Ángela Abuja Miranda

(f. 1998, Madrid, Spanien)

Pero no podemos simplemente sentarnos y mirar nuestras heridas para siempre, 2024
Men vi kan inte sitta här och betrakta varandras sår för alltid
Målning: vattenfärg, gouache, bläck, oljefärg, vax och keramik på papper

Shallow Heart Lonely Hunter (esto no eres tú pero tiene una foto tuya), 2024
Ytligt hjärta ensam jägare (det här är inte du men det har ett foto av dig)
Skulptur: vax och oljefärg

Kan vi återhämta oss från de smärtor vi bär på? Eller kommer vi att stanna här för alltid, återskapa oss själva med dem? Det är frågor som Ángela Abuja Miranda, med ett otraditionellt sätt att använda material och tekniker, försöker besvara i sitt verk. Genom oväntade färgkombinationer och framställningar av kroppen skapar konstnären en dialog mellan smärta och begär. Hennes verk i utställningen består av två delar, en målning och en skulptur.

Målningen Pero no podemos simplemente sentarnos y mirar nuestras heridas para siempre [Men vi kan inte sitta här och betrakta varandras sår för alltid] refererar till Sandro Botticellis målning Scenes from The Story of Nastagio degli Onesti från 1483, vilken i sin tur avbildar en del ur Decamerone av Giovanni Boccaccio. Abuja Miranda ger en ny bild av karaktärerna och vecklar ut en berättelse om självdestruktion och generationstrauma.

Med skulpturen Shallow Heart Lonely Hunter (esto no eres tú pero tiene una foto tuya) [Ytligt hjärta ensam jägare (det här är inte du men det har ett foto av dig)] berör hon människans ständiga behov av begär, som en outsläcklig eld i bröstet.

”Med försoning genom kärlek vill jag bjuda in betraktaren att reflektera och släppa sina känslor fria, oavsett bakgrund eller historia. För det är aldrig för sent att släppa taget. För vi kan inte sitta här och betrakta varandras sår för alltid”

Intervju med Ángela Abuja Miranda