Doktorandprojekt Vad innebär tillhörighet i skolan för elever med intellektuell funktionsnedsättning?
Forskarskolan i utbildningsvetenskap (Lärarhögskolan) och Pedagogiska institutionen.
Den svenska skolans portalparagraf har sedan årtionden tillbaka varit ”en skola för alla”, men vad har det fått för innebörd på 2000-talet? Innebär det fria skolvalet att alla elever är välkomna i grundskolan, även grundsärskolans elever, eller syftar det till olika skolformer för att kunna möta eleven utifrån dess förutsättningar och behov? Och hur mycket inflytande har eleven själv i val av skola?
I skolan talas det ofta om kunskapskrav och måluppfyllelse, elevens kunskaper bedöms. Det talas mindre om andra utbildningsmål såsom socialt samspel, delaktighet och tillhörighet. En kan undra hur är det med tillgänglighetsarbetet i skolan. Vilken kunskap finns i svenska skolor gällande funktionsnedsättningar och vilket stöd har lärare? Det senare är något som skolans praktiker kan ge svar på, medan en känsla av tillhörighet är något som varje enskild elev bär sin sanning av, och något enbart eleverna själva kan berätta om. Vad skulle det innebära för skolan om elever med intellektuell funktionsnedsättning berättade hur de har det i skolan, eller vad som får dem att känna tillhörighet i klassen och skolan? Att få en inblick i elevernas känsla av tillhörighet skulle hjälpa skolorna att skapa kunskap om vad som behövs för att en elev ska känna att en hör hemma i skolan, och att skräddarsy undervisning och lärmiljö för elever med intellektuell funktionsnedsättning – med denna kunskap skulle i förlängningen ”en skola för alla” kunna uppnås.
Med min forskning vill jag skapa kunskap och förståelse för hur barn med intellektuell funktionsnedsättning upplever tillvaron i skolan och hur lärmiljön kan tillrättaläggas för att möta framförallt elever med intellektuell funktionsnedsättning.
Huvudhandledare: Tor Söderström
Biträdande handledare: Christina Segerholm
