"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Tillbaka till framtidslandet? - Återkomsten av gruvnäringen och dess konsekvenser för andra näringar och intressen

Forskningsprojekt Intresset för norra Sveriges naturtillgångar har åter ökat, och den övergripande frågan som ställs i det här projektet är på vilket sätt detta kommer att påverka regionens utveckling.

Norra Sverige betraktades länge som ett framtidsland med enorma naturtillgångar i form av skog, malm och vattenkraft. Men nyttjandet av naturresurserna kunde inte ensamt försörja regionen, som istället drabbades av avfolkning och arbetslöshet. Nu har intresset för regionens naturtillgångar åter ökat, inte minst för malm, olja och gas.

Projektansvarig

Dieter Müller
Professor, övrig/annan befattning
E-post
E-post
Telefon
090-786 63 66

Projektöversikt

Projektperiod:

2009-01-01 2011-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten

Forskningsområde

Kulturgeografi

Projektbeskrivning

Den övergripande frågan vi ställer oss i projektet är på vilket sätt detta kommer att påverka regionens utveckling. Tyngdpunkten i projektet ligger på gruvnäringen och dess relationer och konsekvenser för andra näringar och intressen (främst turism, rennäring och naturskydd) och samhället i stort.

Under lång tid såg man på norra Sverige, inte minst dess inre och mer glesbefolkade delar, som ett framtidsland där enorma naturtillgångar i form av skog, malm, vattenkraft m. m. skulle lägga grunden för ekonomisk tillväxt och välfärd. Liknande förhoppningar fanns i de nordiska grannländerna inom Barentsregionen. I och med industrialiseringen under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet kom också en del av dessa förhoppningar att infrias.

Samtidigt inleddes en epok av ett stort beroende av naturresurserna eftersom mycket av den industri som växte fram, men också infrastrukturen och bebyggelsemönstret, på ett eller annat sätt var kopplat till nyttjandet av dessa naturresurser. Redan under mellankrigstiden och inte minst efter andra världskriget blev det allt mer uppenbart att dessa naturtillgångar inte ensamt kunde försörja regionen och istället inleddes en period med omfattande avfolkning, arbetslöshet etc.

Idag står dessa näringar i flertalet kommuner för en ganska liten del av försörjningen och istället har andra verksamheter vuxit fram, delvis som resultatet av en medveten politik att bredda näringslivet. De senaste årens regionalpolitik har också syftat till att skapa
självgenererade tillväxtprocesser (sk endogen utveckling) och på så sätt eftersträvat en nedtoning av de naturresurs- och exportorienterade basnäringarna.

Med tiden har också privata tjänster av olika slag, turism, småskalig tillverkning, offentlig sektor och en rad andra verksamheter breddat försörjningsbasen i regionen, men trots det dras många glesbygdskommuner med problem till följd av avfolkning, hög arbetslöshet, svagt skatteunderlag och bristande framtidstro.

Mycket talar dock för att bilden håller på att ändras. Ett globalt sett ökat intresse för regionens naturtillgångar, inte minst malm och
olja/gas, har väckt förhoppningar om att utvecklingen ska vända och skapa något av ett nytt framtidsland. Framför allt intresset från
internationella aktörer inom gruvnäringen med storskaliga investeringsplaner på många håll runtomkring i den nordiska delen av
Barentsregionen har tilldragit sig stor uppmärksamhet. Det internationella intresset för områdets tillgångar har dock inte enbart riktats mot traditionella naturtillgångar utan även mot t ex bil- och komponenttestverksamheter, samt olika former av turism.

I andra sammanhang karaktäriseras området som Europas sista vildmark. Men även om stora arealer är relativt opåverkade av storskaliga ekonomiska aktiviteter, är de varken helt obefolkade eller outnyttjade på så sätt att ingen gör anspråk på mark, vatten och
andra resurser. Stora delar av regionen är renbetesmark och naturen som sådan utgör en viktig tillgång för småskalig naturturism.

Utöver det finns stora naturvärden i form av skyddsvärda växter, djur, landskapstyper etc. Stora områden är redan skyddade och
ytterligare arealer planeras få någon form av skydd i framtiden.

Den övergripande frågan vi ställer oss i projektet är på vilket sätt detta förnyade och stärkta intresse för regionens naturtillgångar
kommer att påverka regionens utveckling. Hur ser denna efterfrågan ut och mot vilka områden riktas den? Finns det anledning att se
det som en återgång till tidigare utvecklingsstadier med ett omfattande naturresursberoende? Är denna utveckling förenlig med
ambitionerna att bredda näringslivet bort från ett utpräglat naturresursberoende? I vilken utsträckning kan olika verksamheter
samsas/samverka eller finns det stor risk för konflikter mellan olika näringar/intressen gällande exempelvis markanvändning/naturskydd, arbetskraft och satsningar på fysisk infrastruktur?

Tyngdpunkten i projektet ligger på gruvnäringen och dess relationer och konsekvenser för andra näringar/intressen (främst turism,
rennäring och naturskydd) och samhället i stort, men dessa kopplingar sätts också i relation till andra naturresursorienterade verksamheter. Projektet baseras på teorier om omstrukturering (och centrum-periferirelationer).

Empirin utgörs av data på nationell, regional och lokal nivå för näringsliv och samhälle, samt naturskydd efter 1990. Förändringen
över tid beskrivs, analyseras och presenteras med hjälp av gängse statistiska metoder och geografiska informationssystem (GIS).
Intervjuer med nyckelpersoner inom förvaltning och näringsliv kompletterar undersökningen.


Ämnen: kulturgeografi, ekonomisk geografi

Senast uppdaterad: 2023-03-29