Forskningsprojekt Syftet med detta projekt är att analysera och utvärdera olika metoder för spårning av anbudskarteller vid offentlig upphandling. Anbudskarteller är otillåtna då de kan antas leda till ofullständig konkurrens på marknader med förutsättningar för konkurrens. Ofullständig konkurrens leder i sin tur till högre priser för konsumenten och en lägre produktionsnivå jämfört med fullständig konkurrens.
Ur samhällets synvinkel är det därför av stor vikt att upptäcka och förhindra anbudskarteller i samband med offentlig upphandling. Vikten av att motverka karteller understryks av att den offentliga upphandlingen utgör en betydande del av svensk ekonomi (Bergman, 2008) och att det som upphandlas utgör viktiga delar för den offentliga sektorns möjligheter att utföra sitt välfärdsuppdrag. Offentlig upphandling används i stora delar av världen, bland annat i USA och många europeiska länder, för att tilldela offentliga kontrakt till privata och offentliga aktörer. De direktiv som inom Europeiska Unionen (EU) styr den offentliga upphandlingen stipulerar principer för offentlig upphandling som kan översättas till en så kallad sluten förstaprisauktion och att alla anbud ska öppnas vid ett och samma tillfälle (simultant). En sluten förstaprisauktion leder enligt ekonomisk teori till att kontrakt tilldelas företaget med lägst produktionskostnad. Trots att anbudskarteller är förbjudna enligt lag har anbudssamverkan konstaterats i en rad olika länder och marknader. Exempel från USA är upphandling av frusen fisk, mjölk, motorvägsbyggen, och motorvägsreparationer. Ett svenskt exempel är den så kallade asfaltskartellen där ett antal produktionsföretag gick samman och koordinerade sina anbud på olika vägprojekt.
Konkurrensverket. 2 800 000 SEK.
Inom ramen för projektet analyseras och utvärderas 6 olika metoder för spårning av anbudskarteller vid offentlig upphandling. De aktuella metoderna är utvecklade av Bajari och Ye (2003), Porter och Zona (1993, 1999), Pesendorfer (2000), Bergman, Lundberg, Lundberg och Stake (2019) och Lundberg (2016). I Bergman, Lundberg, Lundberg och Stake (2019) och Lundberg (2016) tillämpades ekonometriska metoder som tidigare främst använts inom regional och offentlig ekonomi samt för analyser av interaktion inom olika typer av nätverk på den svenska så kallade asfaltskartellen. Dessa metoder visade sig, med relativt lite information, kunna verifiera kartellen genom att identifiera korrelationer mellan de i asfaltskartellen fällda företagens anbud. Forskningsstrategin i detta uppföljande projekt är att tillämpa de metoder som nämnts ovan på samma datamaterial för att jämföra dem och besvara följande frågeställningar:
1) Verifikation av metod: Ger de olika metoderna indikation om anbudssamverkan mellan samma företag? Om inte, varför?
2) Informationskrav: Är resultaten från vissa modeller mer känsliga för hur många och vilka bakgrundsvariabler som ingår i modellerna än andra? Är det möjlig att komma till samma slutsats men med mindre mängd bakgrundsinformation? Vid praktisk användning av olika metoder för att söka efter otillåten anbudssamverkan på flera olika marknader är det en stor fördel om det finns tillförlitliga metoder som kräver få bakgrundsvariabler.
Metoderna appliceras på två olika datamaterial. Det ena datamaterialet innehåller information om asfaltsupphandlingar under perioden 1995-2009. Här finns information om att anbudssamverkan förekom fram till 2001 då KKV genomförde gryningsräder mot misstänkta företag. Den första fällande domen mot några av företagen kom 2003 och det är därmed rimligt att anbudssamverkan mellan dessa företag upphörde efter 2003. Perioderna 1995-2001 och 2003-2009 kan därmed användas för att analysera anbudsbeteende med och utan anbudssamverkan. Detta datamaterial är redan insamlat.
Det andra datamaterialet omfattar upphandlingar av städtjänster för perioden 2009-2017. Detta material är ännu inte insamlat, men det finns här ett unikt tillfälle att sammanställa data för upphandling av en relativt okomplicerad tjänst med detaljerad information om både kontraktets utformning och bakgrundsinformation om de olika anbudsgivarna. Det ger goda förutsättningar att med statistisk metod kontrollera för skillnader mellan upphandlingarna (dvs homogenisera data från olika upphandlingar). I detta material finns ingen information om eventuell anbudssamverkan. Syftet är att analysera om de olika metoderna leder till samma slutsatser i relation till frågeställningarna ovan.
