Nedan listas några av de forskare vid Umeå universitet som arbetar med äldreforskning.
Ökad risk för demens
Varannan svensk riskerar att drabbas av demens, enligt en studie från Umeå universitet. De alarmerande resultaten kommer från en stor granskning av demensutvecklingen bland 85-åringar och äldre. Bakom studien står Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, som också var en av experterna i SVT:s dokumentärserie "Sveriges bästa äldreboende".
Kan man träna fast man är 90 år?
Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och de flesta fall inträffar under gång. Lillemor Lundin Olsson, sjukgymnast och professor i samhällsmedicin och rehabilitering, leder en studie som ska identifiera säkra och meningsfulla former för vardagsträning i och i närheten av hemmet. Tillsammans med en grupp äldre testar forskargruppen under hösten en ny app för detta.
Helena Lindgren och Dipak Surie, institutionen för datavetenskap, vill pröva om robotar kan fungera som ett stöd i vardagen för äldre. Men inte som främmande maskiner, utan som en vän som sträcker ut en stöttande hand. Med sina kameror och sensorer kan roboten exempelvis upptäcka om en medicinburk inte rörts på en hel dag. Då kan den fråga den äldre om det inte är dags att ta medicinen.
Internet, Facebook och sociala medier kan ge äldre ett rikare liv, och motverka ensamhet, nedstämdhet och isolering, visar forskning vid Umeå universitet. I början av projektet var oron bland deltagarna stor över att göra fel och de visste inte heller riktigt vad de kunde göra på nätet. Så är det inte längre. Idag berättar de äldre om att det inte går en dag utan att de är ute på internet.
Den huvudsakliga hypotesen är att elever som aktivt får jobba med problemlösning och att aktivt använda sina minnesfunktioner kommer presterar bättre vid efterföljande prov.Ett unikt karakteristika i projektet är möjligheten till att använta ”state-of-the-art hjärnavbildningsteknik, så kalla ”funktionell hjärnavbildning (fMRI)för att belysa de utbildningsrelaterade frågeställningarna.
En åldrande befolkning – vad får det för konsekvenser?
Gunnar Malmberg är Sverigeansvarig för SHARE, Survey of Health Ageing and Retirement in Europe. Syftet med SHARE är att öka förståelsen för vilka konsekvenser den åldrande befolkningen kan få för exempelvis hälsa och möjligheter till försörjning.
Att åldras med värdighet – nutidens och dåtidens ideal
Övergripande har ålderdomens "värde" i hög grad handlat om vilken status man haft i det specifika samhällssammanhang man – framförallt utifrån kön och klass – befunnit sig i. I både den historiska och nutida självhjälpslitteraturen ges mycket riktigt råd som associerar till korrekthet: återhållsamhet och självkontroll. Gamla människor bör till exempel inte framstå som giriga eller sexuellt frivola, och det gäller såväl antikens som nutidens äldre.
David Edvardsson studerar effekter av personcentrerad vård i hemtjänst och i särskilt boende samt undersöka hur boende i trygghetsboende upplever sin hälsa och trivsel. Projektet inventerar även ett representativt urval av svenska vård- och omsorgsboenden.
Ingeborg Nilsson undersöker bland annat om olika senioraktiviteter kan påverka hur de äldre mår och om det hjälpa dem att bibehålla förmågan att själva klara av livets viktiga sysslor. Hur vi ska kunna främja ett gott åldrande är en viktig fråga när det faktum att vi blir allt äldre riskerar rubba balansen mellan de som är i behov av omsorg och samhällets resurser.
