Skolverkets kvalitetsrapporter och tidigare forskning har visat hur skolundervisning i idrott och hälsa kan göra att vissa elever känner sig exkluderade och att det finns en problematik med ojämlika villkor för lärande i ämnet. Lärare i ämnet idrott och hälsa behöver kunna se till att alla elever kan delta i undervisningen tillsammans och att de ses som lika mycket värda, oavsett behov och förutsättningar. Att bli lärare handlar om mer än att bara få kunskap i ett ämne och kunna använda den i sin undervisning. Det behövs därför forskning om hur idrottslärarnas tankar, känslor och vilja påverkar varför vissa kunskaper och förmågor som idrottslärare blir meningsfulla och andra inte.
Runa Westerlunds avhandling visar att studenter och idrottslärare vill ha en kritisk syn på sin undervisning och skapar mening genom känslomässiga upplevelser och olika förebilder. Samtidigt visar studien att de har svårt att granska, reflektera över och ifrågasätta normer. Resultaten påvisar att idrottslärarstudenter har svårt att parallellt utveckla egen rörelseförmåga och undervisningsförmåga, de behöver stöd för att kunna navigera dessa dubbla mål för utbildningen. Detta beror på deras tidigare erfarenheter av idrottsundervisning och föreställningen om att idrottsläraren själv ska vara en väldigt skicklig idrottare. Nyutexaminerade idrottslärare står inför många komplexa och utmanande situationer, men bristen på mentorsstöd gör att de måste hantera dessa till stor del på egen hand.
Runa Westerlund är Filosofie doktor vid Pedagogiska institutionen och försvarade sin avhandling 1 december 2023. Hon har tidigare arbetat som idrottslärare i grundskolan i närmare 20 år.
Välkommen med din anmälan senast 22 januari.
