Forskningsprojekt
Är människor i de norrländska miljöer där olika väckelserörelser historiskt sett varit "starka" präglade av detta, så att de är tydligt kyrkoorienterade eller religiösa i någon annan mening?
Kring väckelsebygderna i Norrland har det funnits en uppfattning om att de i någon mening skulle vara "mer religiösa" än andra norrländska bygder. Hur ser bilden ut om man frågar dem som bor i geografiska församlingar där väckelserörelser, till exempel EFS eller Bibeltrogna Vänner, varit starka? Hur tolkas livet och livets olika utmaningar? Utifrån religiösa förutsättningar eller på annat sätt? Går det att ange betingelser för sådana som jobbar professionellt med religion, kyrkoarbetare, frikyrkofolk?
Projektöversikt
Projektperiod:
2009-12-01 –
2011-12-31
Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet
Delar av den norrländska kustremsan klassas traditionellt som väckelsebygd. Här har Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Bibeltrogna Vänner och andra lågkyrkliga väckelserörelser haft framgång med medlemsrekrytering och verksamhet från slutet av 1800-talet och framåt. Detta historiska arv har gett områdena en speciell framtoning, såsom mer religiös eller kyrkoorienterad.
Utifrån ett uppdrag från en församling av detta slag genomförs inom projektet två empiriska undersökningar. Den första är en serie intervjuer med ett allmänt befolkningsurval i tre åldersgrupper, med inriktning på att utröna vilken roll religion och annan livstolkning spelar för befolkningen. Den andra är en enkät med ett allmänt befolkningsurval i samma åldersgrupper med inriktning på att undersöka omfattningen av befolkningens deltagande i kyrklig eller annan religiös verksamhet.
Det är projektets syfte att med stöd av dessa undersökningar ange betingelser och villkor för olika slag av kyrklig och religiös verksamhet i den aktuella församlingen. Därutöver är det avsikten att utifrån dessa grunder ge ett bidrag till den debatt som mer allmänt äger rum kring kyrklig och religiös verksamhet.
