Den främsta graden av högre utbildning är en så kallad doktorsexamen. Det är i sin nuvarande form ett 4-årigt projektarbete där doktoranden lägger fram sina resultat i form av en doktorsavhandling vid en så kallad disputation.
När en avhandling är klar spikas den både elektroniskt i arkivsystemet Diva och fysiskt på spikningsplanket i Universitetsbiblioteket.
BildErik Vesterberg
En forskarstuderande har i regel en fyraårig så kallad doktorandanställning för att arbeta med och slutföra sin doktorsavhandling. Under arbetets gång hålls regelbundet seminarier där doktoranden löpande redovisar hur arbetet fortskrider. Arbetet med avhandlingen överses även med kontinuerlig återkoppling tillsammans med en eller flera handledare. Vid ett så kallat slutseminarium bedöms om avhandlingen är redo för att läggas fram för disputation.
Två typer av avhandlingar
Det finns två typer av avhandlingsformat: monografi, som är en vetenskaplig bok med ett sammanhållet tema, eller en så kallad sammanläggningsavhandling, som består av 3-4 eller fler, vetenskapliga artiklar – oftast redan publicerade i någon vetenskaplig tidskrift – som omsluts textmässigt och formmässigt med en så kallad kappa; en introduktion där forskningens teori, metod, material och slutsatser summeras.
En offentlig presentation
Vid disputationen – som är offentlig – håller en extern opponent ett anförande där hen går igenom avhandlingens innehåll; dess förtjänster och eventuella brister. Doktoranden som vid tillfället benämns respondent, ges i sin tur möjlighet att förklara, försvara och beskriva sitt doktorandprojekt.
Betyg och bedömning
Efter disputationen sammanträder en så kallad betygsnämnd. Den består av tre till fem akademiskt högt meriterade personer som bedömer om avhandlingen ska godkännas eller ej. Det förekommer även att betygsnämnder innan disputationen meddelar om de finner att en avhandling inte håller måttet och att avhandlingsförfattaren därför inte bör fullfölja steget att genomföra en disputation.
Högtidligt erkännande
Efter genomförd disputation med godkänt resultat kan doktoranden tituleras doktor i det ämne som hen har disputerat inom. Därefter genomförs vid en av universitets högtider den så kallade doktorspromoveringen. Doktoranden erhåller då de så kallade insignierna i form av diplom, lagerkrans eller doktorshatt, beroende på vilken fakultet en disputerat vid, och en doktorsring.