Transnationell migration inom skogsbärbranschen – arbetsmarknadens avreglering och nya rumsliga representationer

Projektbeskrivning

Den europeiska arbetsmarknaden genomgår idag en förändring genom ökad informalisering och med nya former av arbetskraftsmigration, vilket har lett till en mer utpräglad etnisk segmentering. Ett framväxande forskningsfält har belyst nya former för arbetskraftsinvandring till och inom EU, med fokus på ökad cirkularitet, flexibla anställningsformer, ”nygamla” gästarbetarsystem samt säsongsarbeten, ofta informella, inom främst service, skogs- och jordbruk och byggnadssektorn. Vi bidrar till denna forskning om transnationell migration och arbetsmarknadens förändring med en studie om arbetskraftsmigration till den svenska skogsbärnäringen. Forskningen har hittills inte behandlat arbetsmigrationen inom den svenska skogsbärbranschen, trots de många problem som fenomenet orsakat under en längre tid samt de många frågor som migrationen väcker. Förutom arbetsrättsliga frågor (t ex angående minimilöner och arbetsvillkor) och juridiska aspekter relaterade till kommersiell verksamhet och nyttjande av allemansrätten, uppkommer frågor om konsekvenserna av denna migration för olika grupper av migranter; för lokalsamhällen och för skogsbärbranschen som näring. Hur ser arbetskraftsförsörjningen ut i skogsbärbranschen och hur har den förändrats över tid? Hur och varför uppkom arbetskraftsmigration mellan exempelvis byar i nordöstra Thailand och byar i Västerbottens inland? Hur har den nya lagen om arbetskraftsinvandring tillämpats och på vilka sätt har den påverkat skogsbärbranschen? Hur kan man förklara återkommande problem med oegentligheter i arbetsvillkor och löner trots ny lagstiftning och olika försök till reglering? Vilka bilder av bärplockarna och skogsbärbranschen förmedlas av nyhetsmedia och hur påverkar dessa bilder individer, lokalsamhällen och politiker? Säger dessa bilder någonting om synen på arbetskraftsmigration, olika gruppers rättigheter och skyldigheter?

Säsongsarbetande bärplockare utgör idag den största gruppen migranter till Sverige under den nya lagen om arbetskraftsinvandring som infördes i december 2008. De nya reglerna innebär en förskjutning från en tidigare restriktiv politik gentemot arbetskraft från tredje land till en efterfrågestyrd och mindre reglerad invandring, där arbetsgivarna får avgöra vilka arbetskraftsbehov som finns. Syftet med projektet är att mot bakgrund av arbetsmarknadens avreglering och den nya lagen om arbetskraftsinvandring studera drivkrafter och konsekvenser av den transnationella säsongsmigrationen inom skogsbärbranschen i Västerbotten. Metodologiskt är studien uppdelad i fyra delar. Inledningsvis görs en kartläggning av skogsbärbranschens globala produktionskedja med hjälp av kvantitativt och kvalitativt datamaterial. För det andra görs kvalitativa intervjuer med aktörer inom skogsbärbranschen (exempelvis företrädare för bärföretagen; rekryterare av bärplockare till Sverige; ortsbor som är verksamma i och kring bärbranschen; fackliga parter och lokalpolitiker) för att förstå uppkomsten av migrationen mellan Sverige och bärplockarnas sändarland (främst Thailand) och dess förändringar över tid. Vidare görs livshistorieintervjuer med bärplockare i Västerbotten för att förstå migrationens innebörder och konsekvenser på individnivå och på olika platser i sändarlandet och i Sverige. Slutligen görs en kritisk diskursanalys av nyhetsmedia för att analysera på vilka sätt bärplockarna skildras i medierna och hur deras position på arbetsmarknaden har förklarats, debatterats och befästs i Sverige.