stöds.
Att forskningens resultat är intressanta för skolan/utbildningsväsendet är inte ett tillräckligt skäl för att räknas som utbildningsvetenskaplig forskning enligt Lärarhögskolans definition. Till exempel kan forskningsresultat inom fysik eller litteratur vara intressanta för skolan, men behöver kopplas explicit till utbildningsvetenskapliga frågeställningar för att stödjas av Lärarhögskolans forskningsresurser. Det räcker inte heller att man forskar om t.ex. sociala relationer och processer i allmänhet hur viktiga dessa än är och även om de pågår inom skolan, utan den utbildningsvetenskapliga relevansen ska motiveras. Inte heller alla aspekter av lärande och undervisning faller inom Lärarhögskolans definition, t.ex. hur en förälder lär sitt barn att cykla trots att det handlar om undervisning eftersom det inte är i organiserad form. Forskningsplanen måste innehålla utbildningsvetenskapliga frågor som har en mer explicit anknytning till undervisning och lärande i organiserad form.
2.2 Lärarhögskolans fördelningsmodell för forskningsmedel
Lärarhögskolan har i enlighet med Umeå universitets arbetsordning i uppdrag att samordna, utveckla och kvalitetssäkra lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid Umeå universitetet.
Det övergripande syftet med Lärarhögskolans medelsfördelningsmodell är att vid Umeå universitet skapa förutsättningar för forskning av hög kvalitet inom det utbildningsvetenskapliga området, i bred bemärkelse, och i detta bidra till långsiktig och hållbar forskning, likväl som risktagande och nydanade forskning. För att främja forskningens kvalitet, och för nyttiggörandet av forskningsresultaten i skolan, stödjer Lärarhögskolan även samverkan mellan forskare och förskola/skola.
För att uppnå detta övergripande syfte har Lärarhögskolan tagit fram en modell för fördelning av forskningsmedel som stödjer såväl individers nyfikenhetsdrivna forskning, institutioners behov av kompetensförsörjning mot Lärarhögskolans utbildningar, som fakultets- och institutionsövergripande forskningsmiljöer inom det utbildningsvetenskapliga området. På samma sätt vill Lärarhögskolan stödja den utbildningsvetenskapliga forskningens kvalitet genom att bygga in ett karriärstöd i fördelningsmodellen där det avsätts särskilda lönemedel för doktorander och unga forskare samt forskningsmedel som ska gynna forskare i alla karriärsteg.
Fördelningsprinciperna kan till exempel bygga på analys av nyckeltal gällande den utbildningsvetenskapliga forskningens kvalitet utifrån publikationer och externa anslag, och/eller genom bedömning av projekt- och forskningsplaner.
Nedan presenteras Lärarhögskolans olika aktiviteter för att uppnå målet att skapa förutsättningar för forskning av hög kvalitet inom det utbildningsvetenskapliga området.
2.2.1 Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området
Syfte
Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området ska verka för att samla, stärka och synliggöra forskarutbildning inom det utbildningsvetenskapliga området vid Umeå universitet. Den ska stärka lärarutbildning och utbildningsvetenskap och då i synnerhet länken mellan forskning och utbildning genom att bidra till en breddning och fördjupning av utbildningsvetenskaplig forskning samt av professionsutbildningar med utbildningsvetenskaplig bas.
Delfinansierade doktorandanställningar
Vartannat år erbjuder Lärarhögskolan samtliga fakulteter och institutioner medfinansiering motsvarade ca hälften av kostnaderna för doktorandanställningar inom det utbildningsvetenskapliga området. Lärarhögskolan har inte fastställt hur många utrymmen som ska medfinansieras utan detta bestäms i relation till verksamhetens behov och omfånget av andra satsningar. Kullstorleken har varierat mellan 13 och 28 doktorander i de antagningar som gjorts mellan 2010 och 2024. Vid behov kan det göras strategiska satsningar på särskilda forskningsområden inom ramen för doktorandsatsningen.
Drift/verksamhet
Delmål för drift: Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området ska
Målen uppnås genom ett för doktoranderna gemensamt kurspaket (22,5 hp) med breddkurser inom det utbildningsvetenskapliga området, gemensamma internat med svenska och utländska lärosäten, gästföreläsare, workshops och andra aktiviteter.
Uppföljning
Forskarskolans drift/verksamhet utvärderas i särskild ordning enligt beskrivning i programförklaringen då forskarskolor och forskarutbildning inte är en del av Umu:s kvalitetssystem för forskning. Den ekonomiska uppföljningen av forskarskolan görs dock inom ramen för Lärarhögskolans uppföljningssystem av forskningsmedel.
