Presstips från Umeå universitet – sommaren 2024

Sök gärna kontakt med forskarna, med reservation för att vissa kan vara svårare att nå under någon period på grund av semester. 

(Listan uppdateras.) 

Värme

Värmeböljor: Christofer Åström forskar på hur höga temperaturer och luftföroreningar påverkar vår hälsa och vilka som drabbas värst. Han tittar även på hur detta kan komma att förändras i ett förändrat klimat.

Även Maria Nilsson är expert på vilka effekter värmeböljor har på hälsan. Hon är dessutom ordförande för Lancet Countdown i Europa och medlem i Lancet Countdowns globala styrgrupp som släpper årliga rapporter kring klimatförändringar.  

Äldre och värme: Yngve Gustafson kan berätta hur äldre påverkas av värme.

Anita Pettersson-Strömbäck har tittat på hur personal i äldreomsorg ser på värmeböljors påverkan på äldre och vad allmänheten ser som negativa konsekvenser av klimatförändringar. 

Extremväder: Bertil Forsberg leder forskning med inriktning på hälsoeffekter av luftföroreningar, hälsoeffekter av extremt väder och klimatförändring samt metoder för hälsokonsekvensanalyser. 

Värmebölja i havet: I över 20 år har Umeå marina forskningscentrum utfört regelbundna temperaturmätningar på yt- och bottenvatten i regionen. Man har noterat att värmeböljor blivit all vanligare och att de ihållande perioderna av värme alltmer tycks påverka det marina livet. Till exempel gör värmen vissa bakterier mer aktiva, vilket i sin tur kan förändra hela bakteriebalansen i området. Nicholas Kamenos kan berätta mer om det. 

Klimat, miljö & hållbarhet

Algblomning: På Umeå marina forskningscentrum (UMF) pågår många miljöanalysprojekt. Siv Huseby undersöker Bottniska vikens havsmiljö. Hon kan berätta mer om algblomning. 

Koldioxid och värmeböljor i havet: Nicholas Kamenos forskar på hur klimatförändringarna påverkar havet, bland annat på värmeböljor och hur kol binds i haven.   

Skog: Ekologen Daniel Metcalfe arbetar brett med frågor kring kol, näringskretslopp och olika störningar i tropiska och arktiska system. Han har bland annat tittat specifikt på hur torka och temperatur påverkar tropiska skogars kolcykel och hur koldioxid påverkar kolupptaget i boreala skogar på norra halvklotet.

Fältforskning i Abisko: Climate Impacts Research Centre, CIRC, har alltid intressanta saker på gång den här tiden på året. 
Jan Karlsson och Keith Larson kan berätta mer. 

Hälsoproblem: Maria Nilsson forskar inom området klimatförändringar och hälsa. Hon kan berätta om sambanden mellan klimatförändringar och hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdom, luftvägssjukdom, infektionssjukdomar och psykisk ohälsa. Maria Nilsson medverkar i internationella projekt som studerar dessa frågor globalt.

Attityder gentemot klimatförändringar: Joakim Kulin forskar om människors föreställningar, åsikter, och beteenden kopplat till miljön och klimatförändringarna.

Historiskt och kulturellt: Idéhistorikern Erland Mårald forskar om miljö, hållbarhet och naturresurser ur ett historiskt och kulturellt perspektiv. Det kan till exempel handla om kulturella perspektiv på kunskap och hur forskare agerar i samhället i strävan att åstadkomma förändring, men även hur vanliga människor förhåller sig till frågor om klimat och hållbarhet.

Arktis: Janina Priebe undersöker hur berättelser om framtidens Arktis växer fram, hur visioner om Arktis hänger samman med den globala hållbarhetsomställningen och hur dessa idéer och föreställningar påverkar människornas förutsättningar för att skapa egna framtider.

Miljöarkeologi: Philip Buckland, föreståndare för Miljöarkeologiska laboratoriet och driver den strategiska miljöarkeologiska databasen (SEAD), en tvärvetenskaplig forskningsinfrastruktur för studier av tidigare miljöförändringar, klimatförändringar och mänsklig aktivitet.

