Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 200 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi. Välj oss du också.
Integrated Science Lab (IceLab) (icelab.se) tillsammans med flera institutioner vid Umeå universitet och SLU erbjuder tre postdoktorsstipendier som kommer att kopplas till ett av sex möjliga multidisciplinära projekt.
De ideala postdoktorerna har expertis inom något av följande områden: dataanalys, beräkningsmodellering, programmering, matematik, fysik, molekylärbiologi, mikrobiologi, ekologi, systembiologi, växtfysiologi, fysik, arkeologi, botanik eller ett intresse av att få erfarenhet inom dessa områden, och ett djupt intresse av vetenskapligt samarbete mellan forskare som använder teoretiska och empiriska metoder.
De sex projekten är:
A. Real opsjoner för klimat, skogsbruk och fiskeri
B. Påverkan av miljöbelastning på revbildande marina alger
C. Analys av världens största historiska eDNA-dataset för att öka förståelsen hur arter interagerar i ekosystem samt hur dessa interaktioner förändras av mänsklig påverkan på miljön
D. Förankring i yttermembranet hos gramnegativa bakterier
E. Paleomikrobiologi i miljön: Slutsatser om samhällets sammansättning och funktion från metaboliska fossil
F. Effekt av Sveriges historia av skogsutnyttjande och skogsförvaltning sedan den sista istiden på genetisk mångfald och struktur hos tallskogar
Detaljerad information om varje projekt ges nedan.
Den underutforskade terrängen mellan traditionella discipliner är fylld av fascinerande och betydelsefulla forskningsfrågor. I IceLab arbetar vi för att främja och underlätta transdisciplinära samarbeten med fokus på banbrytande forskning som integrerar teoretiskt, beräkningsvetenskapligt och empiriskt metoder.
Vi kommer att välkomna dig till IceLab med genuint stöd av kreativa forskare som arbetar med en mängd tvärvetenskapliga problem. Du kommer att delta i både professionellt och personligt givande och underhållande aktiviteter som syftar till att utbilda en ny typ av forskare. Ett multidisciplinärt team av forskare med kompletterande expertis kommer att handleda varje postdoktor.
De tvååriga postdoktorsstipendierna är finansierade av Kempestiftelserna och är en del av IceLab Multidisciplinary Postdoctoral Program. Stipendiet uppgår till 700 000 kr under två år och är skattefritt.
Sista ansökningsdag är den 20 september 2024. Tillträde vinter/vår 2025, enligt överenskommelse.
Specifika kvalifikationer beskrivs separat för varje projekt nedan.
För att vara behörig som postdoktor krävs avlagd doktorsexamen eller en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. Detta behörighetskrav ska vara uppfyllt senast vid tidpunkten då beslut om stipendiatmottagare fattas. För att vara aktuell som postdoktorsstipendiat bör främst den komma ifråga som har avlagt examen enligt föregående stycke för högst tre år sedan. Om det finns särskilda skäl kan den komma i fråga som avlagt doktorsexamen tidigare. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer, tjänstgöring inom totalförsvaret, eller andra liknande omständigheter samt klinisk tjänstgöring eller för ämnesområdet relevant tjänstgöring/uppdrag. Doktorsexamen ska vara inom något av de områden som anges för varje projekt.
Den ideala kandidaten har goda färdigheter inom något av följande områden: dataanalys, beräkningsmodellering, programmering, matematik, fysik, molekylärbiologi, mikrobiologi, ekologi, systembiologi, växtfysiologi, fysik, arkeologi, botanik eller ett intresse av att få erfarenhet inom dessa områden. Personliga egenskaper som samarbetsförmåga, kommunikation, kritiskt tänkande, kreativitet och analytiska färdigheter är väsentliga. Du ska kunna utforska vetenskapliga problem oberoende och som en del av ett team. Goda kunskaper i muntlig och skriftlig engelska krävs.
En fullständig ansökan ska innehålla:
Skicka in din ansökan som en PDF markerad med diarienummer FS 2.1.6-1263-24, både i filnamnet och i ämnesfältet för e-postmeddelandet till medel@diarie.umu.se. Ansökan kan skrivas på engelska eller svenska. Sista ansökningsdag är den 20 september 2024.
Vi ser fram emot att få din ansökan.
