Development of supine and standing knee joint position sense tests
Andrew Strong har tillsammans med Divya Srinivasan och Charlotte Häger skrivit artikeln i Physical Therapy in Sport.
BildChristina StrongArtikeln ingår i Physical Therapy in Sport och är författat tillsammans med Divya Srinivasan (Grado Department of Industrial Systems and Engineering, Virginia Tech University, USA) och Charlotte Häger (Institution för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för fysioterapi vid Umeå universitet).
Artikeln handlar om utveckling av knäpositioneringstester hos elitidrottare och individer med främre korsbandsskada, en vanlig knäskada bland idrottsutövare. Knäpositioneringstester mäter förmågan att reproducera knävinklar och används för att utvärdera knäledkänsla. Det finns dock inget standardiserat test eller konsensus om hur sådana tester ska gå till. Utifrån tidigare forskning utvecklade vi två nya tester, det ena i stående och det andra i en liggande position. Medelvärdet på den absoluta skillnaden mellan målvinkeln och den återgivna knävinkeln från flera repetitioner och olika knävinklar gav utfallsvariabeln. Deltagarna bestod av tre olika grupper; en grupp som hade opererats för främre korsbandsskada, en grupp av idrottare på elitnivå samt en grupp med lägre aktivitetsnivå. Tillförlitligheten (reliabilitet) i testerna utvärderades med hjälp av en grupp av icke-skadade personer.
Förmågan att känna av ledernas positioner utan att titta på dem är något de flesta av oss tar för givet. Denna förmåga behövs dock för att man skall kunna klara av enkla vardagliga aktiviteter såsom att promenera. Det blir ännu viktigare när man ska landa från ett hopp eller ändra riktning under hög hastighet. Detta för att kroppen inte ska hamna in en position som ökar risken för en skada. Forskning tyder på att idrottare har en bättre ledkänsla än folk som inte regelbundet utövar idrott. Trots detta är en främre korsbandsskada vanligt hos många idrottare och sker framförallt utan kontakt med en motståndare. Dessutom tyder forskningen på att främre korsbandsskada kan leda till nedsatt knäledkänsla som möjligtvis kan bidra till ökad risk för ny skada. Reliabla och valida knäpositioneringstester skulle kunna bidra till identifiering av idrottare som har en nedsatt knäledskänsla. Interventioner för att förbättra denna förmåga skulle således kunna minska risken för knäskador hos idrottare.
Det stående testet visade bättre reliabilitet än testet i en liggande position, ett resultat som är i linje med tidigare forskning. Kontrollgruppen med lägre aktivitetsnivå visade sämre förmåga att hitta tillbaka till knävinklarna jämfört med gruppen som hade opererats för främre korsbandsskada. Inga skillnader hittades när man jämförde korsbandsskadade med icke-skadade elitidrottare. Detta tyder på att aktivitetsnivå kanske spelar en större roll för knäledskänsla än främre korsbandsskada cirka två år efter operation och bör beaktas i sådana jämförelser. Vidare utveckling av knäpositioneringstester krävs om de ska tillämpas inom idrott.
Att gruppen med främre korsbandsskada visade så bra förmåga att hitta tillbaka till knävinklarna förvånade något men å andra sidan finns det väldigt blandade resultat i litteraturen kring detta.
Vi undersöker nu hur hjärnan processar uppgifter som har med ledkänslan att göra och om det eventuellt påverkas av främre korsbandsskada.
