Vadstenaklostret som skrift- och handskriftsproducerande miljö
Forskningsprojekt
Projektets syfte är att studera den medeltida text- och handskriftsproduktionen från de äldsta bevarade manuskripten fram till reformationen för att belysa utveckling och betydelse för samtidens svenska skriftbruk.
Den helhetssyn som projektet anlägger på skriftbrukets utveckling tar fasta på centrala faktorer som ska studeras närmare i tre delprojekt: • Nyproduktion av översättningar, texter och kompilationer på fornsvenska studeras i relation till klostrets kopieringsverksamhet. Texter och handskrifter sätts in i en relativ kronologi. • De texter och handskrifter som producerades var avsedda för internt och externt bruk. En undersökning kan därmed belysa receptionen och bruket. • Det utvecklades traditioner för t.ex. stavning och interpunktion. Bruket av dessa skriftdrag kartläggs.
Från invigningen 1384 spelade Vadstena kloster en central roll i det senmedeltida Sverige såsom intellektuellt centrum. Det kom även att spela en viktig roll för utvecklingen av skriftbruket i Sverige. Någon samlad studie rörande skriftbruket vid klostret finns ännu inte, däremot finns det naturligtvis flera viktiga studier både för latinets och fornsvenskans del som detta projekt kan dra nytta av. Det primära syftet med projektet är att studera den medeltida text- och handskriftsproduktionen vid Vadstena kloster från de äldsta bevarade manuskripten fram till reformationen för att därigenom belysa dess utveckling och betydelse för samtidens svenska skriftbruk. Den helhetssyn som projektet anlägger på skriftbrukets utveckling tar fasta på centrala faktorer som ska studeras närmare i tre delprojekt:
• Nyproduktion av översättningar, texter och kompilationer på fornsvenska ska studeras i relation till klostrets kopieringsverksamhet. Texter och handskrifter ska härvid sättas in i en relativ kronologi. Härmed framträder en bild av sammansättningen och utvecklingen i den produktion av texter som bevarats från Vadstena.
• De texter och handskrifter som producerades vid klostret var avsedda både för internt och externt bruk. En undersökning av syfte och målgrupp för produktionen kan därmed belysa receptionen och bruket. Härmed kan t.ex. mottagarnas läs- och skriftkompetens eller de genremässiga krav som ställdes på textproducenterna belysas.
•Det utvecklades traditioner vid klostret för t.ex. stavning, abbreviering, avstavning och interpunktion. Bruket av dessa skriftdrag ska kartläggas och traditionens utveckling mer i detalj studeras. Härmed fördjupas insikten i vadstenaspråkets framväxt och dess betydelse för svenskt skriftbruk.