A. Real opsjoner för klimat, skogsbruk och fiskeri
I det här projektet kommer vi att använda oss av real opsjon teori för att vägleda bättre beslutsfattande i förvaltningen av biologiska och miljömässiga resurser. Vårt särskilt fokus ligger på klimat, skogsbruk och fiske. Dessa områden har inslag av hög risk, stor osäkerhet och en stark grad av irreversibilitet, vilket gör realoptionsteorin idealisk för att studera hur olika incitament och policyer har potential att förändra beslutsfattandet och leda till mer hållbara vägar.
Realoptionsmetoden grundar sig matematiskt i teorin om optimalt stopp, bygger till stor del på teorin om stokastiska processer och stokastisk analys, men underlättar också en hel del metoder som utvecklats från finansteorin, framför allt analys av kontingentfordringar och finansiella derivat, t.ex. finansiella opsjoner. Tillämpningarna inom detta projekt ligger främst inom Naturresurs- och Miljöekonomi, men det finns också en koppling till upprätthålla biologisk mångfald. Projektet är därför mycket tvärvetenskapligt, vilket också återspeglas i att det finns tre handledare som representerar de olika relevanta områdena.
För att spegla det här projektets tvärvetenskapliga karaktär kommer den utsedda postdoktorn nödvändigtvis att ha ett starkt intresse av att forska tvärvetenskapligt, men vi förväntar oss inte att kandidater har starka forskningsfärdigheter inom alla de områden som är relevanta för detta projekt. En stark kandidat med en bakgrund inom ett eller två av de relevanta områdena skulle kunna komplettera hennes eller hans forskningsförmåga under projektets första fas och baserat på detta uppmuntrar vi starkt kandidater med en utmärkt bakgrund inom antingen stokastisk analys och optimal stopp, finansiella derivater och investeringsteori, natur- och/eller miljöekonomi, teoretisk biologi och/eller ekologi att tillämpa.
Denna postdoc kommer att inrymmas i IceLab och vara värd av institutet för matematik och matematisk statistik, under överinseende av ett tvärvetenskapligt team med kompletterande expertis inom verkliga alternativ och investeringsteori, optimalt stopp, klimatpolitik, skogsbruk och fiskeri.
Specifika kvalifikationer för projekt A
För att kvalificera sig till stipendiet bör den sökande ha en doktorsexamen, eller en utländsk examen som bedöms likvärdig inom matematik, ekonomi, finans, biologi eller teoretisk fysik. Den idealiska kandidaten har en kombination av färdigheter från teorin om stokastiska processer, finansiell matematik, investeringsteori, skogsbruk, ekologi eller fiskeriförvaltning.
Kontaktinformation Projekt A
Christian Ewald, Professor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet (christian.ewald@umu.se).
Tommy Lundgren, Professor vid Institutionen för skogsekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå (tommy.lundgren@umu.se).
Micael Jonsson, Universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet (micael.jonsson@umu.se).
B. Påverkan av miljöbelastning på revbildande marina alger
Marin fotosyntes är viktigt för nästan allt liv i havet, särskilt i kustzonen. Undervattensmiljön är därför av avgörande betydelse för havets hälsa. Tyvärr orsakar klimatförändringar och mänsklig aktivitet betydande förändringar i den marina miljön. Marina värmeböljor och kustnära mörker är två faktorer som har fått betydande vetenskaplig uppmärksamhet, dock så vet man väldigt lite om hur deras kombinerade effekter på kustnära ekosystem påverkar. I detta projekt kommer postdoktorn att kvantifiera stressresponsen hos röda korallalger på värmeböljor och mörkning. Dessa morfologiskt komplexa alger skapar algerev runt om i världen, men står inför utrotning på grund av klimatförändringar och mänskligt tryck. Stipendiaten kommer att få möjlighet att undersöka korallalgers fysiologi genom att använda (1) ultrasnabb spektroskopi för att kvantifiera förändringar i energiöverföring och (2) spektroskopi för att kvantifiera cellulär biokemi, metabolism och förkalkning. Stöd och utbildning kommer att tillhandahållas vid behov, beroende på kandidatens inkommande expertis. Detta unika tvärvetenskapliga tillvägagångssätt kommer avsevärt att förbättra vår förståelse om korallalgers motståndskraft mot projicerade miljöförändringar, med oöverträffad insikt i reaktionsmekanismerna och variationen inom individuella organismer.
Denna postdoc kommer att inrymmas i IceLab och vara knuten mot institutionen för ekologi & miljövetenskap, institutionen för fysik och Umeå marina vetenskapscentrum, under handledning av ett multidisciplinärt team med kompletterande expertis inom algekologi & biogeokemi, ultrasnabb spektroskopi och optik & biofysik.
