Forskningsprojekt Detta projekt undersöker framväxten av en arbetsmarknad med icke-traditionella anställningar anpassade för förvärvsarbetande pensionärer, så kallade jobbonärer. Trots att dessa tillfälliga och behovsbaserade arbeten utgör ett samtida kännetecken för ett växande arbetsmarknadssegment är kunskapen om jobbonärer begränsad. Med ett livsloppsperspektiv studeras hur tidigare arbetsrelaterade händelser format vägar till dessa jobb, och erfarenheter av arbetsvillkor, autonomi, inkomst och arbetsmiljö
I detta projekt undersöker vi förutsättningarna och arbetsvillkoren för jobbonärer med icke-traditionella anställningsformer inom bemanningssektorn. I samhällets strävan efter ett förlängt arbetsliv uppkommer nya utmaningar med att skapa hållbara och likvärdiga förutsättningar för fler att kunna och vilja arbete längre. Denna utmaning är särskilt angelägen inom bemanningsbranschen där så kallade jobbonärer (personer som kombinerar förvärvsarbete med pension) hyrs ut till privatpersoner och företag för kortare uppdrag. Dessa bemanningsföretag marknadsför sig inom ramen för seniora gig-jobb och erbjuder enklare arbetsuppgifter, större flexibilitet i arbetstider, extra inkomst, social gemenskap samt en gradvis övergång till pension.
Tidigare forskning har visat att den här typen av icke-traditionella anställningsformer (tillfälligt arbete, behovsbaserat arbete och gig-arbete) innebär större anställningsotrygghet jämfört med traditionella anställningsformer, med potentiellt sämre arbetsvillkor och ökad stress. Vidare är bemanningsanställda överrepresenterade i riskfyllda yrken och branscher som präglas av osäkra arbetsförhållanden. Dessa risker kan delvis förklaras av den ständiga anpassningen till nya arbetsmiljöer, vilket i sig medför faror, samt brister i utbildning och säkerhetsinstruktioner. Dock har merparten av forskningen om dessa icke-traditionella anställningar fokuserat på yngre arbetstagare i tidigare karriärskeden, vilka skiljer sig från äldre arbetstagare vad gäller humankapital, arbetslivserfarenhet och ekonomiskt beroende. Detta väcker frågor om hur förutsättningarna och arbetsvillkoren för icke-traditionella anställningsformer påverkar äldre arbetare – jobbonärer - och om befintliga forskningsresultat är tillämpliga också på deras omständigheter.
Med ett livsloppsperspektiv kommer vi att använda en kombination av kvantitativa (enkät och registerdata) och kvalitativa (djupintervjuer) metoder för att kontrastera statistiska trender mot individuella berättelser för att illustrera unika mönster och samband. Detta inkluderar analyser av anställningshistorik, arbetsautonomi, genusmässiga och socioekonomiska ojämlikheter, hälsa samt relationen mellan anställd och arbetsgivare. Två övergripande forskningsfrågor behandlas: (1) Hur formar tidigare arbetsrelaterade händelser och karriärsbanor jobbonärers väg mot icke-traditionella anställningsformer i bemanningsbranschen? och (2) Hur upplever jobbonärer arbetsvillkoren i icke-traditionella anställningar, såsom autonomi i arbetet, inkomst, trygghet och säkerhet, hälsa, motiv samt relationen till arbetsgivaren?
Projektet bidrar till en bredare förståelse för de samhälleliga konsekvenserna av ett förlängt arbetsliv och förändrade anställningsformer på den svenska arbetsmarknaden. Betydelsen av denna forskning är central för att säkerställa ett rättvist, långt och hållbart arbetsliv för både yngre och äldre individer, samt för att ge insikter för utformning av riktade policyer som stödjer välbefinnande, ekonomisk stabilitet och arbetssäkerhet för äldre arbetstagare i det nya arbetsmarknadslandskapet.
