Psykologi är ett av universitetets mest populära ämnen med många sökande till de program och fristående kurser som vi ger. Vår forskning och forskarutbildning bedrivs inom alla psykologins områden.
95
medarbetare
650
studenter
7
program
120
kurser
Vad är psykologi?
Psykologi (från grekiskans psych: själ, liv och logia: lära, vetenskap) har givits olika definitioner under olika perioder, som t.ex. "läran om själslivet" eller "läran om beteendet". Det är naturligt att definitionen ändras i takt med ämnets vetenskapliga utveckling. En definition som nu är vanligt förekommande är att psykologi handlar om individers handlingar, tankar och känslor. Denna definition täcker dock inte allt som kan vara av intresse för psykologer, t.ex. grupprocesser. Studier av individer och grupper/organisationer sker med krav på vetenskaplighet både avseende hur data samlas in, bearbetas, analyseras, tolkas och rapporteras. Exempel på vetenskapliga metoder är observationsmetoder, intervjuer, frågeformulär, test, experiment. Psykologi består av många underområden som belyser olika aspekter av människans mentala funktioner och hur dessa funktioner utvecklas; perceptionspsykologi, kognitionspsykologi, utvecklingspsykologi, socialpsykologi, personlighetspsykologi, neuropsykologi är endast några få exempel på dessa underområden. Eftersom människan är både en biologisk och social varelse har psykologin som universitetsämne anknytningar till många andra vetenskapliga discipliner, från filosofi till genetik.
En universitetsutbildning i psykologi kan ingå i många olika yrken där kunskap om människan är väsentlig. Om man genomgått det femåriga psykologprogrammet kan man bli legitimerad psykolog. Legitimerade psykologer arbetar till exempel inom vården, skolan och arbetslivet. Många legitimerade psykologer bedriver egen praktik eller har företag som är specialiserade mot olika områden. Se även Psykologförbundet.
Institutionens historia
Umeå universitet invigdes 1965 som Sveriges femte universitet efter universiteten i Uppsala (grundat 1477), Lund (grundat 1666), Göteborg (grundat 1954) och Stockholm (grundat 1960). Året därpå etablerades psykologi som ämne vid den filosofiska fakulteten och en professur i psykologi inrättades med Mats Björkman som första innehavare. Samtidigt inrättades en tjänst som ordinarie universitetslektor med Gunnar Borg som innehavare och en tjänst som kansliskrivare med Kersti Rågfeldt som innehavare. Borg tillträdde emellertid aldrig tjänsten utan den återbesattes det följande året med Ingvar Lundberg som innehavare. Skälet till att införa psykologi som ämne vid universitetet var dels att ämnet hade en central roll inom samhällsvetenskaperna och att psykologi passade väl in i den utbildning av lärare och civilekonomer som skulle ges, liksom att utbildning i psykologi var nödvändig för att täcka den brist på psykologer som vid den här tiden var stor i landet.
I början fanns ingen egen institution för psykologi utan ämnet ingick tillsammans med sociologi och pedagogik som avdelningar i den Beteendevetenskapliga institutionen. Begynnelseåret uppgick personalstyrkan i psykologi till 8 personer. Antalet studerande var 80 det första läsåret. Kurserna kallades "1 betyg i psykologi" och "2 betyg i psykologi". Från och med 1969 användes emellertid beteckningen AB1 för dessa kurser. Den kraftiga ökningen av antalet studerande vid den filosofiska fakulteten och det ökade utbildningsutbudet i slutet av 60-talet ledde till att psykologi, sociologi och pedagogik blev självständiga institutioner från 1971. Fortfarande delade de tre institutionerna dock ansvaret för de mer tillämpade delarna av psykologutbildningen (CD1) genom ett organ som kallades Beteendevetenskapliga institutions-gruppen. De lärare som engagerades av denna grupp kom att bilda kärnan i en ny institution, Institutionen för tillämpad psykologi, som tillkom i och med att en professur i tillämpad psykologi inrättades 1977 med Sten-Sture Bergström som förste innehavare. Redan 1973 hade det emellertid banats väg för det nya ämnet i och med att en forskarassistenttjänst i tillämpad psykologi inrättats.
Genom 1977 års högskolereform upphörde den beteendevetenskapliga institutionsgruppen. Det formella ansvaret för psykologutbildningen lades på en för de ingående ämnena gemensam ledningsgrupp under vad som kallades linjenämnden för AES-sektorn (administrativa, ekonomiska och sociala utbildningar). Linjenämnden ingick i samhällsvetenskapliga fakulteten, som inrättats redan 1968, då den filosofiska fakulteten upphörde. Huvudparten av psykologutbildningen, nu kallad psykologprogrammet, administrerades av Institutionen för tillämpad psykologi.
Slutet av 70-talet och större delen av 80-talet karakteriserades av en konsolidering av genomförda reformer och en måttlig tillströmning av studerande. I takt med Umeå universitets tillväxt under 90-talet expanderade både Psykologiska institutionen och Institutionen för tillämpad psykologi sin verksamhet. Såväl forskarutbildning som grundutbildning byggdes ut och nya tjänster inrättades. Psykologlinjen reformerades till en sammanhängande femårig utbildning 1982 (efter 1983 benämnd psykologprogrammet) och nya grundkurser och utbildningsprogram tillkom. I slutet av 90-talet började emellertid uppdelningen av psykologiämnet på två institutioner att framstå som både opraktisk och konstlad och diskussioner om en sammanslagning inleddes. Efter en kort övergångsperiod av gemensam administration av vissa grundkurser övergick från och med den 1 juli 2000 de två institutionerna till en institution med namnet Institutionen för psykologi. Den nya institutionen har omkring 75 anställda, varav fem professorer. Antalet registrerade studerande per läsår är c:a 1300.