Specifika kvalifikationer för projekt B
För att kvalificera sig för stipendiet bör den sökande ha en doktorsexamen, eller en utländsk examen som bedöms likvärdig, inom växt-/algfysiologi eller experimentell fysik. Den idealiska kandidaten har färdigheter i fotofysiologi, optisk spektroskopi (inklusive frekvens- och tidsdomänfluorescens, Ramanspektroskopier) och/eller avbildning eller atomkraftsmikroskopi. Viktigt är att kandidaten kommer att vara intresserad av att bedriva forskning som adresserar klimatförändringar och utmaningar för hållbar utveckling i skärningspunkten mellan fysik och (växt)biologi.
Kontaktinformation Projekt B
Heidi Burdett, Universitetslektor vid Institutionen för ekologi & miljövetenskap, Umeå universitet (heidi.burdett@umu.se).
Nicolò Maccaferri, Biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik och IceLab, Umeå universitet (nicolo.maccaferri@umu.se).
Magnus Andersson, Professor vid IceLab och Institutionen för fysik och IceLab, Umeå universitet (magnus.andersson@umu.se).
C. Analys av världens största historiska eDNA-dataset för att öka förståelsen hur arter interagerar i ekosystem samt hur dessa interaktioner förändras av mänsklig påverkan på miljön
I det här projektet kommer du att utforska ett helt unikt dataset som återspeglar veckovisa förändringar i förekomsten av tiotusentals arter (virus, bakterier, svampar, växter och djur) i ett arktiskt borealt ekosystem i norra Sverige under en period av 34 år. Detta har möjliggjorts genom storskalig DNA-sekvensering av luftfilter som insamlats av Totalförsvarets forskningsinstitut. Se https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2023.12.06.569882v1 för mer information om datasetet och hur det har sammanställts.
Datasetet erbjuder en unik möjlighet att studera långsiktiga ekologiska förändringar och den intrikata väven av arternas relationer i denna nordliga och känsliga miljö, vilket gör att du kan undersöka arters ömsesidiga beroenden i ekosystemet, orsakssamband och mänsklig påverkan. Genom att använda dataanalystekniker och matematiska modeller, kommer du att avslöja tidigare okända relationer mellan arter och förstå hur dessa interaktioner påverkas av klimatförändringar och markanvändning.
Denna storskaliga analys, som är den första i sitt slag, ger möjligheter till nya insikter som avsevärt kan förbättra vår förmåga att förutsäga och mildra effekterna av miljöförändringar. Dessutom ger detta projekt en unik möjlighet att utveckla och finslipa färdigheter i att hantera och analysera stora datamängder i ekologiska sammanhang. Resultaten kommer att bidra till bättre förståelse av biologisk mångfald och ekosystemfunktion, vilket potentiellt kan vägleda framtida bevarande- och förvaltningsinsatser.
Specifika kvalifikationer för projekt C
Vi söker särskilt kandidater som motiveras av datadriven ekosystemvetenskap och som har färdigheter i matematik, datavetenskap och datorprogrammering, med ett starkt intresse för ekologi.
Kontaktinformation projekt C
Åke Brännström, professor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik, IceLab, Umeå universitet (ake.brannstrom@umu.se).
Per Stenberg, docent vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet (per.stenberg@umu.se).
D. Förankring i det yttre membranet hos gramnegativa bakterier
Bakterier är omslutna av en flerskiktad struktur som ger strukturellt stöd och skyddar mot miljöutmaningar. Gramnegativa bakterier har ett kuvert med dubbla membran som omsluter det periplasmatiska utrymmet som innehåller cellväggen av peptidoglykan. Även om det är känt att cellhöljets integritet är beroende av kovalenta bindningar mellan peptidoglykanen och proteinerna i det yttre membranet, är de specifika proteiner som är involverade och de enzymatiska mekanismer som ansvarar för dessa interaktioner fortfarande i stort sett outforskade mellan arter.
I detta projekt strävar vi efter att avslöja den mekanism genom vilken gramnegativa bakterier upprättar förbindelsen mellan det yttre membranet och peptidoglykanlagret. Vårt mål är att identifiera de viktigaste strukturella och enzymatiska proteinerna som är involverade i denna viktiga process.