2.2.2 Lärarhögskolans karriärprogram
Syfte
Satsningen ska bidra till att trygga tillväxten av utbildningsvetenskaplig, senior kompetens vid UMU.
Delfinansierade anställningar
Satsningen påbörjades 2022 med en pilotomgång med tre helfinansierade postdoktorsanställningar. Lärarhögskolans styrelse har sedan beslutat att från 2023 årligen utlysa fyra halvfinansierade utrymmen till fakulteter och institutioner.
Drift/verksamhet
Programmet erbjuder deltagaren:
2.2.3 Individuell forskningstid – en kvalitetsbaserad resurs
Syfte
Det övergripande syftet med Lärarhögskolans utlysning av individuell forskningstid är att stärka utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet.
Lärarhögskolans delmål för utlysningen av medel för individuell forskningstid är att skapa incitament för förutsättningar för forskare att:
• meritera sig inom det utbildningsvetenskapliga området
• att närma sig utbildningsvetenskaplig forskning om de kommer från andra discipliner,
• bedriva nydanande och risktagande utbildningsvetenskaplig forskning
• publicera sig i nivåplacerade publiceringskanaler
• publicera sig i populärvetenskapliga, utbildningsvetenskapliga publikationer
• söka externa forskningsmedelFördelningsprinciper
Fördelningen av medel utgår från Lärarhögskolans principer för resursfördelning, dvs. de tre faktorerna publikationer, externa medel och forskningsplan. Sammanställningen av poäng för vetenskapliga publikationer utgår ifrån den sökandes egen rapportering i Umeå universitets publikationsdatabas DiVA.
Uppföljning
Satsningen följs upp och utvärderas i enlighet med Lärarhögskolans uppföljningssystem av forskningsmedel.
2.2.4 Lärarhögskolans riktade forskningssatsningar
Vart fjärde år genomför Lärarhögskolan så kallade riktade forskningssatsningar. Denna satsning är inte en öppen utlysning utan en fördelning av medel som genomförs i nära samverkan med fakulteter och institutioner, i huvudsak till kompetensförstärkningar och forskningsledning. De senaste gjordes 2014–2017, 2018-2021 och 2022-2025. Modellen bygger på ett dialog- och ansökningsförfarande där fakulteternas, institutionernas och Lärarhögskolans gemensamma behovsanalys utgör grunden för medelsfördelning.
Syfte och format
Syftet är att i samverkan med fakulteter och institutioner stärka utbildningsvetenskaplig forskning, forskarutbildning och kompetens.
Följande typer av satsningar prioriteras:
Eftersom Lärarhögskolan har andra modeller för finansiering av doktorandlöner, postdoktorslöner, forskningsprojekt samt forskningstid för personer som redan har anställning är detta inte prioriterat här. Om särskilda skäl föreligger kan dock detta i undantagsfall diskuteras.
Uppföljning
Satsningen följs upp och utvärderas i enlighet med Lärarhögskolans uppföljningssystem för forskningsmedel.
2.2.5 Lärarhögskolans forskningsmiljösatsningar
I mån av ekonomiska resurser genomför Lärarhögskolan större satsningar på utbildningsvetenskapliga forskningsmiljöer. Den första stora miljösatsningen på utbildningsvetenskaplig forskning gjordes av Umeå universitet central under ledning av dåvarande rektor Göran Sandberg för åren 2009-2016 (150 mnkr). Efter att Lärarhögskolan fått en egen forskningsbudget initierades den så kallade Nya forskningssatsningen där medel fördelades till forskningsmiljöer för perioderna 2016-2019 och 2017-2020. Båda dessa större forskningsmiljösatsningar har genomförts med stöd av kartläggningar och analyser av utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet, där prioriterade forskningsmiljöer inbjudits att skicka in en ansökan om forskningsmedel. Inför fördelning av medel till forskningsmiljöer under perioden 2026-2029 prövas ett öppet ansökningsförfarande där inkomna ansökningar bedöms och rankas av externa sakkunniga.
Syfte
Syftet med Lärarhögskolans forskningsmiljösatsningar är att stärka Umeå universitets nationella och internationella konkurrenskraft inom det utbildningsvetenskapliga området samt att stärka samarbete och tvärvetenskaplighet inom det utbildningsvetenskapliga området.
Målgrupp
Medlen ska främst fördelas till starka forskningsområden inom det utbildningsvetenskapliga området, men kan också fördelas till utvecklingsområden.
Uppföljning
Lärarhögskolans forskningsmiljösatsningar följs upp och utvärderas i enlighet med Lärarhögskolans uppföljningssystem för forskningsmedel. För den mer omfattande Göran Sandberg-satsningen gjordes också tre interna och externa utvärderingar under projekttiden samt en rapport efter projekttidens slut byggd på bibliometriska data och andra mätbara parametrar på satsningens utfall.
