Doktorandprojekt I detta projekt undersöks pedagogers och rektorers förståelser och kunskaper om särskild begåvning och vad som hindrar eller möjliggör i arbetet med dessa individer. Även föräldrar till särskilt begåvade barn kommer att vara en del av studien. Frågeställningarna handlar om hur informanterna konstruerar begreppet särskild begåvning.
Den svenska förskolan och grundskolan har länge uppmärksammat barn i behov av stöd och extra anpassningar, utifrån kognitiva svårigheter och funktionsvariationer. Barn och elever med höga kognitiva förmågor och i stort behov av intellektuella utmaningar, även benämnda som särskilt begåvade, har däremot fått stå tillbaka utan uppmärksamhet i tron att dessa klarar av sitt lärande på egen hand utan särskilt pedagogiskt stöd. Utifrån att särskild begåvning lyfts fram som nytt område inom specialpedagogiken, ett ökat internationellt och nationellt intresse samt de nya uppdaterade läroplanerna för förskolan och grundskolan, som betonar vikten av att individer som lätt når angivna mål ska ges ledning att nå ännu längre, är avsikten att ta reda på hur pedagoger och rektorer som befinner sig i praktiken ser på särskild begåvning. Även föräldrar till särskilt begåvade barn kommer att vara en del av studien. Förskolans kontext är vald utifrån tidigare forskning som indikerar att tidig upptäckt och tidiga insatser berikar lärande.
Via olika empiriska undersökningar kommer projektet att söka kunskap om hur särskild begåvning förstås och hanteras, utifrån tidig upptäckt och den svenska förskolans kontext. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, och en förskola för alla, har varje enskild individ rätt att känna sig inkluderad och rätt till utbildning och lärande utifrån egna erfarenheter och förutsättningar. Med fokus på särskild begåvning, är detta en studie i pedagogik med inriktning specialpedagogik.
Handledare: Eva Silfver
Biträdande handledare: Ola Lindberg