För att uppnå detta kommer vi att använda proteomik med hög kapacitet (utförd vid Mateus-lab) för att analysera renade sacculi (dvs. peptidoglykan) från en mängd olika samling fylogenetiskt distinkta arter (tillhandahållen av Cava-lab). Denna omfattande metod kommer att göra det möjligt för oss att upptäcka proteiner som är kovalent kopplade till peptidoglykanen. Därefter kommer vi att använda beräkningsmetoder för att prioritera dessa kandidatproteiner för ytterligare mekanistiska och fysiologiska undersökningar. Vi kommer att använda biofysikalisk modellering som bygger på traditionella metoder inom molekylärbiologi och biokemi (som utförs vid Lizana-lab) för att studera betydelsen av tethering för att upprätthålla cellhöljets stabilitet.
De data som genereras från denna studie har en exceptionell potential när det gäller att upptäcka nya mål för utveckling av effektiva antimikrobiella medel.
Denna postdoktor kommer att vara inrymd i IceLab och vara värd för institutionerna för kemi, molekylärbiologi och fysik, under överinseende av ett tvärvetenskapligt team med kompletterande expertis inom proteomik, bakteriell genetik och fysiologi, systembiologi och biofysikalisk modellering.
Specifika kvalifikationer för projekt D
För att kvalificera sig för stipendiet ska den sökande ha en doktorsexamen, eller en utländsk examen som bedöms likvärdig, inom något av följande områden: mikrobiologi, molekylärbiologi, biokemi eller systembiologi. Den ideala kandidaten har erfarenhet inom mikrobiologi, molekylärbiologi och/eller biokemi. Det är av mervärde om den postdoktorala kandidaten har tidigare erfarenhet av cellväggsbiologi, proteomik eller färdigheter i dataanalys. Om kandidaten inte har dessa färdigheter bör han eller hon vara öppen för att utveckla dem.
Kontaktinformation projekt D
André Mateus, biträdande professor vid Institutionen för kemi, Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige (MIMS, EMBL Nordic partner institute), Umeå universitet (andre.mateus@umu.se).
Felipe Cava, Professor vid Institutionen för molekylärbiologi, MIMS, SciLifeLab och IceLab, Umeå universitet (felipe.cava@umu.se).
Ludvig Lizana, Docent vid Fysiska institutionen, IceLab, Umeå universitet (ludvig.lizana@umu.se).
E. Paleomikrobiologi i miljön: Att härleda samhällets sammansättning och funktion från metaboliska fossil
I detta projekt undersöks hur syrefria kustområden påverkar mikrobiella ekosystem. Eftersom haven står inför sjunkande syrenivåer på grund av klimatförändringar och mänskliga aktiviteter, blir det allt viktigare att förstå hur dessa förändringar påverkar mikrobiella samhällen. Med hjälp av en tvärvetenskaplig metod som kombinerar molekylär ekologi, paleogenomik, bioinformatik och matematisk modellering strävar vi efter att karakterisera den taxonomiska och funktionella mångfalden av mikroorganismer i kustsystem som Östersjön, Svarta havet och norra fjordarna. Genom att analysera nyligen förvärvade data från vattenpelare och sedimentära arkiv försöker vi avslöja hur tidigare och pågående syrefria händelser har format mikrobiella samhällsstrukturer och deras roller i ekosystemprocesser.
En viktig del av denna forskning kommer att vara användningen av metaboliska modeller för att simulera och studera möjlig mikrobiell samhällsdynamik. Dessa modeller kommer att baseras på omfattande genomiska och transkriptomiska data, vilket gör det möjligt för oss att bedöma vilka metaboliska vägar som kan vara aktiva under varierande miljöförhållanden. Vårt mål är att fastställa tillförlitligheten hos genetiska signaturer som indikatorer på specifika metaboliska funktioner och att bedöma hur dessa funktioner har utvecklats under årtusenden. Genom att integrera empiriska data med simuleringar strävar vi efter att ge nya insikter i mikrobiella samhällens motståndskraft och anpassningsförmåga som svar på miljöstressorer, vilket i slutändan förbättrar vår förståelse för deras bidrag till bredare biogeokemiska cykler.
Denna postdoktor kommer att vara inrymd i IceLab och vara värd för antingen Institutet för matematik och matematisk statistik eller Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap beroende på vad som är mest lämpligt för kandidaten. Postdoktorn kommer att övervakas av ett tvärvetenskapligt team med kompletterande expertis inom miljö-DNA, mikrobiell ekologi / evolution och matematisk modellering.