Hållbart företagande: Maxim Vlasov forskar bland annat om ekologisk hållbarhet, diskurser om samhällskollaps och omställning, nerväxt och gräsrotsrörelser – till exempel den "nya gröna vågen".

Skogsbränder

Hälsopåverkan. Andreas Tornevi är matematisk statistiker och arbetar med epidemiologiska studier. Han har bland annat jobbat med en studie om skogsbrandrök som drabbade Östersund och Jämtland Härjedalen sommaren 2018. Där de bland annat undersökte hur luftkvaliteten och befolkningens hälsa påverkades av skogsbrandröken.

Påverkan efter brand: Ekologen Daniel Metcalfe arbetar brett med frågor kring kol, näringskretslopp och olika störningar i tropiska och arktiska system. Han samordnar ett storskaligt nätverk som övervakar 50 skogsområden som brann under 2018, mäter ett brett spektrum av ekosystemvärden och hur dessa har förändrats sedan branden

Ekosystems påverkan. David Wardle är professor inom ekologi, miljö och geovetenskap som forskar hur ekosystemen ovan jord och under jord påverkas av klimatförändringar. Han arbetar bland annat med studier för att förstå vilka effekter bränderna 2018 hade på markprocesser, markorganismer och dylikt. 

Sol

Hudcancer: Malignt melanom (MM) är en av de snabbast ökande cancerformerna i världen. Människor över 40 års ålder drabbas i högre grad. Sjukdomen är allvarlig med dödlig utgång om den inte behandlas i tid, och därför är en tidig diagnos avgörande för prognosen. Marcus Schmitt-Egenolf bedriver forskning på området.

Bengt Järvholm, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har bland annat gjort en översikt kring arbetsrelaterad hudcancer med fokus på förebyggande åtgärder.

Resor och färdmedel

Hållbart resande: Annika Nordlund studerar klimatet, resandet och hur vi måste tänka kring det framöver.

Välja kollektivtrafik: Johan Jansson studerar på vilket sätt som människor tar till sig eko-innovationer, som elbilar. han tittar också på hur marknadsföring ökar viljan att sänka sin miljöpåverkan genom att använda kollektivtrafik i stället för att ta bilen. 

Tillgänglighet: Emma Landby forskar på resande och mobilitet för familjer med rullstolsburna barn med cerebral pares, både när det gäller vardags- och semesterresor.

Trafikolyckor

Trafikolyckor. Ulf Björnstig kan det mesta vad gäller skadepanoraman vid trafikolyckor, olycksstatistik vid akutmottagningar, cykelhjälmars betydelse, vajerräcken på större vägar, med mera.

Psykologi och hälsa

Rök från grill och vedeldning: Anna Oudin forskar på sambandet mellan psykisk ohälsa och luftföroreningar. Forskningen berör luftföroreningars hälsoeffekter på hjärnan, till exempel kognition och psykisk ohälsa.

Stress- och sömnproblem: Maria Nordin undersöker sambanden mellan stress- och sömnproblematik och ohälsa. Hon har också utvärderat olika behandlingar mot sömnstörningar.

Stress och utmattning: Hanna Malmberg forskar om hur stress och utmattning påverkar vår hjärnas funktioner.

Arbetsliv: Anita Pettersson-Strömbäck forskar om arbetsliv och hälsa ur ett psykologiskt perspektiv. Hon har bland annat studerat hur övergång till flexkontor påverkar arbetsmiljö, hälsa och produktivitet.

Infektioner: Fredrik Almqvist forskar om att hitta sätt att behandla bakterieinfektioner utan antibiotika samt studerar en potentiell ny klass av antibiotika.

Föroreningar och demens: John Andersson har skrivit en avhandling om ambandet mellan luftföroreningar och demens. Hans forskning visar att de personer som bär på en specifik genvariant eller ha dåligt luktsinne löpte större risk att drabbas av demens om de exponerades för luftföroreningar under lång tid.

Samhällsomvandling i norra Sverige

I norra Sverige pågår en omfattande samhällomvandling med satsning på (gröna) industrier som påverkar regionen på många olika sätt. Vid Umeå universitet finns flera forskare som undersöker denna samhällsomvandling ur flera olika perspektiv. 

