Våld och kränkningar av föräldrar i Sverige och Finland 1600-1800
Forskningsprojekt
Delprojektet ingår i ”Hedra din fader och din moder”, en studie av föreställningar och praktiker i Sverige under perioden 1600 – 2000 som bedrivs inom ramen för Ageing and Living Conditions med Åsa Bergenheim som forskningsledare.
På 1600- och 1700-talen var våld och kränkningar mot föräldrar belagt med dödsstraff. Idag är tystnaden påtaglig. Våld mot åldringar på institutioner diskuteras offentligt, men föräldrar som utsätts för våld av sina vuxna barn uppmärksammas sällan. Projektets övergripande syfte är att ur ett idé- och mentalitetshistoriskt perspektiv belysa hur attityderna till åldrande, makt och auktoritet inom familjen har förändrats i ett längre perspektiv.
Projektöversikt
Projektperiod:
2007-06-06 –
2008-12-31
Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet
I historisk forskning har temat tidigare berörts främst utifrån studier av demografiska och materiella aspekter som arv och försörjningssystem. Förekomsten av våld och konflikter mellan generationerna och dess kvantitativa förändringar har tagits till intäkt för olika tolkningar, men själva konflikterna har sällan stått i fokus för närmare analyser. Detta är istället utgångspunkten för föreliggande projekt. Grundtanken är att systematiska närstudier av konfliktsituationer ur vissa genomgående aspekter – vilka ord och handlingar som uppfattats som kränkande, hur dessa beskrivs av förövare respektive offer och vittnen, förövares försök att urskulda och rättfärdiga sitt handlande, vad rätten lägger vikt vid, vilka frågor man ställer och hur man resonerar om påföljden – kan ge ny kvalitativ kunskap som sedan kan kopplas till och belysa såväl de inblandades inbördes relationer och maktpositioner, som bredare attityder och diskurser i samhället och hur dessa har förändrats.
Tonvikten i projektet ligger på tolkningar av innebörder och meningar i olika aktörers utsagor och handlingar som jämförs över tid och rum och sätts in i bredare kontexter av föreställningar, diskurser, institutionella och sociala strukturer. Analysperspektivet är således både komparativt och aktörsorienterat och arbetssättet innefattar såväl kvantitativa sammanställningar och analyser av långa statistiska serier som mikrohistoriska närstudier av enskilda konflikter från kortare valda tidsperioder och begränsade områden. Översiktliga studier av lagstiftning och rättsstatistik som berör konflikter mellan generationerna under äldre tid har redan presenterats av Birgitta Odén och Jonas Liliequist, men någon mer genomgripande analys av rättsmaterialet har inte företagits
Projektets centrala och sammanhållande källmaterial utgörs av rättsmaterial kompletterade med ett brett urval av icke-rättsligt källmaterial som predikningar, pamfletter, tidningar och litterära och dramatiska framställningar för att sätta in konflikterna i en större kontext. Stor vikt kommer att läggas vid komparationer. Det enhetliga svenska rättssystemet erbjuder unika möjligheter att göra jämförelser mellan olika regioner med vitt skilda språkliga, kulturella och sociala särdrag. Två delstudier är planerade under perioden 2007-2008:
The Fourth Commandment and the Legitimization of Authority in Post-Reformatory Sweden and Finland. (Det fjärde budet och legitimering av makt och auktoritet i det efterreformatoriska Sverige-Finland) En idéhistorisk studie med utgångspunkt från huvudsakligen teologiska, politiska och sedelärande texter från 1600-talet
A Comparative Study of Generational Conflicts in Swedish and Finnish Counties 1745-1754 (En jämförande studie av konflikter mellan generationerna i svenska och finska län 1745-1754) Studien tar sin utgångspunkt i ett omfattande rättsmaterial med mål som gällde slag och bannor mot föräldrar. En första statistisk sammanställning visar på markanta regionala skillnader mellan svenska och finska regioner. Några län kommer att väljas ut för att studeras närmare.
