Bild: Mostphotos
Forskningsprojekt Tularemi orsakas av en mycket smittsam bakterie, Francisella tularensis, och sjukdomen är ett folkhälsoproblem i endemiska områden i Sverige.
Det finns därför ett behov av ett effektivt vaccin och vi har en lovande vaccinkandidat. Vi använder immunologiska metoder för att karakterisera immunsvaret hos patienter med tularemi och hos vaccinerade för att erhålla data som kan användas för att licensiera vaccinet i framtiden. Studien stöds av Vetenskapsrådet.
Det övergripande målet med projektet är att utveckla ett effektivt skydd mot tularemi i form av ett väl fungerande tularemivaccin. Vi identifierar de mekanismer som ligger bakom det mycket effektiva skyddet som vi ser efter vaccination med den vaccinkandidat som vi identifierat, vilken ger skydd mot både intradermal och aerosol infektion. Det pågående arbetet syftar nu till att identifiera varför denna kandidat ger ett sådant effektivt skydd i ex vivo modeller, inkluderande en human modell.
Eftersom tularemi oftast är en relativt sett ovanlig sjukdom, även om det rapporterades mer än 1000 fall i Sverige under 2019, så finns inte förutsättningar att studera effektiviteten av ett nytt vaccin genom att studera en grupp frivilliga som får vaccinet och vänta på att de ska bli naturligt infekterade.
Detta är inte en unik situation för ovanliga infektionssjukdomar och därigenom har den ansvariga myndigheterna i USA, Food and Drug Administration (FDA), och i EU European Medicines Agency utvecklat ett regelverk för vacciner mot dessa sjukdomar som benämns FDA Animal Rule. Det innebär att ett vaccin för att kunna genomgå fas 1 försök i människa måste ha visats ge en god skyddseffekt i två djurmodeller samt att skyddande korrelat ska ha identifierats i djurmodellerna som är överförbara till människa. Därför har vi som mål med vårt arbete i den humana modellen och olika djurmodeller att identifiera de mekanismer som ligger till grund för det effektiva skyddet.
Tularemi är en unik infektion i och med att den i många områden är ovanlig och skyddet är beroende av sk cellmedierad immunitet. Genom att sannolikheten för att exponeras för sjukdomen mer än en gång är extremt låg så ger den unika förutsättningar för att studera mekanismerna bakom det extremt långvariga skyddet mot infektionen och ge unika kunskaper av relevans för andra sjukdomar där det cellmedierade skyddet är betydelsefullt. Då sjukdomen i vissa områden i Sverige orsakar många sjukdomsfall, så skulle ett vaccin vara viktigt för folkhälsan i dessa områden. Även för personal i mikrobiologiska laboratorier är vaccination viktig för att förhindra laboratorieöverförda infektioner.
Referenser
Helena Lindgren, Kjell Eneslätt, Igor Golovliov, Carl Gelhaus, Patrik Rydén, Terry Wu, Wayne Conlan and Anders Sjöstedt. (2020) Vaccine-mediated Mechanisms Controlling Francisella tularensis SCHU S4 in a Rat co-culture system. Pathogens. 10.3390/pathogens9050338.
Nasibeh Mohammadi, Helena Lindgren, Igor Golovliov, Kjell Eneslätt, Masahiro Yamamoto, Amandine Martin, Thomas Henry, and Anders Sjöstedt. (2020) A critical role of Guanylate-binding proteins for effective killing of Francisella tularensis strains in a mouse co-culture system. Frontiers in Cellular and Infection Microbiology. https://doi.org/10.3389/fcimb.2020.594063
Kjell Eneslätt, Igor Golovliov, Patrik Ryden, and Anders Sjöstedt. (2018) An assay for assessment of vaccine-mediated mechanisms controlling growth of Francisella tularensis in human peripheral blood mononuclear cells. Frontiers in Cellular and Infection Microbiology. 8:27.doi: 10.3389/fcimb.2018.00027.