Se expertlista

Läs nyheter och reportage om forskning från Umeå universitet kring samhällsomvandlingen i norr från

Artificiell intelligens

Nära 100 forskare och lärare vid Umeå universitet är engagerade i områden relaterade till AI. 
Se hela listan på dem. 
(Klicka på namnet för att få mer information om deras expertis)

Läs nyheter och reportage inom AI från Umeå universitet

Äldre

Värmeböljor: Anita Pettersson-Strömbäck har tittat på hur personal i äldreomsorg ser på värmeböljors påverkan på äldre och vad allmänheten ser som negativa konsekvenser av klimatförändringar. 

Åldersdiskriminering: Ålderism och vardaglig åldersdiskriminering – vad är det? Det kan Fredrik Snellman, vid institutionen för socialt arbete, svara på.

Äldreforskning: Yngve Gustafson har mångårig erfarenhet av äldreforskning. Han har bland annat forskat på läkemedelsbiverkningar hos äldre människor. 

Se fler experter

Mat

Sill mot diabetes: Fet fisk som exempelvis sill och lax är inte bara somrigt och gott utan kan även ha skyddseffekt mot vissa typer av diabetes, visar en studie. Detta kan Olov Rolandsson berätta mer om. 

Medelhavskost mot demens: Kan så kallad medelhavskost och träning bromsa insjuknande i demens för äldre med typ 2-diabetes? Detta kan Olov Rolandsson berätta mer om. 

Äta på fjället: Joachim Sundqvist har undersökt hur och vad vi äter när vi vandrar i naturen.

Energi och drivmedel

Vätgas: Thomas Wågberg är kunnig inom förnybar energi, exempelvis vätgas. 

Biobränslen: Christoffer Boman forskar om utveckling och förbättring av hållbara, biobaserade bränslen.

Elbilar och miljövänliga fordon: Johan Jansson har bland annat forskat om vad som får konsumenter att välja ett miljövänligt fordon.

Elmarknanden: Mattias Vesterberg forskar om svensk elmarknad och hushållens elkonsumtion.

Saltkraft: Begreppet blå energi, saltkraft, är en förnybar alternativ energikälla som är ganska okänd för många människor. Naser Tavajohi forskar i området

Biologisk mångfald – djur och växter

Naturen: En som kan det mesta om djur och natur är Bent Christensen som även brukar medverka i SVT:s Studio Natur.

Artrikedom: Roland Janssons forskning handlar om att förstå vilka mekanismer som ligger bakom variationen i artrikedom mellan geografiska områden, främst vattenekosystem. 

Fotosyntes: Sommaren är blommornas tid. Wolfgang P. Schröder är expert på växters fotosyntes i detalj  och använder sig av modellväxten backtrav.

Skogens biodiversitet: Per Stenberg forskar om klimatet och skadesvamparnas påverkan på boreala skogars biodiversitet och produktivitet.

Kretslopp: Ekologen Daniel Metcalfe arbetar brett med frågor kring kol, näringskretslopp och olika störningar i tropiska och arktiska system. Några områden som han har tittat extra på är hur variationer i vattencykeln, näringskretsloppet och kolets kretslopp har påverkat olika växtarter i både låglands- och bergstropiska skogar.

Fåglar: Keith Larson som arbetar på forskningsstationen i Abisko är ornitolog och kan mycket om fjällfåglar.

Fiske: Pär Byström studerar hur fiskpopulationer och ekosystem påverkas av klimatförändringar och fiske.

Idrott och hälsa

Fotboll: Peter Brusvik fokuserar sin forskning på vad som avgör att spelare med tidig framgång antingen slutar eller fortsätter spela fotboll?

Barn och ungdomsidrott: Inger Eliasson forskar om flera olika aspekter av hur det är att vara barn, ledare eller förälder inom idrottsrörelsen.

Elitsatsning på barn: Christer Malm forskar på fysisk aktivitet, anti-doping och barnidrott. Han har bland annat studerat ifall elitsatsning på barn verkligen är framgångsreceptet för en lyckad idrottskarriär. 

Kön och genus inom idrott: Kajsa Gilenstam är specialist inom idrottsfysiologi och kön, och forskar just nu i hur man ska undvika skador och fysiska besvär hos ryttare.