Specifika kvalifikationer för projekt E
För att kvalificera sig för stipendiet ska kandidaten ha en doktorsexamen, eller en utländsk examen som bedöms likvärdig, inom en relevant disciplin såsom akvatisk mikrobiell ekologi, molekylärbiologi, tillämpad matematik, matematisk/beräkningsbiologi, evolution, etc. Vi noterar att eftersom projektet är tvärvetenskapligt och kan skräddarsys efter kandidatens specifika expertis, inkluderar vi många akademiska bakgrunder som kan vara lämpliga för att ta itu med ämnet. Den ideala kandidaten motiveras av datadriven vetenskap och har ett starkt intresse för ekologi. Kandidaten bör också ha färdigheter i att analysera olika molekylära datamängder via datorprogrammering.
Kontaktinformation projekt E
Eric Capo, Biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet (eric.capo@umu.se).
Eric Libby, Universitetslektor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik, IceLab, Umeå universitet (eric.libby@umu.se).
F. Effekt av Sveriges historia av skogsutnyttjande och skogsförvaltning sedan den sista istiden på genetisk mångfald och struktur hos tallskogar
Detta projekt syftar till att utforska påverkan av historiskt skogsutnyttjande och förvaltning på den genetiska mångfalden och ursprunget för moderna svenska tallskogar. Genom att integrera discipliner såsom genetik, genomik, antik DNA (aDNA), historia och arkeobotanik, strävar vi efter att rekonstruera dessa skogars genetiska bana sedan den senaste istiden (LGM). Detta blir den första omfattande försöket att förstå den genetiska utvecklingen av svenska tallskogar, vilket går bortom begränsningarna i studier som endast beaktar moderna skogsdata och som sannolikt lett till felaktiga slutsatser.
Efter den sista istiden (LGM) för 12 000 år sedan började människor bosätta sig i Skandinavien, där skogarna tillhandahöll viktiga resurser. Omfattande avskogning och skogsavverkning utarmade de naturliga skogsresurserna, vilket ledde till att Sverige införde den första moderna skogslagen 1903, som krävde återplantering av avverkade områden. För att öka produktiviteten importerade Sverige frön från skotsk tall, vilket skapade en blandning av lokalt och importerat genetiskt material, vilket väckte oro över genetisk mångfald och skogshälsa.
Projektet avser att ge nya insikter om hur århundraden av skogsutnyttjande och förvaltning har påverkat den genetiska mångfalden. Denna kunskap kommer att vara avgörande för att vägleda framtida skogsförvaltningsmetoder för att säkerställa skyddet av den genetiska integriteten och de olika ekosystemtjänster som dessa skogar erbjuder.
Efter den senaste istiden (LGM) för 12.000 år sedan började människan bosätta sig i Skandinavien, där skogen var en viktig resurs. Omfattande avskogning och skogsavverkning utarmade de naturliga skogsresurserna, vilket ledde till att Sverige 1903 antog den första moderna skogslagen, som föreskrev återplantering av avverkade områden. För att öka produktiviteten importerade Sverige frön från skotsk tall, vilket skapade en blandning av lokalt och importerat genetiskt material, vilket väckte oro för den genetiska mångfalden och skogens hälsa.
Projektets mål är:
Specifika kvalifikationer för projekt F
För att kvalificera sig för stipendiet bör kandidater ha en doktorsexamen, eller en motsvarande utländsk examen, inom ett relevant område såsom genetik, genomik, antik DNA, historia, arkeologi, botanik, evolutionsbiologi eller relaterade fält. Med tanke på projektets tvärvetenskapliga natur välkomnar vi kandidater från olika akademiska bakgrunder som kan hantera projektets mål.
Den ideala kandidaten bör visa stark motivation för att engagera sig i tvärvetenskaplig forskning som kombinerar historiska och moderna data för att förstå genetisk mångfald. Kandidater bör ha expertis i att analysera komplexa genetiska och molekylära datamängder, helst genom avancerade datavetenskapliga och bioinformatiska färdigheter. Ett intresse för skogsförvaltningens historia och dess ekologiska effekter är också viktigt.
Kontaktinformation projekt F
M Rosario García Gil, Universitetslektor vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, Sveriges lantbrukuniversitet, Umeå Plant Science Centre, Umeå (m.rosario.garcia@slu.se).
Ivanka Hristova, Staff scientist vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet (ivanka.hristova@umu.se).
Nathaniel Street, Professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå Plant Science Centre, Umeå universitet (nathaniel.street@umu.se).
Lars Östlund, Professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges lantbrukuniversitet, Umeå (lars.ostlund@slu.se).