Filosofi

Filosofisk forskning behandlar frågor som är grundläggande för vår förståelse av världen och vår tillvaro: frågor om vad som är rätt och fel, bra och dåligt, frågor om kunskap, verklighet, medvetande, skönhet, språk och tänkande. Vid Umeå universitet bedrivs internationellt framgångsrik forskning inom bl.a. den artificiella intelligensens filosofi, estetik, etik, filosofins historia, medvetandefilosofi, metafysik, politisk filosofi, språkfilosofi och vetenskapsteori.

Speglad bild av en skuggfigur som står vid ett vägskäl.

Vad går forskning i filosofi ut på?

Filosofisk forskning syftar till att på ett systematiskt sätt undersöka och försöka besvara en uppsättning frågor, t.ex.: Vad gör en handling rätt eller orätt? Vad innebär en rättvis fördelning av resurser? Vad kan vi veta, och hur vet vi det vi vet? Hur kan medvetande uppstå i en hjärna? Varifrån kommer ordens kraft att beskriva verkligheten?

Forskningen går ibland ut på att utreda vad som följer av antaganden som vi tar för givna i vardagsliv eller vetenskap eller andra sammanhang. Metodologin i denna typ av undersökning liknar metodologin i formella vetenskaper som matematik, och formella metoder, framför allt logik, spelar också en viktig roll inom filosofin. En skillnad mellan matematik och filosofi är att de antaganden som filosofer utgår ifrån sällan har samma säkerhet som axiom inom matematiken. Även sådant som vi har tagit för givet kan behöva omprövas, vilket bl.a. kan klargöras genom att visa att det har orimliga konsekvenser.

Forskningen går i andra fall ut på att utreda vad som bäst förklarar olika förhållanden. Denna typ av undersökning har en släktskap med teoretiska delar av vetenskapen.

Filosofisk forskning, tvärvetenskap och samverkan

Filosofin har nära kopplingar till andra ämnen. Kopplingen är delvis historisk: många vetenskaper har knoppats av ifrån filosofin i och med att man har hittat sätt att empiriskt undersöka saker som man tidigare bara kunnat anta eller resonera kring.

Kopplingen mellan filosofi och andra ämnen är dock inte enbart historisk. Samtida filosofisk forskning utförs ofta i nära kontakt med olika ämnen. Några exempel:

Moralfilosofi och politisk filosofi har nära beröringar med sociologi, statsvetenskap, juridik och ekonomi.
Filosofisk estetik har nära förbindelser med konstnärliga och konstvetenskapliga ämnen.
Kunskapsteori och medvetandefilosofi har många kopplingar till psykologi, kognitionsforskning, neurovetenskap, AI och utbildningsvetenskap.
Logik och språkfilosofi har starka anknytningar till matematik, datavetenskap och lingvistik.
Den tillämpade etikens olika grenar (medicinsk etik, miljöetik, affärsetik, etc.) har uppenbara kopplingar till olika akademiska discipliner. Detsamma gäller vetenskapsteorins olika grenar (biologins vetenskapsteori, samhällsvetenskapernas vetenskapsteori, etc.).
Filosofin har intressen som överlappar teologin, t.ex. när det gäller Guds existens och moralens grund. En metodologisk skillnad är att filosofin tenderar att inte tillmäta enskilda skrifter som t.ex. bibeln någon priviligierad roll när det gäller svaren på de ställda frågorna

Filosofisk forskning handlar vidare ofta om frågor med relevans för politiska beslut, och filosofer arbetar ofta med utredningar för stat, landsting och organisationer, sitter i etiska råd, och deltar i samhällelig debatt.

Dessutom studerar filosofin allmänna frågor om sanning, rationalitet, subjektivitet och objektivitet vilka är grundläggande för all vetenskap och samhällsdebatt samt för världs- och livsåskådningar.

Samverkan i Umeå

Filosofiämnet i Umeå har flera utbyten med andra discipliner. Under senare år har ämnet bedrivit forskningssamarbeten med bland annat datavetenskap, genusvetenskap, idéhistoria, kultur- och medievetenskaper, lingvistik, psykiatri, religionsvetenskap, statsvetenskap och Institutionen för strålningsvetenskaper.

Ämnet har en ambition att utveckla ytterligare tvärvetenskapliga samarbeten.