Viktiga vägval för svensk barn- och ungdomsidrott - i brist på evidensbaserade modeller
Forskningsprojekt
Kunskapen om hur idrotten anpassas till barns och ungdomars behov, förutsättningar och utvecklingstakt inom olika idrotter är bristfällig. Det betyder också att kunskap om effekter av anpassningar och alternativa idrottsmodeller för barn- och ungdomar saknas samtidigt som problemet att flickor och pojkar tidigt slutar med idrott upplevs tydligt inom idrotten.
Studiens belysning av barns och ungas perspektiv och hur dessa stämmer med vuxnas uppfattningar på en strategisk nivå är unik och högst aktuell i relation till det utvecklingsarbete som nyligen initierats av Riksidrottsförbundet och kommer att vägleda idrottsrörelsen i sina strategiskt viktiga vägval för svensk barn- och ungdomsidrott in i framtiden.
Det finns olika idrottsmodeller som anammats av idrottsorganisationer världen över. Den mest utbredda modellen för utveckling inom barn- och ungdomsidrott är Long-Term Athlete Development model (LTAD) som framförallt riktas mot utveckling av barnets fysiska förmågor med fokus på träningsbarhet, tillväxt och mognad. Forskare som Ford, m.fl. (2011) påtalar bristande vetenskapliga bevis för LTAD-modellen/modellerna. Modifierade modeller med utgångspunkt i pedagogik eller psykologi har ofta anpassats för en snäv grupp av individer ex. talanger. Med fördjupad kunskap om hur ett barnperspektiv kan utformas och inkluderas i framtida modeller för barn- och ungdomsidrott ges genom denna studie ett helt nytt beteendevetenskapligt kunskapsbidrag.
Syfte Syftet är att bidra med kunskap om strategier och modeller för anpassning av idrott till barn och ungdomar där barnperspektivet inkluderas, vilket helt saknas i de idrottsmodeller som anammats av flera internationella idrottsorganisationer. Vidare är syftet att studera hur visioner, strategier och arbete för utveckling av svensk barn- och ungdomsidrott kommer till uttryck genom riksidrottsstyrelsen, riksidrottsförbundet och specialidrottsförbund samt att undersöka hur dessa stämmer med barns och ungdomars uppfattningar om hur idrottspraktiken är, och kan vara, för att passa dem bäst.
Datainsamling Den empiriska delen av studien baseras på intervjuer och dokumentanalyser. Intervjuer genomförs med representanter för idrottsrörelsen på strategisk nivå samt med flickor och pojkar i ett antal idrotter. Dokumentanalys görs av gällande policydokument för svensk barn- och ungdomsidrott samt specialidrottsförbundens aktuella utvecklingsplaner. Studien genomförs i samarbete med internationell expertis gällande utformning av modeller för barn och ungdomsidrott och i dialog med svensk idrottsrörelse med fördjupande analys i några idrotter.