Forskningsprojekt Ungdomars psykiska ohälsa är ett växande folkhälsoproblem både i Sverige och internationellt. Vilka faktorer har betydelse för ungdomars psykiska hälsa under hög- och lågkonjunktur?
Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har tidigare visat sig ha koppling till socioekonomi, till exempel fattigdom i familjen. Projektet undersöker hur barns och ungdomars psykiska hälsa hänger samman med makroekonomiska förändringar på nationell eller internationell nivå på lång sikt, och riskfaktorer och skyddsfaktorer hos individen, familjen samt på nationell nivå.
Forte, 2016-2019: 4 030 000 kr
Denna studie använder internationella folkhälsoenkäter för att internationellt jämföra hur faktorer relaterar till självrapporterad psykisk hälsa.
Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har visat sig ha koppling till socioekonomi, som fattigdom i familjen. Viss forskning tyder på att psykisk ohälsa också skulle kunna kopplas till ekonomisk lågkonjunktur och nationella arbetslöshetsnivåer, men det behövs mer forskning som jämför mellan länder och över tid, samt om hur olika faktorer samverkar.
Försämrad psykisk hälsa skulle kunna drabba ungdomar i familjer som direkt påverkas av försämrad ekonomi, men skulle också kunna drabba bredare grupper. Det kan också finnas specifika skyddsfaktorer eller riskfaktorer på nationell och individuell nivå som kan förklara varför vissa ungdomar klarar sig bra även i svåra tider, medan andra har det svårt även under bra tider. Kunskap om sådana faktorer kan ge en god bas för att utforma effektiva interventioner för ungdomars psykiska hälsa.
Projektet avser att undersöka hur barns och ungdomars psykiska hälsa hänger samman med makroekonomiska förändringar på nationell eller internationell nivå på lång sikt, och riskfaktorer och skyddsfaktorer hos individen, familjen samt på nationell nivå.
Projektet bygger på flera datamaterial som kombineras. Individdata om barns och ungdomars psykiska hälsa och familjeförhållanden hämtas i första hand från Världshälsoorganisationens enkätstudie ”Skolbarns Hälsovanor” som genomförs vart fjärde år sen 1983 i ett stort antal länder i Europa och Nordamerika, bland 11-, 13- och 15-åringar. Analyser görs även på den yngsta åldersgruppen i den europeiska enkäten “European Social Surveys” (ESS) och den internationella enkäten Global School Health Survey (GSHS). Statistik om ekonomiska och sociala faktorer på landsnivå hämtas från internationella organisationer som Världsbanken, OECD, Världshälsoorganisationen och UNDP; samt från internationella enkätstudier som ”World Value Surveys”.
Genom flernivåanalyser testas makroekonomiska förändringar inom länder och skillnader mellan länder i relation till ungdomars psykiska hälsa, vilka faktorer som kan förklara ett sånt samband, och om det finns riskfaktorer eller skyddsfaktorer som förklarar att vissa ungdomar klarar sig bättre eller sämre än andra.
