Tolerans som begrepp och praktik i svensk offentlig senmodernitet
Forskningsprojekt
Projektet tillför ny kunskap rörande tolerans som en praktik och funktion i en pågående samhällsprocess.
Syftet är att genomföra en kartläggning av svenska myndigheters bruk av toleransbegreppet under den senmoderna perioden (ca 1950 fram till idag). En sådan studie är viktig för att förstå vilken roll vedertagna begrepp kan spela när en politisk praktik möter både gamla och nya utmaningar, såsom religionsfrihet, diskriminering eller extremism.
Den nära relationen mellan tolerans och demokrati som vi är vana vid idag är del av en relativt ny politisk retorik. Toleransbegreppet är ett gammalt begrepp som användas av den medeltida kyrkan, vanligtvis som ett sorts ultimatum och uttalad strategi för att kontrollera och reglera avvikande minoritetsgrupper. Kyrkan kunde exempelvis ge löfte om att inte förfölja eller döda judar eller andra religiösa grupper inom ett visst område så länge de gick med på vissa villkor. Tolerans var ofta ett tillfälligt påbud som kunde förändras när som helst. I dagens användning av begreppet tolerans har denna mer totalitära underton försvunnit och istället innebär det snarare ett krav på (korrekt) kunskap om vissa minoriteter som åläggs alla medborgare. Denna legitima kunskap utgår ofta från tanken att minoriteten är likadan som majoriteten, d.v.s. att det inte finns några väsentliga skillnader. Det är genom en sådan antagen spegling som majoriteten antas kunna visa just tolerans, där kravet på likhet samtidigt kan innebära ett krav på anpassning och normalisering. Det är således möjligt att se hur kriterierna för att "vara tolerant" har gått från att visa en sorts icke-våldsam fientlighet till ett implicit krav på normativa likheter.
Vår studie vill dels visa hur denna övergång har gått till, där Sverige under 50- och 60-talen började använda toleransbegreppet i en sekulär kontext, framför allt inom utbildningsväsendet. Där användes det ofta parallellt med andra begrepp såsom solidaritet och rättvisa. Idag dominerar dock toleransbegreppet och det har även inrättats en myndighet som har i uppdrag att mäta toleransnivån bland befolkningen (Myndigheten Forum för Levande Historia). Av den anledningen är det främst statliga utredningar och policymaterial som ska kartläggas och analyseras i den här studien. Projektets frågeställningar är: hur har en sekulär version av tolerans definierats och spridits? Vilka andra liknande begrepp (såsom medmänsklighet, jämlikhet, rättvisa, solidaritet) har existerat samtidigt och vad gjorde att tolerans idag verkar ha intagit en hegemonisk position? Hur förhåller sig tolerans idag till andra senmoderna begrepp såsom mångfald, främlingsfientlighet, jämställdhet, mänskliga rättigheter? Vad anses tolerans kunna bidra med inom det analyserade policyområdet? Vilken relation antas begreppet ha till demokratisk organisering och samhällsinflytande? Från att vara ett begrepp i mängden har tolerans blivit alltmer centralt i olika politiska och offentliga sammanhang. Det är i första hand de statliga myndigheternas roll i denna process som ska studeras i detta projekt, med möjlighet att utveckla framtida studier riktade även mot civilsamhället. Det är väsentligt att begrepp som blivit centrala i policysammanhang kontextualiseras och analyseras, både för att kunna förstå hur (och om) ett begrepp förändras och används och för att kunna se hur ett hegemoniskt policybegrepp utvecklas och sammankopplas med olika värderingar och ideologier både över tid och inom specifika områden. Tolerans är idag ett begrepp som symboliserar den goda, moderna staten och även räknas som en självklar demokratisk värdering. Att därför kritiskt analysera den praktik som begreppet föranleder och förväntas innebära i förhållande till just demokrati och demokratiska processer är av stor vikt.
Detta projekt kommer att bidra med både en översiktlig historisk sammanställning och en kritisk analys av begreppets intåg i den svenska politiska diskursen, begreppets mål och mening och diskrepanser i dess applicering. Projektet tillför ny kunskap rörande tolerans som en praktik och funktion i en pågående samhällsprocess, då det inte föreligger någon forskning med denna ansats sedan tidigare. Det innebär ett bidrag till feministisk teori och genusforskning, där jämförande studier mellan tolerans- och jämställdhetsbegreppen möjliggör för en breddning och utveckling av forskningsämnet.