2.2.6 Planeringsbidrag för externa forskningsansökningar
Syfte
Syftet med planeringsbidraget att stödja externa utbildningsvetenskapliga forskningsansökningar och därigenom den utbildningsvetenskapliga forskningen vid Umeå universitet.
Utformning
Bidraget utlyses årligen efter Vetenskapsrådets och Skolforskningsinstitutets besked om fördelning av projektbidrag på hösten. Den sökande ska vara anställd vid Umeå universitet och som huvudsökande ha skickat in en ansökan till Skolforskningsinstitutet eller Vetenskapsrådets stora utlysning inom utbildningsvetenskap för projektbidrag på vårterminen. Planeringsbidragen fördelas till utbildningsvetenskapliga projektansökningar som inte erhållit anslag från dessa forskningsfinansiärer men som ändå har potential att erhålla medel efter bearbetning.
Uppföljning
Satsningen följs upp och utvärderas i enlighet med Lärarhögskolans uppföljningssystem för forskningsmedel.
2.2.7 Praktiknära forskning – ULF samverkanscheckar
Syfte
Samverkanscheckarna ska stimulera mötesplatser för förskollärare/lärare och forskare för erfarenhetsutbyte om och arbete med frågor om undervisning, utveckling, lärande och forskning inom avgränsade områden. Målsättningen är alltså att samverkanscheckarna ska bidra till att skapa gemensamma FoU-miljöer.
Utformning
Samverkanscheckarna utlyses årligen och är utformade som mindre, tvååriga bidrag som söks gemensamt av forskare och skolhuvudman för att initiera praktiknära forskning och utveckling i samverkan.
Uppföljning
Satsningen följs upp och utvärderas i enlighet med Lärarhögskolans uppföljningssystem för forskningsmedel.
2.2.8 Praktiknära forskning – ULF projektbidrag
Syfte
Syftet med projektbidragen är att fördjupa redan initierad eller pågående FoU-samverkan mellan forskare och skolhuvudman. Bidraget söks av forskare i samverkan med en eller flera skolhuvudmän.
Utformning
Lärarhögskolan utlyser medel till praktiknära FoU-projekt i samverkan med verksamma i förskola och skola. Med skola avses skolformer såsom grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, vuxenutbildning, gymnasieskola och anpassade gymnasieskolan, och andra verksamheter inom skolväsendet.
Uppföljning
Satsningen följs upp och utvärderas i enlighet med Lärarhögskolans uppföljningssystem för forskningsmedel.
2.2.9 Tidskriftsstöd: Education Inquiry och Utbildning och demokrati
Syfte
Det övergripande syftet med helfinansiering av den UMU-baserade tidskriften Education
Inquiry samt det mindre bidraget till den nationella tidskriften Utbildning och demokrati är att bidra till goda publiceringsmöjligheter, på både engelska och svenska, för forskare inom utbildningsvetenskap i en bredare bemärkelse.
De mer specifika målen för etableringen av Education Inquiry var att
Uppföljning
Satsningen följs upp och utvärderas i enlighet med Lärarhögskolans uppföljningssystem för medel för utbildningsvetenskaplig forskning.
2.2.10 Internationaliseringsutlysningar
Lärarhögskolan utlyser 1-2 gånger per år medel för olika internationaliseringsaktiviteter inom området forskning och forskarutbildning.
Syfte
Syftet med Lärarhögskolans internationaliseringsutlysningar är att skapa förutsättningar för forskare från alla fyra fakulteter vid Umeå universitet att internationalisera sin och andras utbildningsvetenskapliga forskning.
Utformning
Lärarhögskolans internationaliseringsmedel för forskning och forskarutbildning utlyses genom separata utlysningar för att möjliggöra en rättvis konkurrenssituation där sökande endast konkurrerar med ansökningar om liknande aktiviteter.
De olika utlysningarna avser:
Uppföljning
Satsningen följs upp och utvärderas i enlighet med Lärarhögskolans uppföljningssystem för forskningsmedel.
2.2.11 Föreläsningar, seminarium och workshops
I mån av möjligheter och resurser anordnar Lärarhögskolan även föreläsningar, seminarium och workshops för att stödja kvaliteten i utbildningsvetenskaplig forskning. Det kan till exempel handla om gemensamma skrivarstugor eller workshopserier för forskningsansökningar, seminarium vid besök från forskningsråden och forskningspresentationer i samband med Lärarhögskolans dag och Kunskapsveckan.
Uppföljning
Dessa aktiviteter följs vanligen ej upp av Lärarhögskolan men kan i vissa fall följas upp av den som genomför aktiviteten.