Idrott och juridik: Johan Lindhom är expert på de olika regelverk som omgärdar idrotten.

Funktionshinder och idrott: Kim Wickman studerar idrott och hälsa med fokus på genus och jämställdhet, mångfald och jämlikhet.

Relationer: Louise Davis forskar på relationer och kommunikation mellan idrottare och tränare.

Misslyckanden: Paul Davis forskar på emotioner hos idrottare, prestation under press, covid-relaterad ångest och hantering av misslyckade/bakslag.

Se även expertlistan med anledning av OS i Paris. 

Sorkar, fästingar och mygg

Sorkar: Clas Ahlm är expert på infektionssjukdomar och i synnerhet sorkfeber. Han har arbetat med en studie som visar att en speciell sorts antikroppar visar lovande resultat för att bekämpa infektioner som orsakas av virusfamiljen hantavirus, där bland annat sorkfeber ingår. 

Fästingar: Det är inte så många människor som gillar virus. Anna Överby Wernstedt vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet är möjligen ett undantag. Hon har framgångsrikt antagit utmaningen att beskriva hur det fästingburna TBE-viruset sprider sig.

Ebba Rosendal har studerat hur TBE-viruset samspelar med kroppens immunförsvar och vad som orsakar de sjukdomssymtom som uppstår vid TBE. 

Harpest: Harpest, tularemi, är en infektionssjukdom som kan manifestera sig på flera olika sätt: svårläkta sår, svullna lymfkörtlar, feber, ögoninflammation, lunginflammation och även blodförgiftning. I genomsnitt rapporteras cirka 300–500 fall årligen i hela landet och norra Sverige har fler fall jämfört med övriga landet. Tomas Gustafsson och Martin Plymoth vid Institutionen för klinisk mikrobiologi forskar på harpest. 

Myggburna infektioner: Ellen Bushell och Oliver Billker är framstående malariaforskare med spännande mål i sikte.

Timothée Laurent har i sin avhandling studerat Chikungunyaviruset, CHIKV, som överförs genom myggbett och är ansvarigt för chikungunyafeber. Sjukdomen kännetecknas av feber, utslag och långvarig ledvärk.

Turism

Norrländsk turistindustri i klimatförändringens spår: Dieter Müller forskar bland annat om hur norrländsk turistindustri påverkas av klimatförändringar.  

Turism: Roger Marjavaara är expert inom turism, med fokus på drivkrafter och effekter av turism och migration.

Rymden

Rymdfysik: Patrik Norqvist är expert inom rymdfysik och arbetar mycket med att intressera barn och ungdomar för naturvetenskap i allmänhet och rymdfysik i synnerhet och besöker skolor för att hålla föredrag om fysik på ett roligt sätt. Herbert Gunell är en annan rymdfysiker som bland annat intresserar sig för jordens magnetosfär, norrskensforskning, andra planeter och kometer. 

Hav, stränder och stenar

Landhöjning: Lars-Erik Edlund och Christer Nordlund beskriver landhöjningens natur och kultur kring Bottniska viken.

Bakterier i havet: Johan Wikner forskar om marina bakterier och deras inverkan på miljötillståndet i havet, samt är biträdande föreståndare för Umeå Marina Forskningscentrum.

Värmebölja i havet: I över 20 år har Umeå marina forskningscentrum utfört regelbundna temperaturmätningar på yt- och bottenvatten i regionen. Man har noterat att värmeböljor blivit all vanligare och att de ihållande perioderna av värme alltmer tycks påverka det marina livet. Till exempel gör värmen vissa bakterier mer aktiva, vilket i sin tur kan förändra hela bakteriebalansen i området. Nicholas Kamenos kan berätta mer om det. 

Lagring av koldioxid i havet: Kustnära ekosystem har visat sig vara oerhört viktiga för att bekämpa stigande koldioxidhalter i atmosfären. Detta tack vare deras förmåga att fånga in och lagra koldioxid, så kallat blått kol. Nicholas Kamenos kan berätta mer om det. 

Stränder: Vad växer längs våra stränder? Christer Nilsson är expert på strandvegetation.

