Högre seminariet i filosofi bjuder in till seminarium med Karin Enflo. Seminariet har den engelska titeln "A Metaetichal Trilemma".
Anta att det finns moraliska fakta. Anta till exempel att det är ett moraliskt faktum att vi inte bör plåga djur. Hur är detta faktum beskaffat? Ett möjligt svar är att det är ett objektivt faktum – ett faktum som är oberoende av våra attityder – och dessutom ett preskriptivt faktum – ett faktum som säger åt oss att agera på ett visst sätt. Faktumet att vi inte bör plåga djur är alltså oberoende av människors attityder till att plåga djur och beordrar oss att inte plåga djur. Moraliska fakta är både objektiva och preskriptiva. Men låter inte det konstigt? Föreskrifter är väl till sin natur subjektiva? De ges av människor – eller kanske gudar – och är alltså beroende av attityder. Objektiva föreskrifter vore konstiga – så konstiga att de inte gärna kan finnas! Nåja – ett annat möjligt svar är att ett moraliskt faktum är ett subjektivt faktum – ett som är beroende av attityder – våra eller kanske gudars eller ideala observatörers. Faktumet att vi inte bör plåga djur är kanske faktumet att en ideal observatör skulle säga åt oss att inte plåga djur. Det låter betryggande (observatören är ju ideal). Men sedan undrar vi kanske varför en ideal observatör skulle säga åt oss att inte plåga djur. Eftersom moraliska fakta inte är någonting utöver vad en ideal observatör skulle säga åt oss att göra så finns det inga moraliska fakta i förväg som den ideala observatören skulle kunna ange som skäl. Det finns inget mer för den ideala observatören att säga än: ”För att jag säger så!” Och det låter inte så betryggande! Nu framstår moraliska fakta som godtyckliga. Ställda inför detta problem provar vi ett tredje möjligt svar: moraliska fakta är inte subjektiva och godtyckliga, utan objektiva, men de är inte konstiga, för de är naturliga. De är tillgängliga med empiriska metoder. Faktumet att vi inte bör plåga djur är kanske faktumet att djurplågeri orsakar djur smärta och att djur inte vill känna smärta och att vi kan undvika att plåga djur etc. Men – vänta nu – vad hände med det preskriptiva börat här? Böra är väl ingen naturlig egenskap? Vi har ingen empirisk metod att ta reda på vad vi bör göra – eller hur? Nu har vi kommit fram till att moraliska fakta antingen är konstiga, godtyckliga eller misslyckas med att vara preskriptiva. Hur ska vi komma ur detta trilemma? I föredraget ska jag skissera ett förslag på hur jag tänker mig att trilemmat (delvis) kan undvikas.
Observera att seminariet ges på engelska. Alla intresserade är välkomna att delta!
I Högre seminariet i filosofi ventileras avhandlingsavsnitt och annan forskning i filosofi.
Se fler kommande seminarier i serien
