Doktorandprojekt Det övergripande syftet med detta projekt är att utvärdera tjänsten 1177 Direkt för bedömning av hälsoproblem via Internet, avseende rekommenderad vårdnivå, följsamhet till råd och användarerfarenheter.
Inom svensk primärvård pågår sedan 2023 införandet av ett digitalt triageverktyg online, 1177 Direkt, för triagering av medicinska besvär, det vill säga bedömning och rekommendation kring lämplig vårdnivå. Tidigare forskning avseende digitala triageringsverktyg är otillräcklig för att bedöma systemens diagnostiska säkerhet och noggrannhet, och det saknas randomiserade jämförelser i ordinarie sjukvårdsmiljö. Syftet är att utvärdera detta digitala triageverktyg jämfört med sedvanlig telefontriagering utförd av sjuksköterskor via sjukvårdsrådgivningen 1177.
Ökad digitalisering är en viktig del av framtidens sjukvård, där patienten får vara medskapare i sin vård, samtidigt som patientens insatser kan hjälpa till att effektivisera vården. För hälso- och sjukvården kan digitalisering bidra till en mer jämlik och tillgänglig vård, samt leda till förbättrade arbetsförhållanden för personalen. När patienten själv ges möjlighet att bidra digitalt i anamnesupptagning för triagering samt i egenvård, stärks också patientens ställning.
Nyligen gjorda översikter avseende digitala triageverktyg fastslår att de flesta utförda studierna är små, icke-randomiserade, saknar kontrollgrupp, baseras på patientvinjetter och är ofta utförda av företagen som utvecklat verktygen. Kliniska vinjetter, det vill säga konstruerade patientfall som används för studier i testmiljö, är begränsade i sin användbarhet för att jämföra diagnostisk noggrannhet eller triagesäkerhet. För att kunna bedöma detta rekommenderas studier som involverar riktiga patienter.
Flera kunskapsluckor har identifierats. Det saknas studier som jämför de olika verktygen med varandra och bedömer träffsäkerheten avseende lämplig vårdnivå. Vidare måste forskningen utreda följsamhet till de givna hälsoråden. Jämförelsen av huruvida patienter föredrar att använda sig av digital triagering eller sjukskötersketriagering saknas också i litteraturen.
Doktorandprojektet delas upp i fyra delstudier, med följande frågeställningar:
Delstudie 1: Är andelen patienter hänvisade till egenvårdsråd (prioriteringsgrad 5) likvärdig vid triagering via 1177 Direkt jämfört med vid telefontriagering av sjuksköterska på 1177? Är det skillnad i andel triagerade till övriga brådskandegrader (prio 1–4), mellan patienter som triagerats via 1177 Direkt jämfört med vid telefontriagering av sjuksköterska på 1177?
Delstudie 2: Är det någon skillnad mellan triage via 1177 Direkt och telefontriage av sjuksköterska på 1177, avseende andelen patienter som fått vård inom den enligt brådskandegraden (prio 1–5) angivna tidsramen? Hur stor andel av patienterna som initialt triagerades via 1177 Direkt, har omprioriterats eller kontakt med sköterska på 1177? Efter eventuell omprioritering, är det någon skillnad mellan grupperna avseende andelen som fått vård inom den enligt brådskandegraden (prio 1–5) angivna tidsramen?
Delstudie 3: Hur upplever patienter att triageras via 1177 Direkt?
Delstudie 4: Hur upplever patienter att få egenvårdsråd via 1177 Direkt?