Stenar: Stenar är en hel vetenskap. En som kan mycket om stenar är kemiprofessor Jean-Francois Boily. 

Vattendrag: Lina Polvi Sjöberg forskar om vattendrag i norra Sverige och hur de formas.

Bärplockning och svampar

Bärplockare: Charlotta Hedberg forskar om bäridustrins betydelse för landsbygden, och bärindustrins koppling till internationell migration.

Svamp: Ulla Carlsson-Granér undervisar fakultetetens biologistudenter om svampar på en handfull olika kurser. I sin egen forskning har hon mer fokus på mikrosvampar.

Skola och förskola

Steget från skola till arbetsliv: Maria Rönnlund forskar om landsbygdsungdomars övergångar från skola till arbete/högre utbildning, och vad som över tid påverkar deras studie- och yrkesval samt val av bostadsort.

Särskild begåvning: Vad kan pedagoger och rektorer om särskild begåvning? Det kan Malin Ekesryd Nordström svara på frågor kring.

Genus och mångfald i förskolan: Carina Hjelmer är främst inriktad på demokrati, kön, klass och etnicitet i förskola och skola

Konst, musik och litteratur

Böcker: Katarina Gregersdotter är bland annat ledamot i Svenska deckarakademin, tipsar om läsvärda böcker inför sommaren.

Skrivande: Berit Åström undervisar i litteratur, kulturstudier, språkfärdighet och akademiskt skrivande på alla nivåer. Forskar inom genus och kulturstudier, med fokus på motherhood studies. 

Poesi: Peter Henning forskar om poesi och skönlitteratur.

Konst: Ann-Catrin Eriksson forskar om konstens nutida och historisk funktion och betydelse.

Muntligt berättande: Alf Arvidsson leder projektet "Muntligt berättande som immateriellt kulturarv och samhällskraft", om hur muntligt berättande konstrueras som revitaliserat kulturarv, en "ny" konstform, och ett verktyg för undervisning och turism. 

Nyhets- och sociala medier

Sociala medier: Jesper Enbom forskar om traditionella och sociala medier i samhälls- politik- och sportdebatter. Driver tillsammans med Erik Lindenius podcasten Mediespanarna.

Sociala medier och kriser: Moa Eriksson Krutrök, lektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, forskar på social medieanvändning i samband med kriser, med fokus på diskurser kring trauma, sorg och resiliens, på bland annat Twitter och TikTok. 

Urfolk: politik, hälsa och historia

Samiskt samhälle: Anna-Lill Drugge forskar om samiskt samhälle i relation till genus, representation och media, etik i urfolksforskning samt samisk utbildning. Ledamot i regeringens Sanningskommission som ska kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna.

Arktiska frågor: Peter Sköld, professor i historia, samisk kultur och samhällsutveckling, rektors rådgivare i arktiska och internationella frågor och därtill ceremonimästare vid Umeå universitet.

Samisk hälsa: Per Axelsson, lektor och docent i historia med ett intresse för samisk hälsa, medicinhistoria och urfolksforskning.

Konflikter: Kristina Sehlin MacNeils forskning berör främst konflikter mellan utvinningsindustrier och urfolk.

Centrum för samisk forskning: Christina Storm Mienna är föreståndare för Várdduo – Centrum för samisk forskning.

Livets stora frågor, etik, om vadan och varthän

Moralfilosofi: Kalle Grill, lektor i filosofi och föreståndare för kandidatprogrammet i filosofi och samhällsanalys, undervisar och handleder inom moralfilosofi och politisk filosofi.

Religion: Tomas Lindgren, professor i religionspsykologi och ämnesföreträdare för religionsvetenskap, bland annat om religionens roll och betydelse för individen och religionens roll i geopoltiska konflikter.

Risketik: Madeleine Hayenhjelm är lektor i filosofi och studievägledare i filosofi. Hon forskar inom risketik och undervisar i praktisk filosofi.

Curiosum – Umeå science center

Umeås Science Centre Curiosum har aktiviteter för hela familjen och alla åldrar under sommaren. Kolla in program och öppettider på Curiosums webb.

Bildmuseet

Kolla in program och öppettider på Bildmuseets webb.