Forskningsprojekt I en pandemi behövs mer än att förstå virusets smittsamhet, inkubationstid, smittovägar och vårdbehov. Vi behöver också kunskap om hur människor upplever och reagerar på coronavirusets spridning. Det finns många olika faktorer som inverkar på hur vi ser på och förhåller oss till sjukdom och hälsorisk.
I forskningsstudien undersöks hur människor reagerar och agerar under inledningsfasen av covid-19-pandemin.
Peter Schulz, professor i kommunikationsteori och hälsokommunikation vid Lugano Universitet, Schweiz
Forskningsprojektets teoretiska grund bygger i stor utsträckning på protection motivation theory, som fokuserar på olika aspekter av vår förmåga att värdera och hantera hotfulla situationer.
I ett tidigt skede av pandemin, när utsikten om vaccin ännu var avlägsen, insåg vi att många människor i världen skulle komma att insjukna och dö, och att beteendeförändringar därför är högst centrala. Vi ville därför bidra med forskning som undersöker vilka faktorer som är av vikt för om vi tror på eller stödjer skyddsåtgärder av olika slag, men även undersöka hur pandemin påverkar oss mentalt, exempelvis känner oro.
Med stöd av så kallad smartphone ecological momentary assessment metodik, där deltagare i studien dagligen kunde registrera sina svar med hjälp av sin mobiltelefon, fångades upplevelser i tidsmässig närhet till de erfarenheter deltagarna gjorde när vardagen snabbt förändrades i takt med att sjuk- och dödstalen ökade.
Det här är knappast det sista virusutbrottet vi ser, och vektorburna sjukdomar kan också komma att öka när vi får ett varmare klimat. Den forskning som görs idag kan förhoppningsvis bidra till framtida policyarbete och informationsstrategier som stödjer beteendeförändring.
