Vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap finns två utbildningar på forskarnivå. De är kopplade till var sitt vetenskapligt ämne - Beteendevetenskapliga mätningar och Pedagogiskt arbete.
Ämnet Pedagogiskt arbete har en nära koppling till den pedagogiska yrkesverksamheten i förskola, skola och lärarutbildning. Centrala kunskapsområden är t ex elevers utveckling och kunskapsbildning, pedagogiskt yrkesverksammas arbete och hur detta är format av olika ekonomiska, politiska och sociala sammanhang. Forskarutbildningsämnet Pedagogiskt arbete ges vid tre fakulteter vid Umeå universitet och utbildningen genomförs i samverkan med andra institutioner och Lärarhögskolan.
Forskarutbildningen i pedagogiskt arbete erbjuder forskarstudier med nära koppling till den pedagogiska yrkesverksamheten i förskola, skola och lärarutbildning. Det utgår från och avser att utveckla den pedagogiska yrkesverksamhetens teori och praktik. Elevers utveckling och kunskapsbildning, pedagogiskt yrkesverksammas arbete och hur dessa processer är relaterade till och formade av ekonomiska, politiska och sociala sammanhang är centrala.
Forskarutbildningen innehåller, förutom skrivandet av en doktorsavhandling, obligatoriska och valbara kurser som erbjuds i samverkan med olika institutioner och fakulteter vid Umeå universitet. Vi har också ett nära samarbete Lärarhögskolans forskarskola inom det utbildningsvetenskapliga området (FU).
De forskarutbildningsansvariga ansvarar tillsammans med handledarna för planering, kvalitetsarbete och genomförande av forskarutbildningen. Detta arbete bedrivs även med stöd av en fakultetsövergripande grupp för forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete. Kontakta gärna forskarutbildningsansvariga om du vill veta mer. Kontaktuppgifter hittar du nedan.
Samarbete över fakultetsgränser
Forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete (PA) erbjuder forskarstudier med nära anknytning till den pedagogiskt yrkesverksamheten i förskola, skola och lärarutbildning. Det anordnas vid tre fakulteter: den samhällsvetenskapliga, den humanistiska och den teknisk-naturvetenskapliga.
Doktorander och licentiander följer de allmänna studieplaner för pedagogiskt arbete som antagits vid respektive fakultet. Forskarutbildningen omfattar både obligatoriska och valbara kurser som erbjuds i samverkan mellan medverkande institutioner och Lärarhögskolan.
Det finns doktorander i pedagogiskt arbete vid fyra institutioner: Estetiska ämnen, Naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Språkstudier samt Tillämpad utbildningsvetenskap.
En fakultetsövergripande grupp för pedagogiskt arbete (PA-gruppen) bildades i samband med avvecklingen av lärarutbildningsfakulteten för att samverka om planering, kvalitetsarbete och genomförande av utbildningen. PA-gruppen sammanträder regelbundet för att koordinera och planera forskarutbildningen i samarbete med forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (Lärarhögskolan) samt berörda fakulteter och institutioner.
Deltagande i nationella och internationella forskningsmiljöer och seminarier
Doktoranderna i pedagogiskt arbete uppmuntras tidigt att under sin utbildning att lägga fram bidrag på internationella forskningskonferenser och att delta i internationella utbyten. Doktoranderna deltar också i forskarskolor och nationella och internationella nätverk och kurser av olika slag.
Institutionens doktorander deltar även i en seminarieserie med fokus på kollegial granskning av vetenskapligt arbete under ledning av en av institutionens professorer. Här behandlas de forskarstuderandes egna texter i olika skeden av forskarutbildningen, inklusive mittseminarium och slutseminarium. Inslag som rör generiska färdigheter och exempelvis forskningsetiska bedömningar återkommer också kontinuerligt. Doktoranderna deltar också i institutionens övriga seminarier, som regelbundet gästas av forskare från andra institutioner och lärosäten i Sverige och internationellt. Vid institutionen finns ett handledarkollegium som fungerar som en arena för kompetensutveckling av aktiva och blivande handledare.
