Religionsvetenskapen studerar företeelser som på olika sätt relaterar till människors föreställningar om övernaturliga eller transcendenta verkligheter. Kunskap om religion är viktigt för att förstå vår omvärld. Religionernas sociala och politiska inflytande har ökat under de senaste decennierna och religion har exempelvis blivit en faktor i nationell och internationell politik, konflikter, fredsarbete, demokratiseringsprocesser och strävanden efter social rättvisa och mänskliga rättigheter.
Religionsvetenskapen vid Umeå universitet strävar efter att öka vår förståelse av religion som fenomen genom att tillämpa vetenskapliga teorier och metoder. Inom religionsvetenskapen anlägger man ett utifrån-perspektiv på sitt studieobjekt och tar inte ställning till de studerades försanthållanden om sådant som inte kan verifieras (t.ex. Guds existens). Istället granskas och tolkas religiösa utsagors och handlingars bakomliggande faktorer och funktioner. Religionsvetenskap är ett vittomspännande forskningsområde som bland annat innefattar studier av världens stora religiösa traditioner, forntida religioner, lokalt förankrade religioner och nya religiösa rörelser i relation till bland annat psykologiska, sociala, kulturella och/eller politiska faktorer. Den forskning som sker inom området idag är mångfacetterad och bedrivs utifrån skiftande teoretiska och metodologiska utgångspunkter som religionsvetare delar med andra discipliner, exempelvis antropologi, etnologi, psykologi, sociologi, statsvetenskap, språkvetenskap, litteraturvetenskap och historia.
Forskning bedrivs i Umeå med inriktning mot religionshistoria, religionspsykologi, religionsdidaktik och religionssociologi. Inom dessa inriktningar har det utvecklats ämnesspecifika teorier och metoder, men dessa samverkar vanligen vid studiet av vissa teman som därigenom belyses ur flera olika perspektiv. Religionsvetenskap som forskningsområde kan därmed ses som en integrerad helhet.
Inom religionshistoria studeras religiösa företeelser i historia och nutid genom att tillämpa olika metoder och teoretiska verktyg. Den religionshistoriska forskningen vid institutionen har bl.a. ägnats åt: religion och politik i Sovjetunionen och Indonesien; religion som en faktor i konfliktsituationer och i konfliktlösning; icke-våldsteologier; mötet mellan olika världsåskådningar i nordliga områden (t.ex. mellan marxism och inhemsk religion i Sibirien, kristendom och samisk religion); religionskritik; vetenskapsteoretiska frågor kring religionshistorisk begreppsanvändning; och studier av hinduiska och buddhistiska källtexter med fokus på konsthistoriska texter.
Inom religionspsykologin studeras människors religiösa/andliga föreställningar, beteenden och upplevelser utifrån olika psykologiska perspektiv. Fokus ligger alltså på de psykologiska – individualpsykologiska, socialpsykologiska eller kulturpsykologiska – processer som inverkar på individens religiositet/andlighet. Den religionspsykologiska forskningen vid Umeå universitet har bland annat ägnats åt bön, muslimsk identitetskonstruktion, andlighet, radikalism/radikalisering, religiöst motiverat/legitimerat våld och ickevåld samt interaktionen mellan religiositet och copingprocesser hos kristna med cancer.
Religionsdidaktik är den disciplin inom religionsvetenskapen som behandlar religionsundervisning ur olika perspektiv. Den forskning som bedrivs inom området vid Umeå universitet omfattar främst studier av undervisning och lärande om religion som genomförs i organiserad form i t ex förskola, skola eller högskola. Religion och religionsundervisning är ämnen som ofta väcker känslor och skapar debatt både i klassrumsmiljö och i massmedia. Den forskning som bedrivs inom det religionsdidaktiska området vid Umeå universitet är både av praktisk och teoretisk karaktär och utgår i hög utsträckning från psykologiska, sociologiska och filosofiska perspektiv på undervisning och lärande. Forskningen bedrivs inom ramen för Umeå forskningsmiljö för de samhällsorienterande ämnenas didaktik (UmSOD).
Religionssociologi handlar om att studera religion som samhällsfenomen, där studiet av relationen mellan religiös tro och praktik, individ och kollektiv står i centrum. Det kan handla om vilken roll religion spelar i samhället, för individer såväl som för grupper av individer. Tar sig till exempel religiös tro och praktik sig uttryck för att skapa olika identiteter eller grupptillhörigheter, eller för att upprätthålla eller ifrågasätta makt? På vilka sätt kommer religion till uttryck i och genom exempelvis politik, media och kulturliv? Den religionssociologiska forskningen vid Umeå universitet lägger särskild vikt vid studier av religion och digitala medier.
Inom religionsvetenskapen betraktas samverkan och utåtriktad verksamhet som en viktig del av arbetet. Medarbetarna kommunicerar sin forskning till allmänheten, media och olika organisationer, såsom kommuner, skolor och kyrkor. Vi ger intervjuer och håller föreläsningar, seminarier och utbildningsdagar om ämnen som anknyter till den forskning vi bedriver, exempelvis relationen mellan kyrkan och samerna, fundamentalism, radikaliseringsprocesser, våld och konflikter, utvecklingspsykologiska perspektiv på barns religiösa tänkande, samt etiska frågor och värden i den svenska skolan.
Ny bok om bönhus, missionshus och kapell som återfanns i nästan varje by. I dag står många av lokalerna tomma.
Avhandling visar på Jesus som konkurrent till natur- och fruktbarhetsgudar i det mångkulturella romarriket.
Kartan över Luleå stifts kyrkor och bönhus visar kyrkors och samfunds lokaler i tid och rum.
