Forskningsprojekt I projektet studeras svenskt rättighetsskydd och hur det kan utkrävas av individer i situationer med flera rättighetshavare. Det har visat sig problematiskt för svenska domstolar att beakta och väga samman skyddet från olika rättighetssystem för att skydda flertalet individer. I en svensk konstitutionell kontext avses endast skyddet i förhållandet mellan stat och individ. Skyddet genom Europakonventionen vidgar den traditionella synen på rättigheter och inkluderar kränkningar från fler aktörer.
Rättighetsfrågor har fått ett ökat genomslag, och internationella rättskällor används oftare, vid svenska domstolsprövningar. Det ställer höga krav på domstolarna som måste beakta och väga samman skyddet från olika rättighetssystem som uppkommit vid olika tidpunkter och kontexter, skiljer sig vad gäller ordalydelse, tolkningsmetoder och rättskällor samt bygger på olika synsätt gällande förhållandet mellan stat och individ och individer emellan. Det har visat sig särskilt problematiskt i situationer med flera rättighetshavare, där samtliga individer har svårt att erhålla sitt berättigade skydd.
Rättighetsskyddet i Sverige är relativt välutvecklat med en rättighetskatalog i grundlagen och flertalet internationella förpliktelser som ratificerats. Det svenska konstitutionella rättighetsskyddet har varit avsett att skydda individen från statliga kränkningar eller inskränkningar genom främst lagstiftningsåtgärder. Parallellt med det konstitutionella skyddet har det internationella skyddet för mänskliga rättigheter vuxit, genom flertalet FN-konventioner. I den svenska kontexten är det främst Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) som haft betydelse för rättighetsskyddet och bidragit till en annan syn på rättigheternas tillämpning.
Rättighetsfrågor har de senaste åren fått ett ökat genomslag vid svenska domstolsprövningar och internationella rättskällor har slagit igenom vid svenskt dömande. Skyddet genom Europakonventionen vidgar den traditionella synen på rättigheter med statens negativa förpliktelser till att omfatta positiva förpliktelser samt inkludera kränkningar från fler aktörer. Det ställer höga krav på svenska domstolar att beakta de olika rättighetssystemen som uppkommit vid olika tidpunkter och i skilda kontexter, skiljer sig vad gäller ordalydelse, tolkningsmetoder och rättskällor samt bygger på olika synsätt gällande förhållandet mellan stat och individ och individer emellan.
Individens möjlighet att utkräva rättigheter skiljer sig åt i de olika systemen, särskilt i situationer med flera rättighetshavare. Det svenska konstitutionella rättighetsskyddet beaktar endast de vi har valt att kalla primära rättighetshavare, de som kan göra anspråk direkt mot staten. Europakonventionen inkluderar även de vi valt att kalla sekundära rättighetshavare, de som fått sina rättigheter kränkta genom andras utövande av deras rättigheter. Detta komplicerar såväl tillämpningen av rättigheterna som individernas möjligheter att åtnjuta sina rättigheter i en svensk kontext.
Enkvist, Victoria; Åström, Karin. 2022. Vem får mest rätt?: om konsten att beakta rättighetsskyddet i mål med flera rättighetshavare.
Europarättslig tidskrift, Vol. 25, (3) : 415-436.
