Forskningsprojekt Pandemin förändrade arbetsmönstet för arbeten som inte kräver fysisk närvaro på en fast arbetsplats. I detta projekt undersöks hur fritidshus och landsbygdsområden med bra internet och natursköna miljöer blivit nya nav för distansarbete, så kallade "Zoomtowns." Här skapar multilokala invånare utmaningar för befolkningsstatistik och skattesystem, som traditionellt baseras på att hushåll bor på en fast plats.
En konsekvens av pandemin var ett utbrett distansarbete i vissa grupper vilket möjliggjort nya arbetsformer där fritidshus på landsbygden blivit viktiga för flexibelt arbete. Projektet studerar hur mobilitet förändrats och hur dessa ”Zoomtowns” påverkas när multilokala distansarbetare lockas till områden med bra internet och vacker natur. Eftersom dessa invånare syns i ekonomin men inte alltid i folkbokföringen, utmanas skattesystemet, som är baserat på fast boende. Studien använder mobiltelefondata och offentlig statistik samt intervjuer med tjänstemän i berörda kommuner.
Covid-19-pandemin förde med sig en våg av digitalt distansarbete som gjorde att många människor kunde arbeta hemifrån, långt ifrån sina ordinarie arbetsplatser. Detta förändrade landskapet för turistdestinationer med många fritidshus och stabil internetuppkoppling, och dessa platser blev snabbt populära som "zoomstäder". Zoomstäder är orter dit distansarbetare söker sig för att kombinera naturens lugn med möjligheten att arbeta digitalt, vilket skapar temporära och flexibla bosättningsmönster.
Detta forskningsprojekt vid Umeå universitet undersöker nu hur detta nya mobilitetsmönster påverkat landsbygdens fritidshusområden både under och efter pandemin. Projektet syftar till att analysera hur ökningen av distansarbete har bidragit till nya multilokala livsstilar, där människor bor och arbetar på flera platser samtidigt.
En särskild utmaning för dessa zoomstäder är att de ofta saknar registrerade invånare, vilket innebär att de blir ”osynliga” i planeringen av offentliga tjänster och infrastruktur. Eftersom kommuner sällan tar hänsyn till säsongsbaserade invånare i sin planering, uppstår ett gap mellan efterfrågan på service och resurser och de medel som kommunerna får.
Projektet kommer att använda anonymiserad mobiltelefondata för att kartlägga hur människor har rört sig till och från zoomstäder före, under och efter pandemin. Genom att kombinera denna data med detaljerad information om fastigheter, företag och befolkning på mikronivå, kan forskarna bedöma hur zoomstäder påverkar exempelvis fastighetsmarknad och lokalt näringsliv. Dessutom planeras intervjuer med lokala planerare och företagsrepresentanter för att få en djupare förståelse av utvecklingen.
Resultaten kan bidra till en mer hållbar och rättvis planering i framtidens flexibla samhällen och ifrågasätta dagens skattesystem som gynnar stadsområden. Forskningsinsikterna förväntas också öka förståelsen för multilokalitet och hur landsbygdsorter kan anpassa sig till en mer mobil och uppkopplad värld.