Historik
Forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete inrättades år 2001 av fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet. Bakgrunden var dels att stora grupper lärarstudenter och verksamma lärare - i princip alla utom ämneslärarna - saknade möjligheter att antas till forskarutbildningen utan att genomgå längre kompletteringsstudier, dels att det fanns ett behov av en forskarutbildning med inriktning mot pedagogisk yrkesverksamhet.
Genomgången lärarutbildning och yrkeslivserfarenhet från pedagogisk verksamhet utgjorde därför behörighetskrav till den nya forskarutbildningen. I samband med avvecklingen av lärarutbildningsfakulteten år 2008 kom pedagogiskt arbete att förläggas till de tre ovan nämnda fakulteterna.
År 2020 hade över 90 doktorsexamina och 20 licentiatexamina avlagts i pedagogiskt arbete vid universitetet.
Den nationella ämneskonferensen i pedagogiskt arbete
På det nationella planet är ämneskonferensen ett viktigt forum för samverkan och utbyte. Den nationella ämneskonferensen i pedagogiskt arbete hålls vartannat år och oftast tredje veckan i augusti. År 2023 arrangerades den av Linköpings universitet och 2025 är det Högskolan Kristianstad som står för värdskapet. I samband med konferensen publiceras också en konferensvolym med granskade bidrag från ämnet.
Nedan listas länkar till alla konferensvolymer:
Här kan du hämta en förteckning över alla avhandlingar i Pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.
Ämnet beteendevetenskapliga mätningar, BVM, handlar om att utveckla och utvärdera metoder, instrument, teorier och system för att beskriva, tolka och förstå individers och gruppers kunskaper, färdigheter och attityder.
En central roll inom vårt område har teorier om mätningars och bedömningars reliabilitet och validitet, oavsett vilket tillämpningsområde forskningen riktas mot.
Med reliabilitet och validitet avses mätningarnas och bedömningarnas tillförlitlighet och relevans, men också de önskade och oönskade konsekvenser som de kan leda till.
Kursdelen omfattar totalt 90 hp, där 37,5 hp utgörs av obligatoriska kurser och resten är valfria kurser.
Obligatoriska kurser
En avhandling i beteendevetenskapliga mätningar består av 240 högskolepoäng (hp), där kursdelen utgör 90 hp och avhandlingsdelen 150 hp. Avhandlingen består av
Avhandlingar i Beteendevetenskapliga mätningar
Susanne Alger (2019) License to Drive. The importance of reliability for the validity of the Swedish driving licence test. (Licentiate thesis) No. 12
Anna Lind Pantzare (2018) Dimensions of validity. Studies of the Swedish national tests in mathematics. (PhD thesis) No 11
Jonathan Wedman (2017) Theory and validity evidence for a large-scale test for selection to higher education. (PhD thesis) No. 10
Eva Knekta (2017) Motivational aspects of test-taking: measuring test-taking motivation in Swedish national test contexts. (PhD thesis) No. 9
Miguel Inzunza (2015) Suitability in law enforcement: Assessing multifaceted selection criteria. (PhD thesis) No. 8
Peter Vestergren (2011) On the subjective–objective distinction for measures of memory and cognition: theoretical and methodological issues in questionnaire development and validation. (PhD thesis) No. 7
Tova Stenlund (2011) As valid as it can be? : The assessment of prior learning in higher education. (PhD thesis) No. 6
Anna Sundström (2009) Developing and Validating Self-Report Instruments: Assessing Perceived Driver Competence. (PhD thesis) No. 5
Per-Erik Lyrén (2009) A Perfect Score: validity Arguments for College Admission Tests. (PhD thesis) No. 4
Gunilla Näsström (2008) Measurement of Alignment between Standards and Assessment. (PhD thesis) No. 3
Hanna Eklöf (2006) Motivational Beliefs in the TIMSS 2003 Context: theory, Measurement and Relation to Test Performance. (PhD thesis) No. 2
Christina Wikström (2005) Criterion-referenced Measurement for Educational Evaluation and Selection. (PhD thesis) No. 1
