Yrselforskningsgruppen vid Umeå universitet fokuserar på diagnostik vid akut yrsel, inklusive hur artificiell intelligens och ny teknik kan bidra till rehabilitering efter yrselinsjuknande, och effekter på sjukvården och samhället.
Vi studerar akut yrsel ur flera olika perspektiv. Våra fokusområden är:
Gruppen är ett samarbetsprojekt med neurologi, öron-näsa-hals och medicinsk teknik FoU, Region Västerbotten, och består bland annat av läkare, statistiker, ingenjörer och forskningssköterskor. Ett av projekten – Nätbaserad rehabilitering efter akut yrsel – har fått ett anslag från Vetenskapsrådet på 13 miljoner kronor. I det projektet leder vi en nationell randomiserad kontrollerad studie som jämför yrselrehabilitering via en app med yrselrehabilitering via skrivna instruktioner.
Läs mer om internetbaserad vestibulär rehabilitering
Varje dag söker 140 människor i Sverige vård på akutmottagningar på grund av yrsel vilket motsvarar 3% av alla besök. I 1 av 20 fall beror yrseln på en stroke, men det är svårt att snabbt och träffsäkert ställa en korrekt diagnos eftersom symtomen hos de med stroke inte alltid skiljer sig från de där yrseln beror på något annat. En snabb diagnos är dock viktig eftersom behandlingen skiljer sig åt på både kort och lång sikt.
Syftet med Projekt obalans är att undersöka om ögonmotorikavvikelser, neurologisk status och blodbiomarkörer kan användas för att ställa strokediagnos hos patienter med akut yrsel. För att säkerställa strokediagnos använder vi magnetkameraundersökningar av hjärnan med särskilda strokekänsliga sekvenser. Parallellt med detta undersöker vi förekomst av akut yrsel, effekter på handläggning och hälsoekonomi av ett vårdprogram samt hur väl en ny form av datoriserade ögonmotorikmätningar fungerar för att ställa en strokediagnos. En andel av patienterna kommer också tillfrågas om deltagande i vår pågående studie av internetbaserad vestibulär rehabilitering.
Många personer söker vård på akutmottagningar upprepade gånger på grund av återkommande besvär från godartade yrselsjukdomar, vilket i hög grad påverkar livskvalitet och arbetsförmåga och leder till höga kostnader för sjukvården. Det finns således en underutnyttjad potential för ökad kvalitet i diagnosticering, behandling och rehabilitering av akut yra.
Vi hoppas att projektet leder till ny kunskap som kan användas för att konstruera riktlinjer för snabb och effektiv handläggning av akut yrsel. Vi tror också att ett fritt tillgängligt, enkelt och effektivt verktyg för vestibulär rehabilitering skulle kunna göra stor skillnad för många yra i Sverige med ökad livskvalitet och arbetsförmåga som följd.
