Forskningsprojekt Ungdomars Psykiska Ohälsa: nya Psykometriska test (UPOP) är ett projekt som syftar till att undersöka prediktorer samt att utveckla moderna psykometriska test för posttraumatisk stress, depression, suicidalitet och motsatsen till depression: självmedkänsla.
Samhället har förändrats genom internet. Projektet syftar till att få ökad kunskap om sexuella trakasserier online/off-line och psykiskt mående, samt att modernisera bedömningsmetoder. Vi vill framställa reliabla och valida formulär som mäter depression samt motsatsen till depression såsom självmedkänsla. Patient-Report Outcomes Measurement Information System, PROMIS, mäter fysisk, psykisk och social hälsa och kan utvecklas till korta datadrivna test. Preliminära resultat visar på att genusfaktorer påverkar. I framtiden kommer moderna tillförlitliga datadrivna formulär avlasta vården.
I vårt psykometriska projekt ”Ungdomars Psykiska ohälsa – nya Psykometriska test” (UPOP) har vi samlat in data hos en normal grupp av ungdomar (n= 650, 12-19år) och i en klinisk grupp på Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Ungdomshälsan (minimum n=650, 12-23år), avseende upplevelser av sexuella trakasserier online/offline och psykisk ohälsa, främst olika formulär som mäter depression.
I vårt pågående psykometriprojekt är genusperspektivet integrerat. Få studier inom området har använt modern testteori som möjliggör en mer jämlik testning. Item Respons Analyser (IRT) kommer att visa hur ungdomar med varierande bakgrund svarar på frågeformulären t.ex. utifrån kön, etnicitet, ålder, osv. Detta kommer ge kunskap om hur frågeformulär behöver anpassas för en mer rättvis bedömning av ungdomars psykiska hälsa. Målet är att alla ungdomar ska kunna bli bedömda utifrån sina psykiska problem och inte utifrån ifall de kan svara på formuläret eller inte.
I UPOP studerar vi även medkänsla gentemot sig själv och andra. Preliminära resultat visar på könsskillnader t.ex. att flickor har lägre självmedkänsla jämfört med pojkar, och att de i högre grad än pojkar visar medkänsla mot andra. Däremot har pojkar ett starkare samband mellan medkänsla och depression än flickor.
Anmärkningsvärt är att självmedkänsla visar sig korrelera till bättre psykiskt mående medan medkänsla riktat mot andra inte är relaterat till det psykiska måendet, vilket är viktigt utifrån ett genusperspektiv eftersom flickor skattar både lägre självmedkänsla och sämre psykiskt mående.
Ungdomar tillbringar alltmer av den vakna tiden online och många blir sexuellt trakasserade och mobbade även där. Hur sexuella trakasserier och övergrepp online påverkar barnens psykiska hälsa är oklart. Ungdomar på BUP vittnar mer och mer om hur online trakasserier leder till psykiskt dåligt mående men det finns otillräcklig kunskap och mycket lite forskning inom detta område och få behandlare inom BUP har kunskap, vilket kan leda till en tystnads- och okunskapskultur. Det är av hög prioritet att klargöra dessa samband så att behandling kan bli mer riktad och effektiv.
