Vad påverkar polisers agerande vid konflikthantering?
Forskningsprojekt
Syftet med projektet är att bättre förstå vad som påverkar polisers agerande för att hantera olika konfliktsituationer, att identifiera utvecklingsbehov och i förlängningen kunna bidra till bättre arbetsmiljö, högre rättssäkerhet och mindre användning av allvarligt våld.
Intervjuer och fokusgruppsintervjuer kommer att genomföras med ingripandepoliser, gruppchefer samt utbildare inom polisiär konflikthantering – POLKON – i Västerbotten och Västernorrland. Dessutom ska intervjuer ske med poliser som tillskrivs ha erfarenhet kring och upplevelser av det taktiska kunskapsområdet.
Genom Göteborgskommittens redovisning (SOU 2002:122) och den efterföljande departementsutredningen (Ds 2004:34) tydliggjordes nödvändigheten att utveckla polisorganisationen och polisverksamheten. Hos Rikspolisstyrelsen genomfördes samtidigt ett taktikutvecklingsprojekt, vilket ledde fram till att dåvarande rikspolischef fattade ett principbeslut den 15 mars 2004. Beslutet innebar för polisen att förändra sina arbetsmetoder, både i vad som tidigare kallades vardagstaktik samt vid arbete med folksamlingar.
Vardagstaktik kom att utvecklas till utbildningen Nationell Bastaktik, som samtliga ingripandepoliser fick genomgå med start från 2004, samtidigt som utbildningen införlivades i grundutbildningen till polis. Nationell bastaktik är sedan rikspolischefens beslut i december 2013 en del av Polisiär konflikthantering (POLKON) som syftade till att integrera taktiken med färdighetsmomenten vapen, självskydd och akutsjukvård. POLKON innehåller olika kunskapsområden som mentala, kommunikativa och taktiska kunskapsområdena.
Målsättningen med det taktiska kunskapsområdet är att ingripandepoliser inte ska försätta sig i situationer där de inte har kontroll. De ska, utifrån kunskap, agera på sådant sätt att de har både tid och förmåga till en adekvat åtgärd som är rättssäker, rationell och har hög säkerhet för alla inblandade. Det taktiska kunskapsområdet ingår i grundutbildningen till polis och i fortbildningen POLKON.
Utifrån våldshjälpmedelsrapporter som inkommit till Utvecklingscentrum Stockholm har behovet tydliggjorts, att förstå hur utvecklad ingripandepolisers kunskap är avseende det taktiska kunskapsområdet. Detta för att bättre förstå deras ageranden i beskrivna ingripandesituationer från rapporterna.
Tillsynsenheten och Internrevisionen har på uppdrag av rikspolischefen undersökt orsak till ökat antal dödade med anledning av polisers användning av skjutvapen och i sin rapportering beskrivs en ”Väsentlig brist” i punkt 9.1.10, nämligen polisers bristande kunskap om den grundläggande taktiska förklaringsmodellen (GTF), vilken är en av tre delar i det taktiska kunskapsområdet.
De övriga två är taktiska grundprinciper (defensivt förhållningssätt, fri reträttväg samt minimera antalet riskområden) samt flexibilitet (att utifrån behov och adekvat risk och hotbildsbedömning kunna göra medvetna val och variera ett offensivt och defensivt agerande, för att så säkert som möjligt lösa arbetsuppgiften).
Det har inte tidigare genomförts en studie i detta enskilda område om polisers kunskap om det taktiska kunskapsområdet, trots att poliser utbildats i det sedan 2004. Kunskapsområdet är bland det viktigaste ämnet en polis i ingripandeverksamhet måste behärska varför studien är väl motiverad för att identifiera eventuella utvecklingsbehov. Genom att förstå kunskapsnivån av det beskrivna området ska utvecklingen av styrande dokument för utbildningsverksamheten kunna bidra till bättre arbetsmiljö, högre rättssäkerhet och mindre användning av allvarligt våld.