Välkommen till en eftermiddag i Baggböle med föredrag på temat baggböleri, och en fältvandring i Arboretum Norr! Varmt välkommen, oavsett om du är forskare, student eller allmänt intresserad!
Under eftermiddagen kommer vi att ha korta föredrag som belyser historiken inne i Baggböle herrgård. Därefter går vi på en tvärvetenskaplig fältvandring i mindre grupper i Arboretum Norr, som ligger i sluttningen ner mot Umeälven. Här finns omkring 3 000 planterade träd, buskar och vedartade klätterväxter av mångahanda slag. Vi får höra om de arter och naturtyper som finns representerade i arboretet, lyssna på korta föredrag på temat ”baggböleri” och diskutera olika aspekter av baggböleri igår och idag. Vi avslutar med eftermiddagskaffe inne i herrgården eller ute på altanen med utsikt över Umeälven.
Länk till anmälningsformulär
Anmäl dig senast 26 augusti.
Evenemanget är kostnadsfritt och vi bjuder på eftermiddagsfika.
Baggböle herrgård ligger vid Umeälven, några kilometer väster om Umeå. Vi erbjuder gratis buss från Umeå. Ange vid anmälan om du vill åka buss.
Praktiska frågor kring anmälan, busstransport och fika
Janina Priebe, Future Forests
Jan Erik Hällgren, Arboretums Vänner (mejladress kommer snart)
Frågor om föredragshållare och innehåll
Erland Mårald, Umeå universitet
Övriga frågor
Anna-Lena Axelsson, Skogshistoriska sällskapet och SLU
Vad kan vi göra för att undvika att upprepa tidigare misstag? Hur kan vi åstadkomma en rättvis grön omställning?
Baggböle såg och herrgård ligger strax väster om Umeå och ägdes vid mitten av 1800-talet av finansmannen och industrialisten James Dickson. Platsens namn har gett upphov till termen ”baggböleri” vars ursprungliga betydelse avsåg olovlig skogsavverkning på statens mark. Snart kom den också att mer allmänt beteckna skogsskövling och ohederliga affärer med skogsmark och virke.
Baggböleriet kanske inte bara ska ses som en historisk företeelse? Idag befinner sig vårt samhälle i en liknande fas. Vi talar i termer av "reindustrialisering" och grön omställning. Nya former av exploatering och utbyggnad pågår och internationella migranter utnyttjas. Rätten till marken och vem som tjänar pengar på den är något som åter diskuteras.
Kungliga Skytteanska samfundet, Forskningsplattformen Future Forests, Arboretum Norrs vänner, Skogshistoriska Sällskapet och Hembygdsföreningen Umbygda.